Clase sociale, sărăcie, bogăție – yhteiskuntaluokkia, köyhyys, rikkaus
.
Säätytalo ● Casa Stărilor ■ Ständerhuset [Helsinki, Finlanda]
Ritarihuone Casa Cavalerilor Riddarhuset [Helsinki, Finlanda] |
Ritarihuone ● Casa Cavalerilor ■ Riddarhuset [Stockholm, Suedia] |
Pe forumuri se poartă discuții aprinse despre categorisiri pe clase sociale, venituri și averi, bunăstare și sărăcie, cum unii chibzuiți dar cu bani puțini se ajung, iar alții mai puțin chibzuiți se plâng că, oricât ar avea, nu o scot la capăt cu banii. Aici ar fi de amintit „suta” necesară bugetarilor dinainte de ’89, sută necesară de la chenzină la salariu și de la salariu la chenzină de unde și celebrul aivopieru „mai dă-le o sută”.
Fiind o pagină alcătuită din date mai vechi și mai noi colectate, traducerile în cele trei limbi ale ar fi fost înșelătoare, astfel că bună parte din ele au rămas în original.
.
Finlanda, Suedia
.
Nu putem avansa fără să pomenim de stările sociale finlandeze, pături în care obiceiurile familiale erau diferite. Astfel potrivit sistemului suedez, stările sociale finlandeze erau nobilimea, clerul, burghezia și țărănimea.
.
sääty1*F
- hist. vars. vanhalla ja keskiajalla yhteiskunnalliseen työnjakoon perustuneista erioikeuksia nauttineista yhteiskuntaluokista; samassa yhteiskunnallisessa asemassa olleiden ihmisten ryhmä, (yhteiskunta-, kansan)luokka. Hengellinen eli pappissääty. Kauppiassääty, virkamiessääty. Aatelissääty, porvarissääty. Ruotsi-Suomen historialliset säädyt: aatelisto, papisto, porvaristo ja talonpojisto.● cele patru stări (nobilime, cler, burghezie, țărănime) ■ de fyra stånden (adelsståndet, prästeståndet, borgarståndet, bondeståndet)
- hist. jnk. ryhmän edustajat valtiopäivillä; mon. näiden edustajien kokous. Säätyjen koolle kutsuminen.
- Siviilisääty. Vanh. Aviosääty.
.
aatelissääty, alhaissäätyinen, aviosääty, epäsäätyinen, epäsäätyisyys, erisäätyinen, erisäätyisyys, itsesäätyvä, pappissääty, porvarissääty, ritarisääty, siviilisääty, sääty, -säätyinen, säätyjako, säätyjakoinen, säätykierto, säätyläinen, säätyläiskoti, säätyraja, säätyvaltiopäivät, sääty-yhteiskunta, säätyä, talonpoikaissääty, vallassääty
.
aateli, sääty, yhteiskunnan ylin, tav. perinnöllisiä etuoikeuksia nauttinut luokka ● nobil ■ adel
sääty ● (stare de naștere) stare socială, categorie socială, pătură socială, clasă socială, treaptă socială, scară socială, grupare socială, grup social ■ (hist) stånd (myös valtiopäivillä); ståndssamhälle; (yhteiskuntaluokka) samhällsklass
säätyläinen38 hist. Suomessa kolmen ylimmän säädyn (aateliston, papiston ja porvariston) jäsenistä. Säätyläiset ja talonpojat. ● demnitar, notabilitate ■ (hist) ståndsperson
.
Pentru a înțelege situațiile menționate în textul paginii, sunt necesare unele lămuriri preliminare.
Teritoriul istoric al Finlandei nu a cunoscut robia sau iobăgia. Totuși, finlandezii strămutați pe teritoriul Rusiei puteau deveni acolo robi sau iobagi. Relația normală a finlandezului cu proprietarul de pământ era de tipul arendei.
.
orja ● rob; sclav; serv ■ slav; (vars viikinkiajan, muinaisessa Pohjolassa) träl
maaorja ● iobag; șerb; rumân; vecin; jeler ■ livegen (subst. adj)
päivätyövelvollinen ● clăcaș: pontaș; robotaș ■ dagtidsarbetspliktig
talollinen38 vanh. maatilan omistaja, tilallinen. Pitäjän talolliset ja torpparit. Talollisen poika, tytär.
torppari6 hist. torpan vuokramiesoikeuden haltija. Pappilan torpparit. torppari, torpparilaitos, torppariluokka, torppariväestö
talollinen† ● țăran [liber]; răzeș, moșnean; agricultor; fermier, proprietar al unei gospodării țărănești; sătean ■ bonde; allmoge; självägande bonde; hemmansägare
talolliset ja torpparit ● răzeșii și arendașii lor [sistem de arendă a pământului în care fermierii chiriași își puteau cultiva pământul luat în arendă, plătind chiria cu lucratul pe terenul răzeșului] ■ bönder och torpare
Torppari ● mic arendaș ■ torpare oli vuokraviljelijä, joka oli vuokrannut viljeltäväkseen osan suuremmasta maatilasta. Vuokraamalla vain osan tilasta, torpparit erosivat sekä lampuodeista [lampuoti5*F ● agricultor ■ landbonde, lampuotitilan vuokraviljelijä, päätilan alainen erillinen vuokratila joilla oli koko maatila vuokralla], että mäkitupalaisista [mäkitupalainen38 ● agricultor al terenului din jurul casei ■ backstugusittare, mäkitupa-alueen vuokralainen, maaseudun (vuokra-)asumusalue, johon ei kuulunut sanottavasti viljelysmaata, joilla oli vuokralla vain lähinnä asuntotontit]. Torpparit maksoivat torppansa vuokran maanomistajalleen tyypillisesti tekemällä päivätöitä eli taksvärkkiä vuokranantajansa tilalla. Toisinaan vuokraa maksettiin myös torpan tuotteilla. lampuotitila
.
päivätyövelvollinen, taksvärkkäri; talkolainen ● clăcaș: pontaș; robotaș ■ dagtidsarbetspliktig
suurtalonpoika ● chiabur ■ (suurtilallinen) storgodsägare; storbonde; (vanh) jorddrott
kartanonherra, suurtilallinen ● moșier ■ jordägare; (kartanonomistaja) godsherre; patron
läänittää ● a înfeuda, a da o feudă unui vasal ■ (hist) förläna
läänitys ● feudă ■ (hist) förläning
antaa maa läänityksiksi ● a da o feudă [unui vasal] ■ ge jord i förläning
läänityslaitos ● sistem feudal ■ (hist) länsväsen, feodalväsen
läänitysmies ● vasal ■ (hist) vasall
.
talonpoika ● țăran, sătean; agricultor; fermier ■ bonde; allmoge
aatelisto, papisto, porvaristo ja talonpojat (hist) ● nobilime, cler, burghezie și țărănime ■ adel, präster, borgare och bönder
talonpoikainen 1 ● țăran, țărănesc ■ (talonpoikien luokkaan t. säätyyn kuuluva) bonde-; allmoge–
talonpoikainen väestö ● populație rurală, țărănească ■ bondebefolkning
hän oli talonpoikaista sukua ● era dintr-o familie de țărani ■ han var av bondesläkt (bondestam)
talonpoikainen 2 ● rustic; țărănesc ■ (maalaisväestölle ominainen) rustik; lantlig; allmoge–
talonpoikainen ruokakulttuuri ● bucătăria țărănească ■ matkulturen bland allmogen
talonpoikainen kalusto ● mobilă țărănească, rustică ■ ett rustikt möblemang
talonpoikais-, maalais- ● țărănesc; sătesc, rural; rustic ■ bondsk
olen perimmältäni talonpoikaista sukua ● sunt neam de țăran ■ i sista hand (ursprungligen) hör jag till en bondesläkt
olla talonpoikaista syntyperää, olla talonpoikaista juurta ● are rădăcini rurale ■ vara av bondesläkt
talonpoikaistalo, maalaistalo ● casă țărănească ■ bondgård
talonpoikaistyttö ● fată de la țară ■ bondflicka
talonpoikaisarkkitehtuuri ● arhitectură rustică ■
pohjalaista talonpoikaisarkkitehtuuria edustava talo ● casă reprezentativă pentru stilul ostrobotnian ■ ett hus i österbottnisk allmogestil
talonpoikaishuonekalu ● mobilă rustică ■ allmogemöbel
talonpoikaisjohtaja ● conducător al țăranilor ■ (hist) bondeledare
talonpoikaisjärki (arkijärki, talonpoikaisjärki, maalaisjärki) ● bun-simț ■ bondförnuft, bondförstånd ► eng.: common sense; common (horse) sense; germ.: praktischer oder gesunder Menschenverstand; Gemeinsinn, Hausverstand; fr.: bon sens; latină: sensus communis, greacă: αἴσθησις κοινὴ (aísthēsis koinḕ)
terve talonpoikaisjärki ● bun-simț sănătos ■ sunt bondförnuft
sen ymmärtää tavallisella talonpoikaisjärjelläkin ● înțelegi asta cu bun-simț ■ det begriper man ju med enkelt bondförnuft
talonpoikaiskapina ● răscoală țărănească, revolte țărănești ■ bondeuppror
talonpoikaiskoti ● gospodărie rurală, țărănească [cămin, vatră] ■ bondehem, allmogehem
talonpoikaiskulttuuri ● culturî rurală ■ allmogekultur
talonpoikaisluokka ● clasa țărănească; lumea rurală ■ bondeklass; allmoge
talonpoikaismainen ● țărănesc ■ bondsk; rustik
talonpoikaismarssi ● marș țărănesc [1914] ■ bondetåg
talonpoikaispuku ● costum țărănesc; costum național ■ allmogedräkt
talonpoikaispurjehdus ● navigație țărănească ■ (hist, vars suomr) bondeseglation, allmogeseglation
talonpoikaispäällikkö ● țăran proeminent ■ bondeledare
talonpoikaisrokokoo ● rococo rustic; rococo țărănesc ■ bondrokoko
talonpoikaisrunoilija ● poet autodidact țăran ■ en självlärd [savolaxisk] allmogeförfattare
talonpoikaissuku ● familie tradițională țărănească ■ bondesläkt, allmogesläkt
talonpoikaissääty ● starea, pătura socială a țăranilor ■ (hist) bondestånd
talonpoikaistalo ● casă țărănească ■ bondgård; (maalaistalo) lantgård
talonpoikaisto ● țărănime ■ bondestånd
talonpoikaistyyli ● stil rustic; rococo rustic; rococo țărănesc ■ (kansanomainen tyyli) allmogestil; rustik stil; (talonpoikaisrokokoo) bondrokoko
talonpoikaistyylinen ● în stil rustic ■ allmoge–
talonpoikaistyylinen huonekalu ● mobilă în stil rustic ■ allmogemöbel; en möbel i allmogestil; en rustik möbel
talonpoikaisväestö ● populație rurală; plebe ■ bondebefolkning; (rahvas) allmoge
talonpojisto ● clasa țărănească; țărănime ■ bondestånd
Suomen talonpojisto ● țărănimea finlandeză; clasa țărănească finlandeză ■ bondeståndet i Finland; det finländska bondeståndet
.
Clasă socială
yhteiskuntaluokka ● clasă socială; strat social; categorie socială, pătură socială ■ samhällsklass; (yhteiskuntakerros) samhällsskikt
.
.
class consciousness | ; awareness of one’s social class |
clasă socială | ; structură ierarhică în societate |
clasă socială superioară | ; social class composed of the wealthiest members of society, who also wield the greatest political power |
clasa muncitoare | ; social class composed of members of the society employed in lower tier jobs |
gentry | ; people of high social class, in particular of the land-owning social class |
nobilime | ; clasă socială clasată imediat sub regalitate |
social mobility | ; mobility through social classes |
patriciate (venice) | ; Social class of the Republic of Venice |
proletariat | ; social class |
socialite | ; person of prominence in upper class society |
aateli, aatelisto ● nobil, nobilime ■ adel (adelskap, ridderskap, frälsemän)
aristokratia ● aristocrație ■ aristokrati
establishment ● establishment ■ etablissemang, etablissemanget ► eng. establishment
- Aristokratiska argument (börd, etnicitet, kast) – aristocratic, prin naștere, etnie, castă
- Plutokratiska argument (förmögenhet, egendom) – plutocratic, avere, proprietate
- Meritokratiska argument (prestationer, intelligens, bildning) – meritocratic, realizări, inteligență, educație
- Demokratiska argument (vald av folket). – democratic, puterea poporului
julkis[nainen] ● socialită (!) ■ socialite (!) ► eng. socialite
kansanvihollinen ● duşman al poporului, inamic al poporului ■ folkfiende ► eng. enemy of the people, enemy of the nation; ► lat. hostis publicus – inamic public (public enemy; ennemi du peuple)
.
alaluokka, alempi luokka (w) ● clasa de jos ■ lägre klass
hallitseva luokka ● clasa conducătoare ■ härskande klass
kerskakulutus ● consum ostentativ ■ iögonfallande konsumtion ► eng. conspicuous consumption
keskiluokka ● clasa mijlocie■ medelklass ► eng. middle class
kolmas sääty ● starea a treia ■ tredje ståndet ► eng. Third Estate
kunniakansalainen ● cetățean de onoare ■ hedersmedborgare
luokkatietoisuus ● conștiință de clasă [Conștiința apartenenței la o anumită clasă socială.] ■ klassmedvetande ► eng. class consciousness
maalaisaateli ● mica nobilime ■ gentry (!) ► eng. gentry
nomenklatuura ● nomenklatura ■ nomenklatura
papisto ● cler ■ prästerskap; (pappissääty myös) prästestånd (tav määr); (papit) präster ► eng. clergy
aatelisto, papisto, porvaristo, talonpojisto (talonpoikaissääty) ● nobilime, cler, burghezie, țărănime ■ adel, prästerskap, bourgeoisi (borgare), bondestånd (bönder)
pikkuporvaristo ● mică burghezie ■ småborgerlighet
porvari, porvaristo ● burghez, burghezie ■ borgare ► eng. burgher (social class); bourgeoisie
proletariaatti ● proletariat ■ proletariat ► eng. proletariat
ryysyköyhälistö, lumppuproletariaatti ● lumpenproletariat ■ trasproletariat ► eng. lumpenproletariat
seurapiiri ● înalta societate ■ societet; jetset; (leik) det vackra folket (koll) ► eng. high society (social class), society (w)
sosiaalinen liikkuvuus ● trecerea de la o clasă la alta ■ social rörlighet ► eng. social mobility
sosiaalinen status ● statut social, status social ■ social status
statussymboli ● simbol de stare [socială, de statut social] ■ statussymbol
terve alkuperä ● origine sănătoasă ■ hälsosamt ursprung
työssäkäyvä köyhä ● muncitor sărac ■ arbetar dåligt, arbetande fattig ► eng. working poor
työväenluokka ● clasa muncitoare ■ arbetarklass; underklass
uusrikkaat ● noii îmbogățiți ■ de nouveau riche
yhteiskuntaluokka, sosioekonominen ryhmä ● clasă socială ■ samhällsklass
yhteiskunnan alin porras ● treapta ce mai de jos a societății ■ lägst ner på samhällsstegen
yhteiskunnan alimmalla askelmalla (kuv) ● pe treapta ce mai de jos a societății ■ längst ner på samhällsstegen
olla yhteiskunnan alimmalla portaalla ● a fi pe treapta ce mai de jos a societății ■ befinna sig lägst ner på samhällsstegen
yläluokka (sosiaalinen luokka) ● clasă socială superioară ■ överklass (samhällsklass); societet ► eng. upper class
.
Upper class ||| aristokratia, yläluokka ● clasa socială superioară ■ överklass (samhällsklass); societet
.
Middle class ||| keskiluokka ● clasa de mijloc ■ medelklass
- Lower middle class ||| alempi keskiluokka ● clasa de mijloc inferioară ■ lägre medelklass
- Upper middle class ||| ylempi keskiluokka ● clasa de mijloc superioară ■ övre medelklass
- British class system ||| yhteiskuntaluokka Yhdistyneessä kuningaskunnassa ● clasă socială în Regatul Unit ■ social klass i Storbritannien
- Lower class, Working class, Labouring class ||| työväenluokka; proletariaatti ● clasa muncitoare; proletariat ■ arbetarklass
- Underclass ||| alaluokka ● clasa cea mai de jos, cea mai săracă ■ underklass
- Occupational prestige ||| ammatillinen arvovalta ● prestigiu ocupațional ■ yrkesprestige, jobbprestige
- Social environment, social environment, social context, sociocultural context, sociocultural milieu ||| sosiaalinen ympäristö, sosiaalinen konteksti, sosiokulttuurinen kontekstitai, sosiokulttuurinen miljöö ● mediu social, context social, context sociocultural ■ social kontext, social miljö, social sammanhanget, sociokulturell sammanhanget (miljö)
- Social mobility ||| sosiaalinen liikkuvuus ● mobilitate socială ■ social rörlighet
- Social stratification ||| stratifikaatio ● stratificare socială ■ social stratifiering
- Wealth ||| varallisuus ● bogăție; bunăstare ■ förmögenhet
- Income ||| tulo (ansio) ● venit ■ inkomst (lön)
- Race ||| ihmisrotu ● rasă, rasă umană ■ människoraser
- Education ||| koulutus; kasvatus ● educație ■ utbildning
- Ethnicity ||| etninen ryhmä ● grup etnic, etnie ■ etnisk grupp
- Gender ||| sosiaalinen sukupuoli ● gen (sociologie); sex social ■ genus (könsbegrepp)
- Occupation ||| ammatti; työ ● ocupație; profesie; muncă ■ yrke; arbete
- Social status ||| sosiaalinen status ● status social ■ social status
- Social unit – level of analysis
- Analytical levels in social science
- Although levels of analysis are not necessarily mutually exclusive, there are three general levels into which social science research may fall: micro level, meso level or middle range, and macro level.
- Micro level (Microsociology)
- The smallest unit of analysis in the social sciences is an individual in their social setting. At the micro level, also referred to as the local level, the research population typically is an individual in their social setting or a small group of individuals in a particular social context. Examples of micro levels of analysis include, but are not limited to, the following individual analysis type approach:
-
- alien ||| ulkomaalainen ● străin ■ personer av utländsk bakgrund
- stateless person ||| valtioton henkilö ● apatrid ■ statslös
- asylum seeker ||| turvapaikanhakija ● azilant ■ asylsökande [cf. azil politic]
- refugee ||| pakolainen ● refugiat ■ flykting
- Person ||| henkilö ● persoană ■ person
- Citizen ||| kansalainen; kansalaisuus ● cetățean; cetățenie ■ medborgare; medborgarskap
- Partnership, marriage ||| rekisteröity parisuhde; avioliitto ● parteneriat domestic; parteneriat înregistrat; parteneriat civil; căsătorie ■ registrerat partnerskap, registrerat parförhållande; äktenskap
- Families ||| perhe ● familie ■ familj
- Household ||| kotitalous ● gospodărie ■ hushåll
- Neighborhood ||| naapurusto ● vecinătate ■ grannskap; grannskapsenhet
-
- Meso level (Middle-range theory)
- In general, a meso-level analysis indicates a population size that falls between the micro and macro levels, such as a community or anorganization. However, meso level may also refer to analyses that are specifically designed to reveal connections between micro and macro levels. It is sometimes referred to as mid range, especially in sociology. Examples of meso-level units of analysis include the following:
- Clan ||| klaani ● clan ■ klan
- Tribe ||| heimo ● trib ■ stam, folkstam
- Community ||| yhteisö ● comunitate ■ gemenskap, närsamhälle
- Village, town, city ||| kylä, pikkukaupunki, kaupunki ● sat, orășel, oraș ■ by, småstad, stad
- Formal organization ||| muodollinen organisaatio ● organizare formală ■ formell organisation
- State ||| valtio ● stat ■ stat
- Macro level (Macrosociology)
- Macro-level analyses generally trace the outcomes of interactions, such as economic or other resource transfer interactions over a large population. It is also referred to as the global level. Examples of macro-level units of analysis include, but are not limited to, the following:
- Nation ||| kansakunta ● națiune ■ nation
- Society ||| yhteiskunta ● societate (sociologie) ■ samhälle (sociologi)
- Civilization ||| sivilisaatio, korkeakulttuuri ● civilizație ■ civilisation
- International ||| kansainväliset suhteet; kansainvälinen politiikka ● relații internaționale; politică internațională ■ internationell politik
- Global ||| globalisaatio, globaalistuminen, globalisoituminen, maapalloistuminen ● globalizare ■ globalisering
- Disenchantment ||| pettymys maailmaan; lumouksen haihtuminen ● dezamăgire față de lume; risipirea vrăjii ■ besvikelse av världen; skingra förtrollning
- Rational-legal authority (rational authority, legal authority, rational domination, legal domination, bureaucratic authority) ||| rational-juridinen auktoriteetti (rationaalinen auktoriteetti, laillinen auktoriteetti, rationaalinen ylivalta, laillinen ylivalta, byrokraattinen auktoriteetti) ● autoritate rațional-juridică (autoritate rațională, autoritate juridică, dominație rațională, dominație legală, autoritate birocratică) ■ rationell-rättslig auktoritet (rationell auktoritet, juridisk auktoritet, rationell dominans, juridisk dominans, byråkratisk auktoritet)
- Normalization (sociology) ||| normalisointi (sosiologia) ● normalizare (sociologie) ■ normalisering (sociologi)
- Habitus (sociology) ||| habitus ● habitus ■ habitus
- Cultural determinism ||| kulttuurinen determinismi ● determinism cultural ■ kulturell determinism
- One-third hypothesis (OTH) ||| kolmanneksen hypoteesi ● ipoteza treimii ■ tredjedelshypotesen
- Middle-class squeeze ||| keskiluokan puristus ● stoarcerea clasei de mijloc ■ klämma medelklassen
- Dominant culture ||| hallitseva kulttuuri ● cultură dominantă ■ dominerande kultur
- Cultural hegemony ||| kulttuurinen hegemonia ● hegemonie culturală ■ kulturell hegemoni
- Intelligentsia ||| sivistyneistö ● intelectualitate ■ intelligentia
- Cultural trait ||| kulttuurillinen piirre ● trăsătură culturală ■ kulturell egenskap (drag)
-
- Artifacts — the objects, material items, and technologies created by a culture, or simply, things people make. They provide basic necessities, recreation, entertainment, and most of the things that make life easier for people. Examples include clothing, food, and shelter.
- Sociofacts — interpersonal interactions and social structures; e., the structures and organizations of a culture that influencesocial behaviour. This includes families, governments, education systems, religious groups, etc.
- Mentifact (or psychofact) — abstract concepts, or „things in the head; i.e., the shared ideas, values, and beliefs of a culture. This can include religion, language, and ideas.
- Classlessness ||| luokkaton yhteiskunta ● societate fără clase [sociale] ■ klasslöst samhälle
- Class conflict, class struggle, class warfare ||| luokkataistelu ● luptă de clasă ■ klasskamp
.
- Bildungsbürgertum ||| kulttuuriporvaristo, koulutettu porvaristo ● burghezia educației cf. Wirtschaftsbürgertum (burghezia economică), Bildungsbürgertum, Besitzelite, Bildungselite (burghezia culturală) ■ utbildningsbourgeoisi
- Black elite ||| musta eliitti ● elita negrilor ■ svarta eliten
- Bourgeoisie ||| porvaristo ● burghezie ■ borgare; borgerskap
- Chungin, jungin ||| jungin ● jungin ■ jungin
- Grand Burgher ||| suurporvari ● marea burghezie ■ storborgerlig, storbourgeoisi
- Patriciate (Venice) ||| patriisi, suurporvari ● patrician ■ patricier
- Hipster (contemporary subculture) ||| hipsteri ● hipster ■ hipster
- Professional-managerial class (PMC) ||| ammatillinen johtamisluokka ● clasă profesional-managerială ■ professionell-chefsklass
- Yuppie ||| juppi ● yuppi ■ yuppie
.
Designation of workers by collar color
- Lucrători cu guler alb (white collar workers) sunt aceia care au activitate de birou, administratori, funcționari, directori, etc
- Lucrători cu guler albastru (blue collar workers), în mod obișnuit, muncitorii din industrie, fabrici și ateliere de lucru. După cum ar fi: muncitori (calfe), operatori, maeștri (maiștri, meșteri), mecanici, etc
- Lucrători cu guler roz (pink collar worker) sunt cei din sectorul serviciilor (sănătate, educație, lucrători domestici, etc).
- Lucrători cu guler verde (green collar worker) se referă la lucratorul dedicat sectoarelor economiei sociale (sau al celui de-al treilea sector) și economiei sustenabile (a se vedea sustenabilitate și dezvoltare durabilă).
- Lucrători cu gulere gri (grey collar worker) se referă la categoria de angajați care nu sunt clasificați ca guler alb sau albastru. Este folosit ocazional pentru a descrie persoanele în vârstă care lucrează după vârsta de pensionare, precum și acele ocupații care încorporează unele dintre elementele atât ale gulerelor albastre, cât și ale gulerelor albe și, în general, se află între cele două categorii în ceea ce privește capacitatea de a obține venituri. Lucrătorii cu guler gri au adesea licențe, diplome de asociat, certificate sau diplome de la o școală de meserii sau o școală tehnică într-un anumit domeniu.
- Lucrători cu gulere noi (new-collar worker) sunt persoane care dezvoltă abilități tehnice și soft necesare pentru a lucra în industria tehnologiei contemporane prin căi de educație netradiționale. Termenul a fost introdus de CEO -ul IBM , Ginni Rometty, la sfârșitul anului 2016 și se referă la ocupații „de aptitudini medii” în tehnologie, cum ar fi analiștii de securitate cibernetică , dezvoltatorii de aplicații și specialiștii în cloud computing.
- VARIA Black collar; Gold collar; No collar; Orange collar; Red collar; Scarlet collar
.
Euthenics
Termen necesar în română
Termenul eutenie a fost derivat la sfârșitul secolului al XIX-lea din verbul grecesc eutheneo, εὐθηνέω (eu, bine; rădăcina lui τίθημι tithemi, a provoca). Semnificații: A fi într-o stare de înflorire, a abunde, a prospera. (Demostene). A fi puternic sau viguros. (Herodot). A fi viguros în trup. (Aristotel). Tot din grecescul Euthenia, Εὐθηνία. Starea bună a corpului: prosperitate, noroc, belșug. (Herodot). Opusul Eutheniei este Penia, Πενία („deficiență” sau „ sărăcie ”) personificarea sărăciei și nevoii. -penie.
.
Sărăcie
- 1. (numai) singular Lipsa mijloacelor materiale necesare existenței; starea, viața celui sărac.
antonime: avere belșug bogăție bunăstare îndestulare
- 2. (numai) singular Starea unui loc sărac, neproductiv.
- 3. (numai) singular Aspect sărăcăcios.
- 4. (numai) singular Cantitate mică, nesatisfăcătoare (din ceva); sinonime: lipsă
- 5. familiar Epitet depreciativ sau injurios dat unui lucru sau unei ființe fără valoare.
.
happiköyhä ● sărac în oxigen ■ syrefattig
kaulusköyhälistö ● funcționari cu salarii mici, cu salariul de bază ■ manschettproletariat
köyhdyttää, kurjistaa (verbe tranzitive) ● a sărăci, a face să devină sărac, a aduce în sapă de lemn ■ utarma; (henkilöitä myös) göra ngn fattigare
köyhentyä, köyhetä, köyhtyä ● a sărăci, a deveni ■ utarmas; bli utarmad; (henkilöistä myös) bli fattigare; (tulla rutiköyhäksi) bli utblottad
köyhimys ● sărăcan, sărăcilă ■
voi minua raukkaa! voi minua parkaa! ● săracul de mine! sărăcan de mine! ■ stackars mig! jäklar mig!
köyhimys, surkimus, kurja ● sărăntoc ■ fattiglapp
köyhtyminen, kurjistuminen ● sărăcire ■ utarmning
köyhtyneisyys ● sărăcire ■ utarmning
köyhtyä, kurjistua (verbe intranzitive) ● a sărăci, a deveni sărac ■ bli fattig
köyhyys (w), kurjuus, puute ● sărăcie; simplitate; modestie; mizerie; lipsuri (pl) ■ fattigdom; (kurjuus) elände, armod; (niukkuus) torftighet; misär; (puute) brist; avsaknad; knapphet; nöd
henkinen köyhyys ● sărăcie spirituală; sărăcie cu duhul ■ utfattighet
köyhyyden osoitus ● dovadă de sărăcie ■ fattigdomsbevis
lajiston köyhyys ● sărăcia speciilor ■ artfattigdom
pohjaton köyhyys ● sărăcie lucie ■ utfattighet
köyhyysloukku ● capcana sărăciei ■ (kuv) fattigdomsfälla
köyhyysraja ● pragul sărăciei, limita sărăciei ■ fattigdomsgräns (myös sosiol)
elää köyhyysrajan alapuolella ● a trăi sub pragul sărăciei ■ leva under fattigdomsgränsen; leva under gränsen för fattigdom
köyhyystasku ● zonă de aglomerație a sărăcimii ■ (sosiol) fattigdomsficka
hökkelikylä ● slum, favela ■ kåkstad ► eng. shanty town, squatter area, hooverville
köyhä (subst) ● sărac; nevoiaș; sărman; biet; mizer; nenorocit; pauper ■ fattig
köyhä (adj) ● sărac; sărăcăcios; simplu; modest; care e vai de lume; slab [de ex. rezultat] ■ fattig; (vaatimaton) torftig; (niukka) påver
elää köyhissä oloissa ● a trăi în condiții proaste ■ leva i små omständigheter; ha det knapert (puhek knalt)
köyhä ateria ● masă săracă ■ en torftig (påver) måltid
köyhät ritarit (ruok) ● frigănele de pâine ■ fattiga riddare
köyhä saalis (kuv) ● o pradă, o captură slabă ■ ett magert byte
olla rutiköyhä, olla puilla paljailla ● a fi sărac lipit pământului ■ vara utfattig; urfattig; utblottad; barskrapad; [lus]pank; lusfattig
hengeltään köyhä, yksinkertainen ● sărac cu duhul ■ fattig i anden
laiha sato ● recoltă slabă, săracă ■ mager gröda
sinonime – synonyymejä
huono-osainen ● dezmoștenit; lovit de soartă; dizgrațiat al soartei; nenorocit; dezavantajat; vulnerabil; inadaptabil la normele societății; defavorizat; năpăstuit; greu încercat ■ utsatt (myös subst. adj); utslagen (myös subst. adj); utsatthet; utslagning; vanlottad; hårt prövad
huonompiosainen ● marginalizat; discriminat; defavorizat; dezavantajat; năpăstuit ■ sämre lottad, sämre ställd; vanlottad; missgynnad; förfördelad
huono-osaisuus ● dezavantaj; eliminare; segregare ■ utslagning; vanlottad
huono-osaisuus alkaa jo kohdusta ● discriminarea, segregarea începe din uter ■ utslagningen börjar redan i livmodern
vanhempien huono-osaisuus kytkeytyy vahvasti lapsen koulupudokkuuteen ● dezavantajul părinților este strâns legat de eșecul școlar al copilului; cei care abandonează școala sunt adesea copii din familii defavorizate ■ de som hoppar av skolan är ofta barn från missgynnade (vanlottade, sämre lottade) familjer de som hoppar av skolan är ofta barn från familjer som har det illa (sämre) ställt
kovaosainen ● defavorizat; năpăstuit ■ vanlottad; hårt prövad
yhteiskunnan kovaosaiset ● defavorizații societății; mizerabilii societății ■ samhällets olycksbarn
osaton ● [ad litt. fără parte] care nu se alege cu nimic, iese cu mâna goală, care se alege cu parful de pe tobă; defavorizat, dezavantajat, prejudiciat; discriminat; marginalizat; ofensat ■ bli lottlös; förfördelad; vanlottad; (syrjitty) missgynnad; diskriminerad; marginaliserad
jäädä osattomaksi rakkaudesta ● a nu avea parte de dragoste ■ inte få någon kärlek; bli lottlös i fråga om kärlek
jäädä osattomaksi [myynti]voitosta ● a nu primi nimic din câștigul vânzării ■ inte få någon del i [försäljnings]vinsten
köyhät ja osattomat ● săracii și dezavantajații, discriminații ■ de fattiga och missgynnade (diskriminerade)
olen osaton asiaan ● nu am nimic de-a face cu asta; nu sunt implicat în asta ■ jag har inget med det att göra; jag är inte involverad [i det]; jag har ingen del i det; jag är inte delaktig i det
onneton 1 ● nefericit; trist; deprimat; supărat ■ olycklig (jstak för t. över ngt); (murheellinen) ledsen (jstak för t. över ngt)
onneton 2 ● nefericit; nenorocit; biet; sărman; dezastruos; care aduce ghinion; nefavorabil; nefast; funest; fatal ■ (surua tuottava) olycklig; (surua t. hankaluuksia aiheuttava) olycksalig; (epäonnea tuottava) otursam; ogynnsam; olycksbringande; (kohtalokas) ödesdiger
onneton rakkaus ● dragoste neîmpărtășită, nefericită ■ olycklig kärlek
onnettomat kotiolot ● condiții de acasă nefericite ■ olyckliga hemförhållanden
onneton päähänpisto ● un capriciu nefericit ■ ett olyckligt infall
onneton päätös ● o decizie nefericită ■ ett olycksaligt beslut
olisi onnetonta, jos niin kävisi ● ar fi regretabil dacă s-ar întâmpla asta ■ det vore olyckligt om det gick så
onneton 3 ● nefericit; fatal; dezastruos; deplorabil; jalnic; lamentabil; dezolant; demn de compătimire; mizerabil ■ (kehno, viheliäinen) olycksalig; (kurja, surkea) bedrövlig, erbarmlig; jämmerlig
tiet ovat onnettomassa kunnossa ● drumurile sunt mizerabile ■ vägarna är i ett bedrövligt (jämmerligt, erbarmligt) skick
hänen käsialansa on aivan onnetonta ● are un scris mizerabil ■ hans handstil ser för bedrövlig ut; (puhek) han skriver som en kratta
hän on onnettoman huonomuistinen ● are o memorie teribil de proastă ■ han har ett jämmerligt dåligt minne
se onneton juna oli myöhässä ● nenorocitul de tren iar este în întârziere ■ det olycksaliga tåget var försenat
voi onneton[ta], se meni rikki! ● ce ghinion! s-a stricat! ■ det var som förgjort (katten också, sjutton också), den gick sönder!
onneton 4 ● nenorocit; pungaș; ticălos ■ (s ryökäle, lurjus, ilkiö, ilkimys, roisto, riiviö, kelmi, konna) odåga
oletko sinä onneton taas ollut putkassa? ● nenorocitule, iar ai fost la închisoare? ■ har du suttit i finkan igen, din olycka (odåga)?
onnettomuus 1 ● accident; necaz, neplăcere, ghinion; neșansă; accident ușor; catastrofă ■ (onnettomuustapaus) olycka, olycksfall; olyckshändelse; (pienehkö) missöde, malör; (katastrofi) katastrof
minulle sattui onnettomuus ● am avut un accident ■ jag råkade ut för en olycka (olyckshändelse); jag drabbades av en olycka
termeni asociați
onnettomuus 2 ● nenoroc, nenorocire, necaz mare; pierzanie ■ (epäonni) otur; (onnellisuuden vastakohtana) olycklighet; (turmio, tuho, turma, perikato, häviö) fördärv
onnettomuudekseen hän tuli tehneeksi ● din păcate, spre nenorocul lui a trebuit să o facă ■ sen olyckligtvis kom han att göra det
onnettomuutta tuottava ● ghinionist ■ olycksbringande
onni onnettomuudessa ● noroc în nenoroc [… în accident, noroc că nu ..] ■ tur i oturen
syöstä jku onnettomuuteen ● a nenoroci pe cineva ■ störta ngn i fördärvet
köyhä, köyhähkö, köyhänlainen (adj) ● sărăcăcios, sărăcuț ■ fattig; en stackars man; sjaskig
köyhäillä ● a face pe săracul ■ (vard); leka fattig, spela fattig; låtsas [vara] fattig
köyhäillä pukeutumisellaan ● a se îmbrăca ca un sărac, a face pe săracul prin îmbrăcăminte ■ klä sig som en fattiglapp
köyhäily ● joaca „de-a săracul” ■ —
köyhäinapu ● ajutorul săracilor; filantropie ■ (hist) fattighjälp
köyhäinhoito ● grija față de săraci ■ (hist) fattigvård
köyhälistö ● sărăcime; proletariat ■ de fattiga (subst adj); fattigklass; de egendomslösa; (alaluokka) underklass; (proletariaatti) proletariat
köyhälistökortteli ● slum; favela ■ fattigkvarter; (slummi, slummialue) slum, slumkvarter
köyhänlainen, köyhänpuoleinen (adj) ● sărăcuț ■ fattig
köyhästi ● sărăcăcios ■ (vaatimattomasti) torftigt
köyhästi koristettu ● sărăcăcios ornamentat ■ anspråkslöst dekorerad
lajiköyhä ● specie săracă ■ artfattig
piiloköyhyys ● sărăcie relativă, irelevantă ■ dold fattigdom
piiloköyhä ● relativ sărac [neinclus în sistemul social de ajutorare a săracilor] ■ dold fattig
olla piiloköyhä ● a trăi în sărăcie relativă ■ leva i dold fattigdom
suurempi ongelma on piiloköyhät nuoret perheet ● cea mai mare problemă o reprezintă familiile tinere care trăiesc în sărăcie relativă ■ ett större problem är de unga familjer som lever i dold fattigdom
pääomaköyhä (pääomista köyhä, niukkapääomainen, vähäpääomainen) ● cu capital redus ■ kapitalfattig
olla pääomaköyhä ● a fi aproape fără capital ■ ha brist på kapital; vara [nästan] utan kapital; inte vara kapitalstark
ravinneköyhä, ravintoköyhä ● sărac în nutrienți ■ näringsfattig; fattig på näring (vain predikatiivina)
rutiköyhä ● sărac lipit pământului; ruinat; lefter; total lipsit de mijloace economice ■ utfattig; urfattig; utblottad; barskrapad; [lus]pank
pelata upporikasta tai rutiköyhää (kuv) ● a juca tare; a risca mult ■ spela högt
tapahtumaköyhä ● plictisitor; lipsit de peripeții, de evenimente ■ händelsefattig; (tapaukseton) händelselös; händelsetom
tunneköyhyys ● sărăcie emoțională; epuizare emoțională ■ känslomässig utarmning
tunneköyhä ● sărac din punct de vedere emoțional; epuizat emoțional ■ känslomässigt utarmad
uusköyhyys ● noua sărăcie ■ nyfattigdom
uusköyhä ● căzut în sărăcie ■ nyfattig
uusköyhälistö ● noua sărăcime ■ de nyfattiga
kasvaako uusköyhälistön määrä? ● este în creștere noua sărăcie? ■ växer antalet nyfattiga? ökar nyfattigdomen?
valkuaisköyhä ● sărac în proteine ■ proteinfattig
valkuaisköyhä ruoka ● mâncare săracă în proteine ■ proteinfattig mat; föda som är fattig på protein
virikeköyhä, vähävirikkeinen ● sărac în stimuli ■ fattig på impulser (stimulans)
kasvuympäristö oli vähävirikkeinen ● mediul de creștere a fost sărac în stimuli ■ uppväxtmiljön var fattig på impulser (stimulans)
vitamiiniköyhä ● sărac în vitamine ■ vitaminfattig
.
Vaivaisukko ● Cutia milelor (un bătrân sculptat în lemn la intrarea în biserică) ■ Fattiggubbe; (ruotsr) Fattigbössa
.
kurja 1 ● nenorocit; nefericit; mizerabil; degradat; biet; sărman; bolnav, suferind; prost; josnic; lamentabil; deplorabil; dezolant; abject; execrabil; jalnic; ca vai de lume; vrednic de milă; demn de compătimire; veștejit; ofilit; lipsit de valoare; neînsemnat, lipsit de impoeranță ■ eländig, usel, miserabel; (puhek) vissen, dassig; (surkea) jämmerlig; erbarmlig; bedrövlig; (surkuteltava) ynklig, ömklig; (säälittävä) ömkansvärd; (arvoton) värdelös; (mitätön) betydelselös
olipa kurjaa, että kävi näin ● a fost regretabil că s-a întâmplat așa ■ det var trist att det gick så här
me kurjat syntiset ● noi bieții păcătoși ■ vi arma syndare
kurja sää ● timp urât ■ dåligt väder
kurja asunto ● locuință sordidă ■ sordid bostad
Kurjat (kirjall) ● Mizerabilii ■ Samhällets olycksbarn ► fr. les Misérables
kurja 2 ● meschin; grosolan; vulgar; ordinar; mizerabil; prost; infam; josnic; mârșav; ticălos; infam; rușinos; dezonorant; abject; ignobil; scandalos ■ (halpamainen) tarvlig; usel; (katala) nedrig; skändlig, infam; (alhainen) lågsint; (häpeällinen) skamlig
.
kurjalisto ● sărăcime; proletariat ■ (köyhälistö) proletariat
kurjasti 1 (adv) ● rău, mizerabil; execrabil; ca vai de lume; vrednic de milă; demn de compătimire ■ eländigt, uselt, miserabelt; (puhek) visset, dassigt; (surkeasti) jämmerligt; erbarmligt; bedrövligt; (surkuteltavasti) ynkligt, ömkligt; (säälittävästi) ömkansvärt
voida kurjasti ● a se simți foarte prost, foarte rău ■ må tjyvtjockt; känna sig vissen (dassig)
kävipä kurjasti ● a fost neplăcut, dezagreabil ■ det var då tråkigt
kurjasti 2 (adv) ● josnic; infam; rușinos ■ (halpamaisesti) tarvligt; uselt; (katalasti) nedrigt; skändligt, infamt; (alhaisesti) lågsint; (häpeällisesti) skamligt
pettää jku kurjasti ● dezamăgi pe cineva într-un mod ticălos ■ svika ngn på ett nedrigt sätt
kurjimus ● secătură; om de nimic ■ usling
kurjistaa ● a sărăci; a pauperiza; a ruina; a înrăutăți ■ utarma; (henk) utblotta; störta ngn i elände; (olosuhteita tms.) försämra
kurjistua ● a deveni sărac; a se pauperiza; a se ruina; a se înrăutăți [despre condiții] ■ utarmas; bli utarmad; (henkilöistä) utblottas; bli utblottad; (olosuhteista tms.) försämras
kurjistumisteoria ● teoria sărăcirii ■ (tal) utarmningsteori (tav määr) ► eng. Immiseration thesis
rautainen palkkalaki ● legea de fier a salariilor ■ järnhårda lönelagen ► eng. iron law of wages
kurjuus 1 ● meschinărie; grosolănie; vulgaritate; mizerie; nenorocire; infamie; josnicie; mârșăvie; ticăloșie; infamie; rușine; dezonoare; abjecție ■ elände, uselhet; (köyhyys) misär; (puhek) vissenhet, dassighet; (surkeus) jämmerlighet; erbarmlighet; bedrövlighet; (surkuteltavuus) ynklighet, ömklighet; (säälittävävyys) ömkansvärdhet; (arvottomuus) värdelöshet; (mitättömyys) betydelselöshet
elää kurjuudessa ● a trăi în mizerie ■ leva i misär
vajota kurjuuteen ● a ajunge în mizerie ■ sjunka ner i elände
voi kurjuus! ● vai ce nenorocire! ■ jämmer och elände!
kurjuus 2 ● vulgaritate; abjecție; josnicie; rușine ■ (halpamaisuus) tarvlighet; uselhet; (kataluus) nedrighet; skändlighet; (alhaisuus) lågsinthet; (häpeällisyys) skamlighet
.
korruptio ● corupție ■ korruption
lahjoa ● a corupe ■ muta; bestiicka; korrumpera; (kuv voidella – a unge) smörja
korruptoitua ● a deveni corupt ■ bli korrumperad
korruptoitunut ● corupt ■ korrupt
lahjottavissa oleva ● coruptibil ■ korrupterbar
lahjottavuus ● coruptibilitate ■ mutbarhet; besticklighet; (korruptio) korruption
lahjomaton ● incoruptibil ■ omutlig; obesticklig
lahjomattomuus ● incoruptibilitate ■ omutlighet; obesticklighet
lahjus, lahjoma ● mită; șperț ■ muta (myös oik); bestickning
lahjonta ● mituire ■ mutande; bestickning [Atenție! A nu se confunda cu rădăcina lahjoit-, lahjoitus – donație]
lahjuksen antaminen ● a da mită, a mitui ■ mutar; (Suom) givande av muta; (Ruots) bestickning
lahjuksen ottaminen ● a lua mită ■ ta mitor; (Suom) tagande av muta; (Ruots) mutbrott
lahjusten ottaja, lahjottava ● mituit ■ mottagare av muta; (puhek lahjottavissa oleva) mutkolv
lahjomisyritys ● încercare de mituire ■ (oik) mutförsök
maastamuutto ● emigrație ■ emigration
ihmiskauppa ● trafic de persoane ■ människohandel
.
Poverty | |||||||
Deprivation and poverty indicators | |||||||
Social |
|
||||||
Psychological |
|
||||||
Economic |
|
||||||
Physical |
|
||||||
Complex measures | • Human Poverty Index (HPI) • Human Development Index (HDI) • Multidimensional Poverty Index (MPI) • Physical Quality of Life Index(PQLI) • Laeken indicators (EU) • Scottish index of multiple deprivation • Townsend deprivation index • Living Planet Index (LPI) • Progress out of Poverty Index | ||||||
Gender |
|
||||||
Other | Categories: Income inequality metrics • Measurements and definitions of poverty • Social responsibility organizations | ||||||
Indices of Deprivation | |||||||
National (general deprivation) | • Carstairs • Multiple Deprivation 2000 (IMD2000) • Deprivation 2004 (ID2004) • Deprivation 2007 (ID2007) • Deprivation 2010 (ID2010) • Townsend | ||||||
National (subject specific deprivation) | • Underprivileged area score • Department of Environment’s |
.
Bogăție
.
- 1. Cantitate mare de bunuri materiale.
- 2. Situația omului bogat.
- 3. Resurse naturale.
- 4. Abundență și varietate de valori spirituale.
.
- Totalitatea bunurilor care se află în posesia cuiva.
.
vara9 (varalla, varalta, varalle, varassa, varasta, varaan, varoiksi ks. myös erikseen)
Vieraanvara, vierasvara. Hätävara. Koota itselleen vanhuuden varaa. Säilöi sieniä talven varaksi. Säästää jtak vastaisen varalle (harv. varaksi). Vanhassa vara parempi vanha tavara, keino, kumppani tm. on uutta parempi.
Varat ja velat. Julkiset varat. Rahavara, kassavara, käteisvarat. Työllistämisvarat. Valtion varoista maksettu korvaus. Verovaroilla sekin lysti kustannetaan. Heillä ei ollut varaa isompaan asuntoon, ostaa isompaa asuntoa. Elää varojensa mukaan, yli varojensa. Olla varoissaan, hyvissä varoissa varakas. Oli pikkuhiljaa päässyt varoihinsa.
- vars. yhdyssanojen jälkiosana: käytettävissä olevista tavaravara, ainevara tms. määristä, varastoista, luonnonrikkauksista yms.
Ruokavara, vaatevarat. Kivihiilivara, malmivara, vesivarat. Luonnonvarat. Voimavarat. Suomen kielen sanavarat. Äänivara, ilmaisuvarat.
- ylimääräisestä mitasta, tilasta, hinnasta tms., joka otetaan huomioon (kutistumista, laajentumista tms. varten) esim. jtak mitoitettaessa t. hinnoiteltaessa.
Kutistumisvara, liikkumavara. Neuvotteluvara, järjestelyvara. Auton maavara. Saumanvara, saumavara. Maitovara. Pelivara. Jättää lastenvaatteisiin kasvun varaa myös →←. Hinnoissa oli vielä tinkimisen varaa, varaa tinkiä.
- mahdollisuudesta.
Ei ollut varaa, vara valita, oli otettava, minkä sai. Malleissa oli miltei rajaton valinnan vara. Lakipykälä, jossa ei ole tulkinnan varaa joka voidaan tulkita vain yhdellä tavalla.
Erik.
viittaamassa jhk toivottavaan mahdollisuuteen, parempaan asiaintilaan.
Kirjoituksessa on lyhentämisen varaa kirjoitusta voisi t. pitäisi lyhentää. Tuloksissa on vielä parantamisen varaa.
Laatu jättää [= laadussa on] toivomisen varaa.
- viittaamassa menettelyyn, joka ei johda hankaluuksiin, jonka jku voi sallia itselleen.
Voittajalla oli varaa leikitellä loppusuoralla. Hänellä ei ollut varaa menettää työpaikkaansa.
- varovaisuus, varuillaanolo.
Ei vara venettä kaada SL. Parempi vara kuin vahinko SL. Pitää varansa olla varuillaan. Pidä varasi, ettet vain putoa. Jollei pidä varaansa, voi jäädä ilman.
vara- yhdyssanojen alkuosana: vars. varalla oleva, toissijainen, jnk tilalle vaihdettava (varajohtaja, varamies, varaosa).
.
aistienvarainen, aistinvarainen ● senzorial; organoleptic ■ sensorisk
aistinvarainen testi ● test senzorial (test de gust; test de miros) ■ ett sensoriskt test; (makutesti) smaktest; (hajutesti) lukttest
aistinvaraiset ominaisuudet ● proprietăți senzoriale (proprietăți gustative; proprietăți de miros) ■ (makuominaisuudet) smakegenskaper; (hajuominaisuudet) luktegenskaper
tilan liha tunnetaan aistinvaraisista laatuominaisuuksistaan ● carnea fermei este cunoscută pentru caracteristicile sale de calitate senzorială ■ gårdens kött är känt för sin ätkvalitet
aistinvaraisesti (adv) ● în mod: senzorial ■ sensoriskt
ilmavuoto havaitaan aistinvaraisesti ● scurgere de aer este detectată prin senzația de curenți de aer ■ ett luftläckage observeras sensoriskt; ett luftläckage upptäcks genom att man känner drag
juoma arvioidan aistinvaraisesti ● bautura se apreciaza printr-un test de gust; judeci băutura gustând-o ■ drycken bedöms genom ett smaktest; man bedömer drycken genom att smaka på den
tanssioppilaita kannustetaan työskentelemään aistinvaraisesti ● studenții la balet sunt încurajați să-și folosească simțurile ■ danseleverna uppmuntras att använda sina sinnen
planktonista ei aistinvaraisesti havaittavaa esiintymää ● lipsa planctonului care poate fi detectat cu ochiul liber ■ ingen planktonförekomst som kan upptäckas med blotta ögat
ajanvaraus, aikavaraus, ajantilaus ● rezervare (loc, bilet, timp de întrevdere, consultație) ■ tidsbeställning; beställning av tid; bokning av tid
alkeisvaraus, varausalkio ● cea mai mică sarcină electrică prezentă; încărcare elementară ■ (fys) elementarladdning ► (eng) elementary charge
ammusvarasto ● depozit de muniții ■ ammunitionsförråd; ammunitionslager
arvovaraus, arvoväritys ● încărcare emoțională ■ värdeladdning
elintarvikeomavaraisuus ● autosuficiență, autosustentabilitate alimentară; independență alimentară ■ självförsörjning av livsmedel; livsmedelsoberoende
energiavarasto ● resurse energetice ■ energiförråd; (energiavarat) energiresurs
ennakkovaraus ● rezervare anticipată, comanda anticipată; ezervare în avans ■ förhandsreservation, förhandsbeställning (jnk av ngt); förhandsbokning (jnk av ngt)
harkinnanvarainen ● discreționar; arbitrar; lăsat la bunul plac al cuiva ■ diskretionär
harkinnanvarainen kysymys ● putere de judecată, de discernământ; simț critic ■ avvägningsfråga; omdömesfråga
harkinnanvarainen virkavapaus ● concediu acordat în urma unei deliberări ■ tjästledighet [som beviljats] efter prövning
harkinnanvarainen talouspolitiikka ● o politică economică care se bazează pe evaluări ■ en ekonomisk politik som baserar sig på (bygger på) bedömningar
harkinnanvarainen avustus ● subvenție bazată pe criterii de resurse ■ behovsprövat bidrag
hellävarainen (adj) ● blând, blajin, duios; delicat; ușor; domol; plăcut; precaut; prudent; prevăzător; grijuliu; indulgent; plin de înțelegere; plin de considerație; subtil; cu tact; tacticos; prevenitor; sensibil; atent ■ varsam, varlig; (hellästi käsittelevä) skonsam; (lempeä, mieto) mild; (hienovarainen) försynt; (tahdikas) taktfull; grannlaga; (hienotunteinen) finkänslig
käyttää hellävaraisia keinoja ● a folosi mijloace blânde; a proceda cu atenție ■ gå varsamt fram; använda försynta medel
hellävarainen sampoo ● șampon blând ■ ett milt (skonsamt) schampo
hellävaraisesti, hellävaroen, hellävaroin (adv) ● în mod: blând, blajin, duios; delicat; ușor; domol; plăcut; precaut; prudent; prevăzător; grijuliu; indulgent; cu înțelegere; cu considerație; subtil; cu tact; tacticos; prevenitor; sensibil; atent ■ varsamt, varligt; (varovasti, hellästi) skonsamt; (lempeästi) milt; (hienovaraisesti) försynt; (tahdikkaasti) taktfullt; (hienotunteisesti) finkänsligt
hän nosti lapsen hellävaraisesti syliinsä ● ea a ridicat ușor copilul în brațe ■ hon lyfte varligt upp barnet i famnen
kohdella jkta hellävaraisesti ● a trata pe cineva cu blândețe, cu mănuși ■ behandla ngn med silkesvantar
hän kertoi asiasta mahdollisimman hellävaraisesti ● a spus povestea cât se poate de clar, cât mai blând posibil ■ han framförde saken så skonsamt som möjligt
hienovarainen, hienotunteinen ● subtil, cu tact; sensibil; discret; fin; atent; blând; precaut ■ (hienotunteinen) finkänslig; försynt; (tahdikas) taktfull, diskret; (hieno) fin; (huomaavainen) hänsynsfull; (varovainen) försiktig; (hellävarainen) aktsam; (lempeä) mild; (herkkä) finstämd
hienovaraisesti, hienotunteisesti (adv) ● în mod: subtil, cu tact; sensibil; discret; fin; atent; blând; precaut ■ finkänsligt; (huomiota herättämättä) diskret; (tahdikkaasti) taktfullt
menetellä hienotunteisesti ● a acționa cu tact, cu delicatețe ■ vara finkänslig; agera finkänsligt
seuranhakuilmoitukset käsitellään hienotunteisesti ● anunțurile personale de contact sunt tratate cu discreție ■ kontaktannonserna behandlas diskret (med diskretion)
suhtautua hienotunteisesti jhk ● a fi sensibil, discret, cu tact la ceva ■ vara finkänslig (taktfull) i fråga om ngt
hienovaraisuus, hienotunteisuus ● subtilitate, tact; discreție; finețe; considerație; precauție; diligență; blândețe ■ finkänslighet; försynthet; (tahdikkuus) diskretion; (hienous) finhet; (huomaavaisuus) hänsynsfullhet; (varovaisuus) försiktighet; (hellävaraisuus) aktsamhet; (lempeys) mildhet; (herkkyys) finstämdhet
hiilivarat ● resurse de cărbune ■ koltillgångar; kolresurser
hotellivaraus ● rezervare la hotel ■ hotellbokning; hotellreservation
hätävara ● rezervă de urgență; stoc de urgență; „din lipsă de mai bine”, dacă nu ai altceva mai bun ■ (varattu reservi) beredskapslager; reserv (myös ‘paremman puutteessa käyvä’)
pitää aina kotona säilykkeitä hätävarana ● în caz de urgență e bine să ai conserve în casă ■ alltid ha konserver hemma i reserv
jätetään se hätävaraksi ● păstrăm asta ca rezervă; păstrăm pentru la nevoie ■ vi sparar det i (som) reserv; (leik) vi sparar det för nödåren
pappilan hätävara (ruok) ● un desert cu frișcă ■ änglamat, giftas; (suomr myös) himlamat
investointivaraus ● provizion constituit în contabilitate pentru a netezi fluctuațiile ciclice, care poate fi dedus în impozitare ■ (tal) investeringsreservering
jakovara ● dividend ■ (budjetin) fördelningsutrymme
joustovara ● rezervă de flexibilitate; „joc”; preț obținut prin tocmire ■ töjvidd; tänjvidd; (kuv) spelrum; (tinkimisvara) prutmån
jätevarasto ● depozit de deșeuri ■ avfallsupplag
kansallisvarallisuus, kansanvarallisuus ● bogăția națională ■ (tal) nationalförmögenhet
kassavaranto ● rezerva de numerar ■ (liik) kassareserv
kasvunvara ● rezervă de creștere [la îmbrăcămintea sau încălțămintea copiilor] ■ utrymme att växa
hän osti lapsilleen vaatteet, joissa oli kasvunvaraa ● a cumpărat îmbrăcăminte copiilor cu o rezervă de creștere ■ han köpte kläder som var så stora att barnen kunde växa i dem
vaatteeseen oli jätetty kasvunvaraa ● la îmbrăcămintea copiilor s-a lăsat o rezervă de creștere ■ det fanns växtmån i plagget; plagget gav barnet utrymme att växa i
keskusvarasto ● depozitul central ■ centralförråd; centrallager
kielivaranto ● diversitatea limbilor, setul de limbi pe care o comunitate le folosește ■ uppsättning språk; mängd språk
monipuolinen kielivaranto on tärkeä Suomen menestymiselle ● pentru ca Finlanda să aibă succes, trebuie să se știe mai multe limbi; sunt necesare abilități lingvistice versatile ■ för att Finland ska vara framgångsrikt behöver vi [kunna] många språk (behövs det mångsidiga språkkunskaper)
koulutusjärjestelmän tuottama kielivaranto ● limbile predate în școală ■ de språk som lärs ut i skolan
ihmisten kielivaranto voi kapeutua ● numărul de limbi vorbite de oameni poate scădea ■ antalet språk som folk talar kan minska
kolehtivarat ● fond rezultat prin procedeul de colectă ■ kollektmedel
korkeavarasto ● depozit de marfă înalt [cu logistică] ■ höglager
korkovarat ● fond rezultat prin procedeul de impozitare ■ (tal) räntemedel
stipendit maksetaan säätiön korkovaroista ● bursele se plătesc din fondul rezultat prin procedeul de impozitare ■ stipendierna betalas ur fondens räntemedel
kultavaranto ● rezerva de aur [a băncii] ■ (tal) guldreserv
kutistumisvara ● rezervă pentru cât intră la apă ■ krympmån
kuumanvedenvaraaja, kuumavesivaraaja ● boiler ■ varmvattensberedare, varmvattenberedare
kylmävaraaja (ws) ● „acumulator de frig”; „cărămidă înghețată” ■ kylklamp
kylmävarasto ● depozit frigorific ■ kyllager
kylmävarastoida ● a depozita frigorific ■ kyllagra
kylmävarastointi ● depozitare frigorifică ■ kyllagring
käsivara ● de mână; doar cu mâna [fără a se ajuta de altceva] ■ frihand–
tehdä jotain käsivaralla ● a face ceva doar cu mâna [fără ajutorul unui instrument] ■ göra ngt på fri hand
käsivarainen ● de mână; doar cu mâna ■ frihand–
käsivarainen piirustus ● desen de mână ■ frihandsteckning
käsivaraisesti (adv) ● cu mâna goală ■ på fri hand
käsivarapiirustus ● desen de mână ■ frihandsteckning; frihandstecknande
käsivarasto ● depozit „de mână” [pentru a fi la îndemână] ■ handlager
käteisvarat ● numerar; bani peșin, bani ghiață ■ kontanta medel; kontanter
käyttövarat ● numerar disponibil ■ disponibla medel
lahjavarat, lahjoitusvarat ● fonduri din donații ■ donationsmedel
kirkko on rakennettu lahjavaroin ● biserica a fost construită cu fonduri obținute din donații ■ kyrkan är uppförd med donationsmedel (donerade medel)
lainavarat ● fonduri împrumutate; active de împrumut ■ lånemedel (mon), lånade medel (mon)
liikkumavara ● marjă de manevră; margine; „joc”; spațiu de mișcare; spațiu ■ (vars kuv) marginal; spelrum; rörelsefrihet; (tila) utrymme
jättää liikkumavaraa jllek ● a lăsa la ceva spațiu de manevră ■ lämna (ge) spelrum (utrymme) för ngt
antaa jklle liikkumavaraa ● a oferi o oarecare libertate de mișcare ■ ge ngn rörelsefrihet
liikkumisvara ● spațiu de mișcare; „joc”; gol, spațiu intermediar ■ 1 välys: (tekn) spel; spelrum; glapp; spalt; (välitila) mellanrum 2 liikkumavara
luonnonvara ● resursă naturală; bogăție naturală ■ naturtillgång; naturresurs; (rikkaus) naturrikedom
luonnonvara-ala ● sectorul resurselor naturale ■ naturbruk
luonnonvarainen ● sălbatic (sălbatec) ■ vild; (ei viljelty maa – pământ necultivat) ouppodlad
apila kasvaa siellä luonnonvaraisena ● acolo trifoiul crește sălbatic ■ klövern växer vild där
luottovaraus ● rezervare de credit ■ (liik) kreditreservering
luottovarausprovisio ● comision de rezervare de credit ■ (Suom liik) kreditreserveringsprovision
luvanvarainen ● supus autorizării; sub licență ■ licensbelagd; tillståndspliktig
luvanvarainen toiminta ● activitate supusă autorizării; activitate sub licență ■ verksamhet som kräver tillstånd; tillståndspliktig verksamhet
luvanvaraistaa ● a pune ceva sub licență ■ belägga ngt med licenstvång
menettely on luvanvaraistettu ● procedura este supusă obligației de licență ■ förfarandet har belagts med licenstvång
luvanvaraisuus ● obligație de licență ■ (oik) tillståndsplikt (jnk för ngt); (yleisk lupavaatimus) licenskrav; krav på tillstånd
lämminvarasto ● depozit încălzit ■ varmlager, varmt lager, uppvärmt lager, varmt förråd, uppvärmt förråd
lämminvesivaraaja ● boiler ■ varmvattenberedare
lämmönvaraaja ● acumulator de căldură ■ värmeackumulator
maanvarainen ● legat de pământ, direct pe pământ ■ —
maanvarainen rakennus ● o clădire fără soclu ■ en byggnad utan sockel
maavara ● gardă (la automobil, distanța șasiului până la pământ) ■ fri markhöjd; markfrigång
maitovara ● în ceașca de cafea, loc lăsat pentru lapte, frișcă ■ —
jätetäänkö kahviin maitovara? ● vrei lapte în cafea? ■ tar du mjölk i kaffet?
ei tarvi maitovaraa, kiitos ● mulțumesc, poți s-o umpli, nu vreau lapte ■ jag tar inte mjölk, tack; du kan hälla fullt, tack
minua ärsyttää jos jätetään se maitovara teehen ● mă deranjează lăsatul locului pentru lapte la ceai ■ jag blir irriterad om jag inte får tekoppen full
malmivarat ● resurse de minereu ■ malmtillgång
metsävarat ● resurse forestiere ■ skogstillgångar
muistinvarainen ● din minte; din memorie ■ medveten; från minne
muistinvarainen perimätieto ● tradiție orală ■ muntlig tradition; (yksittäisestä tiedosta myös) en muntligt traderad uppgift
muistinvarainen piirustus ● un desen (făcut) din minte, din memorie ■ en teckning [gjord] ur minnet
muonavarat ● rezerve de alimente, de hrană ■ provianttillgångar, proviantresurser
omavarainen ● care se întreține singur; de sine stătător; autonom; independent; autosuficient; autosustentabil; autarhic ■ självförsörjande
maa on öljyn osalta omavarainen ● în ceea ce privește petrolul țara este autarhică, independentă, autosuficientă ■ landet är självförsörjande med olja
omavaraistaa ● a face ceva să fie autosuficient; a face pe cineva independent ■ göra ngt självförsörjande; (riippumattomaksi) göra ngn oberoende
omavaraistalous ● economie de sine stătătoare, autosusţinută; autonomă; independentă; autosuficientă; autosustentabilă ■ självhushållning
elää omavaraistaloudessa ● a se gospodări singur, independent, autosuficient ■ leva i självhushåll
omavaraistua ● a deveni autosuficient; a deveni independent (de ceva) ■ bli självförsörjande (jnk osalta med ngt)
omavaraisuus ● autonomie; independență (de ceva); autosuficiență; autosustentabilitate; autarhie ■ självförsörjning (jnk osalta med ngt); (maan myös) autarki
omavaraisuus viljantuotannossa ● autonomie, independență, autosuficiență, autosustentabilitate în privința producției cerealiere ■ självförsörjning inom spannmålsproduktionen
omavaraisuusaste ● raport de solvabilitate; grad de autosuficiență ■ (tal) soliditet, soliditetsgrad; (yleisk ja laajemmin) självförsörjningsgrad
paikanvaraus, paikkavaraus ● rezervare de locuri ■ platsbeställning; platsbokning
paikkavaraamo ● [birou de] rezervare ■ bokning
pelivara ● spațiu, marjă de manevră, libertate de mișcare; marginal; luft; „joc” [(Tehn.) Deplasare relativă pe o direcție dată între două piese asamblate, considerată față de poziția de contact pe direcția respectivă.] ■ (vard); (liikkumisvara) rörelsefrihet; marginal; svängrum; spelrum; (ilmaa) luft; utrymme
budjetissa on vielä jonkin verran pelivaraa ● mai există încă o marjă de manevră în buget ■ det finns fortfarande ett visst utrymme i budgeten
pellonvaraus ● compensații de stat pentru necultivarea câmpurilor cu scopul de a preveni supraproducția, ambalarea câmpurilor ■ (Suom) åkerpaketering
pikkuvarakas ● mic bogătaș (cu avere mică) ■ smått förmögen
pöytävaraus ● rezervarea unei mese la restaurant ■ bordsbeställning
pöytävaraukset hovimestarilta ● rezervări de masă de la majordom (obăr, șef de sală) ■ bordsbeställning hos hovmästaren; beställ bord hos hovmästaren
raaka-ainevarat ● rezerve de materie primă ■ råvarutillgångar, råvaruresurser
rahavarat ● rezervă pecuniară, de bani; mijloace bănești ■ penningtillgångar, tillgångar
käteiset rahavarat ● rezervă de numerar, de bani peșin, de bani gheață ■ kontanta medel
ravinnevarat ● resurse nutritive; rezerve de nutrienți ■ näringstillgångar
romuvarasto ● depozit de deșeuri, de rebuturi ■ skrotupplag
ruokavarat ● provizii alimentare; merinde ■ matförråd; proviant
retkikunnan ruokavarat loppuivat ● merindele excursioniștilor s-au terminat ■ provianten tog slut för expeditionen; expeditionen fick slut på provianten
sanavarasto ● bagaj de cuvinte; vocabular; tezaur lexical ■ (yksilön hallitsemat sanat) ordförråd; vokabulär; (jkn vieraalla kielellä hallitsema sanavarasto, vars ruotsr) glosförråd
aktiivinen ja passiivinen sanavarasto ● vocabular activ [pe care individul îl folosește în exprimare] și vocabular pasiv [pe care individul îl înțelege, fără însă să-l folosească] ■ aktivt och passivt ordförråd
sanavarat ● vocabular; lexicon ■ ordskatt; (sanavarasto) ordförråd; (leksikko) lexikon
sattumanvarainen ● întâmplător, neplanificat, imprevizibil; aleatoriu ■ slumpmässig; slumpartad; slumpvis
sattumanvarainen otanta ● selecție aleatorie ■ ett slumpmässigt urval
sattumanvaraisesti ● la intamplare; la noroc; pe nimerite ■ slumpmässigt; slumpartat; slumpvis; (umpimähkään) på måfå
toimia sattumanvaraisesti ● a acționa la întâmplare; a cumpăra sub impulsul momentului ■ agera på måfå; handla planlöst
sattumanvaraisuus ● situația de aleator, întâmplător; alegere la întâmplare ■ slumpmässighet; (mielivaltaisuus) godtycklighet
ongelmaksi muodostuu sattumanvaraisuus ● aleatorietatea, arbitrarul devine o problemă ■ slumpmässigheten (det slumpmässiga, godtyckligheten) utgör ett problem
keskeinen teema on elämän sattumanvaraisuus ● o temă centrală este aceea că viața este aleatorie, arbitrară ■ livets slumpmässighet utgör ett central tema; ett central tema utgörs av hur slumpmässigt livet är; ett central tema är det slumpmässiga i livet
saumanvara ● tiv mai mare „bogat” ■ (käs) sömsmån
jättää leveät saumanvarat ● a lăsa tivurile mai mari [pentru o eventuală lărgire] ■ lämna breda sömsmåner
silmävarainen, silmämääräinen ● ochiometric, măsurat din ochi; estimat; aproximativ; aproximare de taxare în silvicultură ■ ungefärlig; (metsät) okulär [okulartaxering]
silmämääräinen havainnonteko ● observație vizuală ■ en observation som bygger på ögonmått
silmämääräinen arvio ● estimare vizuală ■ en ungefärlig uppskattning; en uppskattning baserad på ögonmått
metsän silmämääräinen arviointi ● aproximare ochiometrică de taxare în silvicultură ■ okulär bestämning av skog [okulartaxering]
sopimuksenvarainen ● pe bază de contract; conform contractulu ■ avtalsmässig; (sopimuksen mukainen) avtalsenlig
suhdannevaraus ● fond tampon; rezervă ciclică ■ (tal) buffertfond
sähkönvaraamiskyky ● capacitanță ■ kapacitans
sähkövaraus ● încărcare electrică ■ (fys) laddning, elektrisk laddning
säävaraus ● cu/sub rezerva vremii; depinzând de vreme ■ reservation för vädret
retki järjestetään säävarauksella ● excursia se organizează dacă vremea permite ■ utflykten ordnas med reservation för vädret (om vädret tillåter)
takavara ● de rezervă ■ i reserv
jättää jk takavaraksi ● a lăsa ceva în rezervă ■ lämna ngt i reserv
tasausvara ● marjă de impact, marjă de ajustare [în silvicultură] ■ (metsät) längdövermål, övermål, stötmån, justermån
tietovaranto ● resurse informaționale; resurse de date; depozit de informații, depozit de date ■ informationsresurser (mon); dataresurser; (vars rakenteisesti yhdistetyistä aineistoista) informationslager, datalager
toisenvarainen ● heterotrof ■ (biol) heterotrof
tulkinnanvarainen ● interpretabil; ambiguu; controversat; neclar, obscur ■ (moniselitteinen) flertydig, mångtydig; (kiistanalainen) kontroversiell; (epäselvä) oklar; (hämärä) dunkel; (vaikeasti määriteltävä) svårdefinierbar
asia on tulkinnanvarainen ● problema lasă loc de interpretare, este neclară ■ frågan lämnar rum för tolkning; frågan är inte entydig; (vaikeasti tulkittava) frågan medför tolkningssvårigheter
tulkinnanvaraisesti (adv) ● în mod: interpretabil; ambiguu; controversat; neclar, obscur ■ (moniselitteisesti) mångtydigt; (epäselvästi) oklart; (hämärästi) dunkelt
johtuuko tuomioiden vaihtelevuus liian tulkinnanvaraisesti kirjoitetuista laeista? ● sunt diferitele soluții judecătorești din cauza legilor formulate prea vag, prea ambiguu? ■ beror de varierande domarna på att lagarna är för oklara (mångtydiga)? beror de varierande domarna på att lagarna är för oklart (mångtydigt) formulerade?
kauppakirja on laadittu epäselvästi ja tulkinnanvaraisesti ● actul de vânzare este formulat neclar, ambiguu și deschis interpretării ■ köpebrevet är oklart och dunkelt (mångtydigt) formulerat
hän esitti lähtökohtiansa sen verran tulkinnanvaraisesti, että … ● și-a prezentat punctele de plecare atât de neclare, în termeni atât de obscuri încât … ■ han framförde sina utgångspunkter så pass dunkelt (i så pass dunkla ordalag) att …
tulkinnanvaraisuus ● interpretabilitate; ambiguitate; controversă; neclaritate, obscuritate ■ (moniselitteisyys) flertydighet, mångtydighet; (epäselvyys) oklarhet; (hämäryys) dunkelhet
tässä suhteessa vallitsee täysi tulkinnanvaraisuus ● în acest sens, există libertate deplină de interpretare ■ här är fältet fritt för olika tolkningar
tullivarasto ● depozitul vămii ■ tullager
turvavarasto ● depozit de siguranță ■ beredskapslager
turvevarat ● resurse de turbă ■ torvtillgångar
työvara ● supradimensionare a unei piese în vederea prelucrării ulterioare la cotele stabilite ■ arbetsmån
täysivarainen ● demn de încredere; solvabil ■ (oik) vederhäftig; (tal vakavarainen) solid; solvent
vaistonvarainen ● intuitiv; instinctiv; din reflex, reflexiv ■ intuitiv; (vaistomainen) instinktiv; (refleksin kaltainen) reflexmässig
vaistonvaraisesti (adv) ● în mod: intuitiv; instinctiv; reflexiv ■ intuitivt; (vaistomaisesti) instinktivt; reflexmässigt
toimia vaistonvaraisesti ● a acționa instinctiv, intuitiv ■ handla intuitivt (instinktivt, reflexmässigt); gå på magkänsla
vaistonvaraisuus ● intuiție; intuitivitate; instinctivitate; reflexivitate ■ intuitivitet; intuition; (vaistomaisuus) instinktivitet; (refleksinomaisuus) reflexmässighet
vakavarainen ● bogat, avut, înstărit, prosper, bine situat; demn de încredere; solid; solvabil; în fonduri ■ välbärgad; välsituerad, välbeställd; (maksukykyinen) solid (myös liikeyrityksestä tms.); (puhek) stadd vid kassa (vain predikatiivina); (oik) solvent
vakavarainen yhtiö ● o companie solidă ■ ett solitt bolag
vakavarainen asiakas ● un client solvabil ■ en solid (solvent) kund
vakavaraistua ● a deveni mai prosper ■ bli mer[a] välbärgad
vakavaraisuus ● prosperitate; soliditate; credibilitate financiară; solvabilitate ■ välbeställdhet; (maksukykyisyys) soliditet (myös liikeyrityksen tms.); betalningsförmåga; (oik) solvens
vakavaraisuusvaatimus, pääomavaatimus; pääomavaade; omien varojen vaatimus ● condiție de solvabilitate, condiție de capital; condiție de fonduri proprii ■ (vars pankk) soliditetskrav; kapitalkrav; kapitalbaskrav
valinnanvara ● alegere; opțiune; selecție ■ val; urval
asuntojen joukossa oli valinnanvaraa ● a fost de ales între locuințe ■ det fanns mycket att välja på bland bostäderna; det fanns ett stort bostadsurval
valinnanvaraa ei ollut: toiminta oli lopetettava ● n-am avut de ales, activitatea trebuia oprită ■ det fanns inget annat val: verksamheten måste läggas ned
minulla ei ollut varaa valita ● a nu avea de ales ■ jag hade inget val; jag hade inte råd att välja
valinnanvarainen ● la liberă alegere; opțional; facultativ; alternativă ■ valfri; (vapaaehtoinen) frivillig; fakultativ; (vaihtoehtoinen) alternativ
valtiovarainministeri, finanssiministeri ● ministrul finanțelor ■ (Suom) finansminister; (Ruots) finansminister
valtiovarainministeriö, finanssiministeriö ● Ministerul Finanțelor ■ (Suom) finansministerium; (Ruots) finansdepartement; (erisn) Finansdepartementet
valtiovarainvaliokunta, valtiovarainvaliokunta ● comisie parlamentară pentru finanțe ■ (Suom) statsutskott; (Ruots) finansutskott
valuuttavaranto ● rezervă valutară, depozit valutar ■ (tal) valutareserv
vapaavarasto ● antrepozit, depozit de vamă ■ frilager (myös Suom)
vara 1 ● stoc; rezervă; provizii; depozit; magazie ■ förråd, lager
koota itselleen vanhuuden varaa ● a pune deoparte pentru bătrânețe ■ lägga undan för att ha på gamla dagar
hän säilöi sieniä talven varaksi ● a conservat ciuperci pentru la iarnă ■ han lade in svamp för [att ha under] vintern
säästää jtak vastaisen varaksi ● a economisi ceva pentru mai târziu; rezervă-tampon ■ spara ngt för framtida bruk; (varmuudeksi) buffertspara
30 000 euroa riittää varaksi ● 30.000 de euro sunt suficienți pentru condiția de solvabilitate ■ 30 000 euro räcker som buffert
vanhassa vara parempi (sananl) ● experiența contează cel mai mult ■ gammal är [ändå] äldst
vara 2 ● avere, proprietate, bunuri; bani; active; fonduri; resusrse pecuniare; mijloace bănești ■ (mon omaisuus, raha[t]) tillgångar; medel; resurser
varat ja velat ● active și pasive financiare; fonduri și datorii ■ tillgångar och skulder
julkiset varat ● fonduri publice ■ allmänna medel
valtion varoista maksettava korvaus ● compensații care provin din fonduri de stat ■ ersättning som utgår av statsmedel
heillä ei ollut varaa autoon ● nu-și puteau permite o mașină ■ de hade inte råd med bil (att ha bil)
onko meillä varaa matkaan? ● ne putem permite călătoria? avem bani de călătorie? ■ har vi råd med en resa?
elää varojensa mukaan ● a trăi după posibilitâțile sale, a se întinde cât îl ține plapuma ■ leva enligt sina tillgångar
elää yli varojensa ● a trăi peste posibilitâțile sale, a se întinde mai mult decât îl ține plapuma ■ leva över sina tillgångar
olla varoissaan ● a fi bogat, avut, înstărit, prosper, bine situat; a fi în fonduri; a avea bani; a fi solvabil ■ vara förmögen jne. ks. varakas; vara stadd vid kassa
hän oli päässyt varoihinsa ● s-a ajuns; i-a mers bine; s-a îmbogățit ■ han hade blivit förmögen jne. ks. varakas; (puhek) han hade kommit [sig] upp i smöret
vara 3 ● măsură; dimensiune ■ (ylimääräisestä mitasta tms. – depre o altă valoare, diferită, suplimentară) mån
tinkimisen vara ● e loc de tocmeală ■ prutimån
varaa tinkiä ● cu posibilitatea de a se tocmi, de tocmit ■ prutmån
kutistumisvara ● rezervă pentru cât intră la apă; cât se strânge ■ krympmån
jättää varaa laajentumiselle ● a lăsa spațiu pentru extindere ■ lämna utrymme för expansion
jättää sentin vara jllk ● a lăsa un centimetru de rezervă pentru ceva ■ tillåt 1 cm för
lastenvaatteita, joihin on jätetty kasvun varaa ● haine pentru copii, cumpărate cu o măsură mai mare ținând cont de creștere ■ rejält tilltagna barnkläder
ottaa (ampuessa) tuulen varaa ● la tragere, consideră și vântul [viteza vântului] ■ till skjutning tillåta vinden
vara 4 a ● spațiu ■ (mahdollisuudesta, ylimääräinen tila – despre oportunitate, spațiu suplimentar) utrymme, rum (jllek för ngt); (yhd) -mån
ei ollut vara[a] valita, oli otettava, minkä sai ● nu era de ales, era de luat doar ce se dădea; nu aveai de ales, trebuia doar să accepți ce ai primit ■ det fanns inget val, det var bara att ta vad man fick; det fanns inget att välja på, det var bara att ta vad man fick
työssäsi on parantamisen varaa ● e loc de îmbunătățire în munca ta ■ det finns utrymme för förbättringar i ditt arbete
jssak on parantamisen varaa ● ceva are loc de îmbunătățire, de mai bine ■ ngt har utrymme (rum) för förbättringar
siinä on toivomisen varaa ● lasă mult de dorit ■ det lämnar åtskilligt övrigt att önska
siinä ei ole tulkinnan varaa ● fără alte explicații, nu e loc de interpretare ■ den tillåter (ger) ingen annan förklaring, den tillåter endast en tolkning
lakipykälässä ei ole tulkinnan varaa ● paragraful, articolul de lege nu este interpretabil ■ lagparagrafen lämnar inget utrymme för tolkningar
vara 4 b ● ar fi de dorit; este de ales ■ (erik viittaamassa jhk toivottavaan mahdollisuuteen – ar fi de dorit)
artikkelissa on lyhentämisen varaa ● articolul ar beneficia dacă ar fi scurtat ■ artikeln kunde [med fördel] förkortas; artikeln skulle vinna på att förkortas
tuloksissa on vielä parantamisen varaa ● mai este loc de îmbunătățire a rezultatelor; rezultatele ar putea fi mai bune ■ resultaten kunde bli bättre
laadussa on toivomisen varaa ● calitatea lasă de dorit ■ kvaliteten lämnar en del (paljon åtskilligt) övrigt att önska
siinä oli valinnan varaa ● a fost de ales între ■ där fanns det att välja mellan; det fanns att välja på
malleissa oli miltei rajaton valinnan vara ● este un număr aproape nelimitat de modele din care să alegi ■ det fanns otaliga modeller att välja på; det fanns ett nästan obegränsat antal modeller att välja på
minulla ei ole varaa ● nu-mi permit ■ siihen jag har inte råd med det
vara 5 (menettelystä, jonka jku voi sallia itselleen – care-și poate permite singur) (olla varaa – a poseda, a fi în posesia a ceva; a-si permite)
meillä on siihen varaa ● ne putem permite ■ vi har råd med det
voittajalla oli varaa hidastaa loppusuoralla ● aproape de finiș, învingătorul își putea permite să reducă ritmul alergării ■ segraren kunde [kosta på sig att] slå av på takten på upploppet; segraren hade råd att slå av på takten på upploppet
hänellä oli varaa pilailla heidän kanssaan ● își putea permite să glumească cu ei ■ han kunde unna sig ett skämt (att skämta) med dem; han kunde kosta på sig att skämta med dem
minulla ei ole varaa tehdä jtk ● nu-mi permit să fac ceva ■ jag har inte råd att göra ngt
minulla ei ole varaa lomaan ● nu-mi permit o vacanță ■ jag har inte råd med semester
minulla ei ole varaa menetellä niin ● nu-mi permit să mă comport așa ■ jag har inte råd att agera så
minulla ei ole varaa ostaa sitä ● nu-mi permit să cumpăr asta ■ jag kan inte spara pengarna för att köpa det; jag har inte råd att köpa den
minulla ei ole varaa ostaa autoa ● nu-mi permit să cumpăr o mașină ■ jag har inte råd att köpa en bil
hänellä ei ole varaa olla viikkoa poissa työstä ● nu își poate permite să lipsească o săptămână de la muncă ■ han har inte råd med en vecka borta från jobbet
hänellä ei ollut varaa menettää työpaikkaansa ● nu-și putea permite să-și piardă locul de muncă ■ han hade inte råd att mista jobbet
onko sinulla varaa maksaa siitä 100 euroa? ● îți permiți să plătești 100 de euro pentru asta? ■ har du råd att betala 100 euro för det?
onko sinulla [muka] varaa sanoa noin? ● iti permiți sa spui asta? ■ [och det] skall du säga! är du den rätta att säga det?
vara 6 ● referitor la atenție ■ (varuillaanolo)
pitää varansa (olla varuillaan) ● a fi atent; a se asigura; a se uita unde calcă; a lua aminte ■ se upp; passa på; passa sig; ta sig i akt; vara på sin vakt; (akta sig) titta, tänka på, ta hand om (att det); vara försiktig
pidä varasi! ● fii atent! asigură-te! ai grijă! atenție! uităte unde calci! ■ se upp! (ark) titta på det! se dig för!
pidä varasi ettet ● fii atent să nu …; ai grijă să nu … ■ se, ta hand om du inte…
pidä varasi, ettet vain putoa ● ai grijă să nu cazi ■ försiktigt (se upp, pass[a] på) så du inte faller
ei vara venettä kaada (sananl) ● mai bine asigură-te, decât să regreți ■ bättre vara säker än ledsen; försiktighet är en dygd
parempi vara kuin vahinko ● prudența, prevederea e mama înțelepciunii; mai bine să prevezi decât să te căiești, să regreți ■ bättre förekomma än förekommas; bättre gå en liten krok än väta sin brok
vara 7 ● fonduri, mijloace ■ ks. ↓varat
.
vara- ● supleant; adjunct; vice; locțiitor; înlocuitor; de rezervă ■ reserv-; (henk) vice (us yhd)
vara- 1 a
vara-ankkuri ● ancora de rezervă ■ reservankare
vara-avain ● cheie de rezervă ■ reservnyckel
varahevonen ● cal de rezervă ■ reservhäst
varakappale ● piesă de schimb, de rezervă ■ reservdel
varakengät ● încălțăminte de rezervă ■ reservskor
varaosa ● piesă de schimb, de rezervă ■ reservdel
varapyörä ● roată de rezervă ■ reservhjul
vararengas ● cauciuc de rezervă ■ reservdäck
vara- 1 b (lisä- – de rezervă)
vara-auto ● mașină de rezervă ■ reservbil
varavuode ● pat suplimentar, pat de rezervă ■ extrasäng
vara-avain ● cheie de rezervă, cheie suplimentară ■ extranyckel, extra nyckel
vara- 1 c (hätä- – de urgență)
varauloskäytävä ● ieșire de urgență ■ nödutgång
varageneraattori ● generator de rezervă ■ reservgenerator, beredskapsgenerator
varamiehistö ● personal, echipaj de rezervă ■ beredskapspersonal
varavoimala ● centrală electrică de rezervă ■ reservkraftverk
vara- 2 ● vice; adjunct ■ (henk) vice–
vara-amiraali ● viceamiral ■ viceamiral
varakonsuli ● viceconsul ■ viceconsul
varakuvernööri ● viceguvernator ■ vicegovernör
varapresidentti ● vicepreşedinte ■ vicepresident
varapuheenjohtaja ● vicepreşedinte ■ vice ordförande
varapääministeri ● prim-ministru adjunct; premier adjunct ■ vice premiärminister
varamaalivahti ● portar de rezervă ■ ersättare målvakt
varaaja ● acumulator; boiler ■ ackumulator; (kuumanvedenvaraaja, kuumavesivaraaja) varmvattenberedare
vara-amiraali ● viceamiral ■ (sot) viceamiral
varaamo ● birou de rezervări, oficiu de rezervări ■ bokningsavdelning
varaan 1 ● de sprijinit, pentru sprijinit ■ (kannattamaksi, nojaan)
silta on rakennettu ponttonien varaan ● podul este construit pe pontoane ■ bron är byggd på pontoner
uloke on rakennettu kahden pilarin varaan ● ieșitura, proeminența este construită pe doi stâlpi ■ utsprånget vilar på två pelare
joutua veden varaan ● a cădea în apă; a „ateriza” în/pe apă ■ hamna i vattnet; (puhek) ramla (trilla) i plurret; trilla i spat
varaan 2 ● în sprijinul; sprijinit, bazat pe ■ (tukeutumisesta, riippuvuudesta tms.)
teoria rakentuu muutaman havainnon varaan ● teoria se bazează [doar] pe câteva observații ■ teorin bygger på (baserar sig på) några få iakttagelser
hän jätti osan asioista pelkän maininnan varaan ● s-a mulțumit cu simpla mențiune a unor chestiuni; anumite probleme pe care le-a menționat doar ■ han nöjde sig med blotta omnämnandet av vissa frågor; vissa frågor nämnde han bara
panna kaikki yhden kortin varaan (kuv) ● a juca totul pe o singură carte ■ satsa allt på ett kort
vara-avain ● cheie de rezervă ■ reservnyckel
varahenkilö ● înlocuitor; suplinitor; supleant ■ ersättare (jkn ngns t. för ngn); (vars luottamustoimissa tms.) suppleant (jkn ngns t. för ngn)
varainen (vars yhd jnk varassa oleva) ● dependent de ■ beroende
tulkinnan varainen ● dependent de; controversat; neclar; obscur ■ (moniselitteinen) flertydig, mångtydig; (kiistanalainen) kontroversiell; (epäselvä) oklar; (hämärä) dunkel
varainhankinta ● strângere de fonduri ■ (tal) medelsanskaffning; kapitalanskaffning; (kirjanp) tillförda medel (mon)
varainhoitaja ● trezorier; casier ■ kassör; (vars ruotsr) skattmästare
varainhoito ● management financiar; gestionarea fondurilor ■ finansförvaltning; (kunnan myös) drätsel; (Ruots oik) medelsförvaltning
yhdistyksen varainhoito ● gestionarea fondurilor asociației ■ skötseln av en förenings finanser
varainhoitokausi ● perioada financiară; perioada bugetară ■ budgetperiod
varainhoitovuosi ● an bugetar, an financiar, an fiscal, an de administrare financiară ■ budgetår, räkenskapsår, finansår, finansförvaltningsår
varainkeruu, varainkeräys ● colectare de fonduri ■ insamling av medel; (rahankeruu) penninginsamling
varainkerääjä ● colector de fonduri ■ insamlare
varainsiirto ● transfer de capital ■ (tal) kapitalöverföring
varainsiirtovero ● impozit pe transfer [imobiliar sau de acțiuni] ■ överlåtelseskatt (vars Suom)
-varaisesti (yhd) (adv) ● pentru construcția adverbelor compuse cu sensul „cu rezerva” ■ —
-varaisuus (yhd) (sb) ● pentru construcția substantivelor compuse cu sensul „independanță/autonomie economică”, „autosuficiență” ■ —
varajohtaja ● director adjunct; locțiitorul directorului ■ vice direktör; (johtajan sijainen) ställföreträdande direktör; ställföreträdande chef
varajäsen ● supleant; înlocuitor ■ suppleant; (varavaltuutettu) ersättare
johtokunnan varajäsen ● supleant al consiliului [de administrație] ■ styrelsesuppleant
varakas ● bogat; înstărit; bine situat; prosper; avut ■ förmögen; välbeställd, välbärgad, välsituerad; burgen; (puhek) penningstark; tät; (halv) penningstinn; (hyvinvoipa) välmående; (rikas) rik
varakkaiden asuma-alue (substantiivisesti) ● cartierul, zona de locuit a bogătașilor ■ rikemanskvarter
varakkaasti (adv) ● în mod: luxos ■ lyxigt
elää varakkaasti ● a trăi o viață de lux; trăiesc pe picior mare ■ leva flott (lyxigt); leva lyxliv; leva på stor fot
asua varakkaasti ● a trăi luxos ■ bo flott; bo lyxigt
pukeutua varakkaasti ● se îmbracă luxos ■ klä sig i dyra kläder; klä sig exklusivt
avioitua varakkaasti ● a se căsători cu cineva bogat ■ gifta sig rikt
varakkuus ● avere; bunăstare; înstărit; bogăție ■ förmögenhet; välbeställdhet; burgenhet; (halv) penningstinnhet; (rikkaus) rikedom
päivähoitomaksut on porrastettu vanhempien varakkuuden mukaan ● taxele la creșă se gradează în funcție de averea părinților ■ dagvårdsavgifterna är graderade efter hur förmögna föräldrarna är
varalaskupaikka ● loc de aterizare de rezervă ■ (Suom) reservlandningsplats; (Ruots) reservbasväg
varalla [vara la cazul adesiv ⤓] ● în rezervă; la îndemână ■ i reserv
varalla oleva ylimääräinen kappale ● piesă suplimentară de rezervă ■ ett exemplar i reserv
hän piti aina lääkettä varalla ● avea întotdeauna medicamente de rezervă ■ han hade alltid medicin i reserv
hän on varalla maajoukkueeseen (varamiehenä) ● este rezervă în echipa națională ■ han är landslagsreserv
varallaolo ● stare de așteptare [pentru intervenție] ■ arbetsberedskap, beredskap, beredskapstjänstgöring ► eng. standby
varallaolosta maksettu korvaus ● compensație plătită pentru starea de așteptare ■ ersättning för beredskap
varallaoloaika ● timp în așteptare (în care trebuie să fie gata să plece atunci când este chemat la intervenție) ■ beredskapstid
varallaolopäivystys, takapäivystys ● gardă de rezervă ■ beredskapsjour [cf takapäivystäjä lääkäri – medicul de gardă de rezervă]
varalle [vara la cazul alativ ↦ ⤅] ● de rezervă; pentru orice eventualitate; pentru mai târziu ■ till reserv; för framtida behov
olen leiponut pullia vieraiden varalle ● am copt chifle în caz că vin musafiri ■ jag har bakat bullar ifall det skulle komma gäster
säästää vanhuuden varalle ● a economisi pentru bătrânețe; a pune deoparte pentru viitor ■ spara för att ha på gamla (äldrie) dagar
säästää pahan päivän varalle ● a pune deoparte, a economisi pentru zile negre ■ lägga undan för framtiden
hän osti ruokaa viikonlopun varalle ● a cumpărat mâncare pentru weekend ■ han köpte mat till veckoslutet
hän pani asian mieleen vastaisen varalle ● a reținut problema pentru mai târziu ■ han lade saken på minnet för framtida behov (med tanke på framtiden)
hän otti retkivarusteisiin saappaat varalle ● în echipamentul de drumeție a luat cizme de rezervă ■ han tog för säkerhets skull med sig stövlar på utfärden
hänet valittiin joukkueeseen varalle (varamieheksi) ● a fost selectat ca rezervă în echipă ■ han valdes till reserv i laget
varallisuus, rikkaus ● bogăție, avere; bunuri ■ förmögenhet; (varat) tillgångar (mon)
maassa on mahdollisuus koulutukseen varallisuudesta riippumatta ● în țară există posibilitatea educației, indiferent de bogăție, de avere, indiferent de situația financiară ■ i landet har man möjlighet till utbildning oberoende av hur förmögen man är (oberoende av ekonomisk ställning)
varallisuuden verottaminen ● impozitarea averii ■ förmögenhetsbeskattning
nettovarallisuus ● capital net ■ neto
varallisuusasema ● poziție financiara; situație economica ■ (taloudellinen asema) ekonomisk ställning; ekonomisk situation
vanhempien varallisuusasemasta riippumatta ● indiferent de averea părinților ■ oberoende av föräldrarnas förmögenhet; oberoende av hur föräldrarna har det ställt ekonomiskt; oberoende av föräldrarnas ekonomi (ekonomiska ställning)
varallisuusoikeus ● drept de proprietate ■ (oik) förmögenhetsrätt
varallisuusrangaistus (varallisuusrangaistuksia ovat sakko, rikesakko ja yhteisösakko) ● amendă corelată cu averea ■ (Suom) förmögenhetsstraff; om straff som utmäts i pengar
varallisuusrikos ● delict, infracțiune asupra proprietății ■ (oik) förmögenhetsbrott; (omaisuusrikos) egendomsbrott
varallisuusvero ● impozit pe avere ■ förmögenhetsskatt
tulo- ja varallisuusvero ● impozit pe venit și avere ■ skatt på inkomst och förmögenhet
varalta [vara la cazul ablativ ↤] ● în caz că; la nevoie; la o adică ■ —
hän piti ruoan meidän varaltamme lämpimänä ● a ținut mâncarea caldă pentru noi ■ han höll maten varm åt oss
vakuuttaa tulipalon varalta ● asigurare de incendiu; a se asigura împotriva incendiului ■ brandförsäkra; försäkra mot eldsvåda
hän hankki hälytyslaitteen varkaiden varalta ● și-a procurat o alarmă de efracție, un dispozitiv de alarmă contra hoților ■ han skaffade ett tjuvlarm
hän otti varalta sateenvarjon ● pentru orice eventualitate a luat umbrela ■ han tog med sig ett paraply för säkerhets skull (för att vara på den säkra sidan); han tog med sig ett paraply ifall det skulle behövas
paperi säästettiin siltä varalta, että sitä tarvittaisiin myöhemmin ● hârtia a fost păstrată pentru cazul în care ar fi fost nevoie de ea mai târziu; ■ papperet sparades ifall det skulle behövas senare
kaiken varalta ● pentru orice eventualitate ■ för säkerhets skull; för alla eventualiteters skull
varamiehinen ● cu rezervele [bazat pe echipa de rezervă, pe oamenii de rezervă, etc.] ■ reservbetonad
joukkue voitti varamiehisenäkin ● echipa a câștigat în ciuda faptului că a jucat doar cu rezervele ■ laget vann trots att det spelade med flera reserver; laget vann trots de många reserverna
varamiehistö ● personal de rezervă, înlocuitori ■ reserver (mon); ersättare (mon); (koko miehistö) reservmanskap; reservbemanning
varamiehitys ● echipaj de rezervă; distribuția a doua (la teatru, operă) ■ (vars näytelmän tms.) reservbesättning
varamies ● înlocuitor; supleant; substitut; înlocuitor temporar; dublură (a unui actor); rezervă (în sport) ■ ersättare (myös Ruots); (vars luottamustoimissa tms.) suppleant; (tilapäinen sijainen) inhoppare; (näyttelijästä myös) stand-in; (urh) reserv
kansanedustajien varamiehet ● supleanții parlamentarilor ■ riksdagsmännens suppleanter
varanotaari ● vicenotar ■ (Suom) vicenotarie
varanto ● totalitatea rezervelor ■ reserv (myös yhd)
vesivaranto ● rezerve de apă; rezerve hidrologice ■ vattenreserv
kassavaranto ● rezerva de casă, de numerar ■ (liik) kassareserv
kielivaranto ● serie, set de limbi; mulțimea limbilor ■ uppsättning språk; mängd språk
monipuolinen kielivaranto on tärkeä Suomen menestymiselle ● pentru ca Finlanda să aibă succes, trebuie să se știe mai multe limbi, sunt necesare abilități lingvistice versatile ■ för att Finland ska vara framgångsrikt behöver vi [kunna] många språk (behövs det mångsidiga språkkunskaper)
koulutusjärjestelmän tuottama kielivaranto ● limbile predate în școală ■ de språk som lärs ut i skolan
ihmisten kielivaranto voi kapeutua ● numărul de limbi vorbite de oameni poate scădea ■ antalet språk som folk talar kan minska
kultavaranto ● rezerva de aur ■ (tal) guldreserv
tietovaranto ● resurse de informație ■ informationsresurser (mon); dataresurser (vars rakenteisesti yhdistetyistä aineistoista) informationslager
öljyvaranto, öljyvarannot ● rezervele petroliere ■ oljereserv
valuuttavaranto ● rezerva valutară ■ (tal) valutareserv
varaosa ● piesă de rezervă, piesă de schimb ■ reservdel
varaosamyyjä ● vânzător de piese de schimb ■ reservdelsförsäljare
varaosamyymälä ● magazin de piese de schimb ■ reservdelsaffär
varapoistumistie, varauloskäynti, varauloskäytävä, varareitti ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång
varapresidentti ● vicepreședinte ■ vicepresident
varapuheenjohtaja ● viceprezident [într-un prezidiu] ■ vice ordförande
varapuhemies ● vicepreședinte al parlamentului ■ vice talman
varapyörä ● roată de rezervă; cauciuc de rezervă ■ reservhjul; (vararengas) reservdäck
auton varapyörä ● roata de rezervă, cauciucul de rezervă al unei mașini ■ reservhjulet (reservdäcket) till en bil
varapääministeri ● vice premier; vice prim-ministru ■ vice premiärminister
vararahasto ● fond de rezervă; rezerva de numerar; fond de rulment ■ (yleisk) kassareserv; reservkassa; (liik esim. osakeyhtiössä) reservfond
perheenemännän vararahasto ● fondul de rezervă al gospodinei ■ en husmors reservkassa
pääoman siirtäminen vararahastoon ● transfer de capital către fondul de rezervă ■ avsättning av kapital till reservfond
vararavinto ● rezervă de elemente nutritive ■ reservnäring
vararehtori ● prorector ■ prorektor
varareitti, varapoistumistie, varauloskäynti, varauloskäytävä ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång
vararengas ● cauciuc de rezervă; roată de rezervă ■ reservdäck; (varapyörä) reservhjul
auton vararengas ● cauciucul de rezervă al unei mașini, roata de rezervă ■ reservdäcket (reservhjulet) till en bil
varareservi ● „rezerva rezervei”, conscriși care nu sunt în serviciu permanent al armatei și nici nu sunt rezerviști ■ (Suom sot) ersättande reserv
vararikko ● faliment; bancrută; craș, crash ■ konkurs (myös oik); bainkrutt; fallissemang; (puhek) krasch
tehdä vararikko ● a da faliment ■ gå i konkurs; konkursa; göra bankrutt; bankruttera; (puhek) krascha
vararikkoon joutunut yhtiö ● o firmă falimentară; o companie în faliment ■ (myös) ett konkursdrabbat bolag
olla vararikon partaalla ● a fi în pragul falimentului ■ stå på ruinens brant; vara konkursfärdig (konkursmässig)
vararikon partaalla oleva ● care este în pragul falimentului ■ konkursfärdig, konkursmässig; bankruttmässig
henkinen vararikko (kuv) ● faliment spiritual ■ andlig bankrutt
varassa 1 ● sprijinindu-se de; depinzând de ■ lutar sig emot; beroende på
riippua köyden varassa ● atârnă de frânghie ■ hänga i ett rep
seistä yhden jalan varassa ● a sta într-un picior ■ stå på ett ben
hän seisoi yhden jalan varassa ● stătea într-un picior ■ han stod på ett ben
uloke on kahden pilarin varassa ● ieșitura, proeminența se sprijină pe doi stâlpi ■ utsprånget vilar på två pelare
olla hiuskarvan varassa (kuv) ● a atârna de un fir de păr ■ hänga på ett hår
selviytymisemme oli hiuskarvan varassa ● supraviețuirea noastră a atârnat de un fir de păr ■ vi klarade oss med ett nödrop
varassa 2 ● cu sprijin[ul]; sprijinindu-se ■ (jstak riippuvaisena, jnk avulla tms.) beroende; med hjälp
elää tilapäisansioiden varassa ● a trăi din venituri ocazionale, temporare ■ leva på tillfälliga inkomster
teollisuus toimii tuontienergian varassa ● industria se bazează pe, depinde de energia importată ■ industrin är beroende av importerad energi
hajuaistin varassa suunnistava hyönteinen ● o insectă care se orientează cu ajutorul simțului mirosului ■ en insekt som orienterar med hjälp av luktsinnet
hallitus oli lehtitietojen varassa ● guvernul s-a bazat pe ceea ce era scris în ziare ■ regeringen var hänvisad till uppgifterna i tidningarna (till det som stod i tidningarna)
hän eli vaimon ansioiden varassa ● a trăit din veniturile soției sale ■ han levde på sin fru[s inkomster]
se on sattuman varassa ● depinde de întâmplare; merge la noroc ■ det beror på slumpen; det är slumpen som avgör (är avgörande)
varasta ● din sprijin; cu sprijin ■ med stöd
ampua tuen varasta ● a împușca, a trage cu arma sprijinindu-se ■ skjuta med stöd
varasto ● depozit; magazie; hambar; depou; depozit de mărfuri; stoc ■ lager; (varikko, varastopaikka) depå; (tiettyä tarkoitusta varten varattu) förråd; (varastopaikka myös) upplag; (makasiini) magasin
sisseillä oli piilossa suuret varastot aseita ja elintarvikkeita ● gherilele ascunseseră depozite mari de arme și alimente ■ gerillan hade gömt undan stora förråd av vapen och livsmedel
koota jtak varastoon ● a aduna ceva în stoc ■ samla ngt på lager
täydentää varastoja ● a reface proviziile, stocurile ■ fylla på (komplettera) förråden; fylla på lagren
hän osti kahvia varastoon ● a cumpărat cafea ca să aibă stoc ■ han lade upp ett lager kaffe; han köpte kaffe så han hade på lager
hänellä oli pari viinipulloa varastossa ● avea câteva sticle de vin de rezervă ■ han hade ett par vinflaskor på lager
pitää varastossa (liikkeessä) ● a păstra în stoc (în magazin) ■ lagerföra, lagerhålla; hålla i lager
loputon varasto juttuja (laajemmin – prin extindere) ● un depozit inepuizabil de povești ■ ett outtömligt förråd av historier
varastoalue ● zonă, loc de depozitare; zona depozitului ■ lagerområde; upplagsplats; upplag; (metsät tukkien varastoalue) avlägg, vältplats
varastohotelli ● hotel depozit; depozit-hotel [de ex. pentru cauciucurile de iarnă/vară] ■ lagerhotell
varastohuone ● cameră de depozitare; depozit ■ förrådsrum; lagerrum
varastohylly ● raft de depozit, de depozitare ■ lagerhylla
.
varastoida 1 ● a păstra; a face provizii; a depozita; a înmagazina ■ (pitää varastossa) lagra; ha ngt i lager; lagerföra, lagerhålla; (tilapäisesti huonekaluja tms.) magasinera
kaksi vuotta varastoitua viiniä ● vin care a fost păstrat timp de doi ani ■ vin som lagrats i två år
varastoida 2 ● a depozita; a pune la păstrare în depozit; a acumula ■ (kerätä varastoksi) lagra upp; lägga upp ett förråd (jtak av ngt); (energiaa) ackumulera
varastoida viljaa siiloihin ● depozitarea cerealelor în silozuri ■ lagra upp spannmål i silo[e]r
varastoida polttopuita talven varalle ● a depozita lemne de foc pentru iarna; a aduna provizii de lemne de foc pentru iarnă ■ lagra upp ved för vintern; lägga upp ett förråd av ved för vintern
varastoida ruokaa pakastimeen ● a depozita alimentele în congelator ■ lagra upp mat i frysen
varastoinninkestävyys ● rezistență la depozitare ■ lagringsbeständighet
vihannesten varastoinninkestävyys ● durabilitatea depozitării legumelor ■ lagringsbeständigheten hos grönsaker
varastointi 1 ● depozitare; depunere; înmagazinare ■ (varastossa pitäminen) lagring; lagerföring, lagerhållning; (huonekalujen tms. tilapäinen varastointi) magasinering
varastointi 2 ● depozitare; adunarea elementelor de depozitat; acumulare ■ (jnk kerääminen varastoksi) upplagring; uppläggning av ett förråd av ngt; (energian) ackumulering
.
varastointiaika ● timp de depozitare ■ lagringstid (jnk för ngt)
varastointikustannukset ● costurile depozitării; cheltuieli de depozitare ■ lagerkostnader, lagringskostnader
varastoitua ● a se depozita; a se acumula ■ lagras; (kertyä varastoiksi) samlas på lager; (kertyä, kasaantua) ansamlas, anhopas; (energiasta) ackumuleras
rasvan varastoituminen kudoksiin ● grăsimea se depozitează în țesuturi ■ lagring av fett i vävnaderna
varastokirjanpito ● contabilitate de depozit; contabilitatea stocurilor ■ (liik) lagerbokföring
varastokuiva ● uscat în depozit ■ torrt (torkat) i förvaring
varastokuiva lattialauta ● scândură [pentru dușumele] uscată în depozit ■ torrt (torkat) golvvirke
varastoluettelo ● catalog de inventar, listă de inventar ■ lagerkatalog, lagerförteckning
varastomies ● muncitor în depozit; depozitar ■ lagerkarl; (varastotyöntekijä) lagerarbetare
varastomyymälä ● magazin depozit ■ lagerbutik
varastomyynti ● vânzări în depozit; vânzare de stoc ■ lagerförsäljning
varastonhoitaja ● manager de depozit ■ lagerförvaltare
varastonhoito ● managementul depozitului; gestionarea stocurilor ■ skötsel av lager
varastopaikka ● loc de depozitare; loc de stivuire a lemnului tăiat în parchetul de exploatare ■ upplagsplats; (metsät) avlägg, vältplats
puutavaran varastopaikka ● loc de depozitare al cherestelei ■ ett avlägg (en vältplats) för virke
varastopäällikkö ● șeful depozitului ■ lagerchef; lagerföreståndare
varastorakennus ● clădirea depoziturlui ■ lagerbyggnad; magasinsbyggnad
varastorauta, ferritiini ● feritină ■ ferritin
varastoravinto, vararavinto ● rezervă de nutriţie; nutriţie de rezervă a organismului■ reservnäring
varastosiilo ● siloz de stocare; depozit-siloz ■ silomagasin
varastosolukko ● țesut cu hrană de rezervă la plante ■ (kasv) vävnad med reservnäring
varastotappio ● pierdere de stocare ■ (liik) lagringsförlust
varastotauti ● boli ale plantelor care apar la legume și la fructe în timpul depozitării ■ lagringssjukdom
varastotavara ● bunuri, mărfuri de depozit ■ lagervara
tuotetta on saatavana varastotavarana ● produsul este disponibil în stoc ■ varan finns på lager
varastotila ● spațiu de depozitare; local de depozitare ■ lagerutrymme; lagringsutrymme; förrådsutrymme; lagerlokal; (makasiini) magasin
varastotuholainen ● dăunător de depozit ■ förrådsskadegörare; skadedjur i förråd
varastotyöntekijä ● muncitor în depozit ■ lagerarbetare; förrådsarbetare
varastovaraus ● rezervă de stoc ■ (tal) lagerreserv
.
varat 1 [vara pl] ● mijloace; resurse; fonduri; bunuri; bogăție; bani; finanțe ■ medel, tillgånger, resurser; förmögenhet; (rikkaus) rikedom; (raha) pengar; (jhk till, med ngt) råd; (varallisuus) finanser (mon); (varat) tillgångar (mon)
luonnonvarat, luonnon varat [mineraalivarat, energialähteet] ● resurse naturale [resurse minerale, surse de energie] ■ naturresurser [mineraltillgångar, energikällor]
suuret mineraalivarat ● mari bogăţii minerale ■ stor mineralrikedom
öljyvarat ● rezerve de petrol ■ oljereserver
henkilökohtaiset varat ● bunuri personale ■ personliga tillgångar
kiinteät varat ● bunuri fixe ■ fast egendom
kiinteä ja irtain omaisuus ● bunuri fixe și mobile ■ fast och lös egendom
vaihtuvat varat, vaihto-omaisuus ● capital circulant; fond de rulment ■ rörelsekapital
kerääntyneet varat ● fonduri acumulate, primite ■ ackumulerade medel, mottagna medel
käytetyt varat ● fonduri utilizate, cheltuieli ■ använda medel, utgifter
panostetut varat tms. ● fonduri investite ■ satsning
tarvittavat varat ● fonduri necesare ■ nödvändiga medel
riittävät varat (toimeentulo) ● mijloace suficiente ■ tillräckliga medel
jäädytetyt varat ● active înghețate ■ infrusna tillgångar
rajalliset varat ● resurse limitate ■ begränsade resurser
pankkiin talletetut varat ● fonduri depuse îm bancă ■ insatta medel
valtion varat ● fonduri de stat, „banii statului” ■ statliga medel
se maksetaan valtion varoista ● este plătit din fonduri guvernamentale ■ det betalas ur statliga medel, den finansieras av regeringen
yhteiset varat ● bunuri comune; avere comună; fonduri, mijloace comune ■ gemensamma tillgångar, fonder; gemensam egendom
yleiset varat ● fonduri generale ■ offentliga medel; allmänna medel
julkiset varat ● fonduri publice ■ allmänna medel
varat hupenivat ● fondurile s-au diminuat ■ medlen minskade
jäljellä olevat varat ● fondurile rămase ■ återstående medel
vähät varat ● fonduri puţine; mijloace scăzute ■ få fonder; låga medel, få medel
varani eivät salli.. ● fondurile mele nu permit … ■ jag har inte råd.., jag har inte möjlighet att..,
se ei hänen varoissaan tunnu ● nu pare să fie în limitele lui ■ det verkar inte vara inom hans möjligheter; med sina pengar kommer han inte att känna det
häneltä on varat lopussa ● a rămas fără fonduri ■ han har slut på pengar; han har inga medel el. inga mer pengar
yrityksellä ei ole siihen varoja ● firma nu dispune de resurse pentru asta ■ företaget har inte resurserna för det
konkurssipesän varat ● masă falimentară ■ konkursmassa [(oik) konkursbo]
kuolinpesän varat ja velat ● activele și pasivele succesiunii ■ dödsboets tillgångar och skulder
luetteloida kuolinpesän varat ● a inventaria activele și pasivele succesiunii ■ inventera ett dödsbos tillgångar
säätiöidä lahjaksi saadut varat ● a stabili un fond de donații; a pune deoparte fonduri de donații într-un fond; plasează fonduri de donații într-o fundație ■ fondera donationsmedel; avsätta donationsmedel i en fond; placera donationsmedel i en stiftelse
varat siirtyivät säätiölle testamenttilahjoituksena ● fondurile au fost transferate fundației ca donație testamentară ■ medlen överfördes på stiftelsen genom testamente (legat)
määrätarkoitukseen myönnetyt varat ● fonduri acordate într-un scop anume ■ medel som beviljats för det angivna ändamålet
ottaa budjettiin varat jtk varten ● a lua bani de la buget pentru ceva ■ ta in medlen i budgeten för ngt
tutkimukseen osoitetut varat ● fonduri alocate cercetării ■ medel för forskningen; forskningsanslag
kehitysapuun uhratut varat ● fonduri donate ajutorului pentru dezvoltare ■ de medel som lagts ner på (använts till) u-hjälp
hankkeeseen upotetut varat ● fonduri investite în proiect, alocate proiectului ■ de penningmedel som plöjts ner i projektet
varat olivat vuotaneet kuiviin (kuv) ● fondurile erau secate; resursele se epuizaseră ■ resurserna hade sinat
elää yli varojensa ● a trăi peste posibilitățile sale, peste mijloacele proprii ■ leva över sina tillgångar
olla vähissä varoissa ● a fi lipsit de bani; a o duce greu; a-i merge rău ■ ha det dåligt ställt; ha ont om pengar; (puhek myös) ha det knapert
olla hyvissä varoissa ● a-i fi bine; a o duce bine; a fi bine situat, a fi bogat, avut ■ vara välbeställd (välbärgad, välsituerad)
elää varojensa mukaan ● a trăi după posibilitățile sale ■ leva inom sina tillgångar; leva efter sina medel
varat 2 (kirjanp)
varat, vastaavat ● active pl ■ aktiva pl
varat ja velat ● activ și pasiv; cf. bilanț ■ tillgångar och skulder; aktiva och passiva ► eng. assets and liabilities; germ. Aktiva und Passiva
varat ja velat menivät vastakkain ● activele și pasivele erau echilibrate ■ tillgångar och skulder gick emot varandra
likvidit varat, (helposti rahaksi muutettavat) varat ● capital lichid, fonduri disponibile ■ likvida medel
yhtiön velat ovat suuremmat kuin sen varat ● pasivele firmei sunt mai mari decât activele acesteia ■ bolagets skulder är större än dess tillgångar
varat 3 ● bunuri, mărfuri depozitate, stocate ■ (varastoidut tavarat ym)
varat 3 a varasto ● rezerve ■ reserver
ruokavarasto ● depozit de alimente ■ livsmedelslager; livsmedelsförsörjning
vesivarasto ● rezervor de alimentare cu apă ■ vattenförsörjning
lääkevarastot ● depozit de medicamente ■ läkemedelslager
armeijan varastot ● rezervele armatei ■ arméreserver
retkikunnan varastot ● proviziile unei expediţii ■ en expeditions förnödenheter
varasto ● ascunzătoare ■ (kätkö)
oravan pähkinävarasto ● ascunzătoarea de nuci a veveriței ■ ekorrs nöttersskara
varmuusvarasto ym varasto ● stocare, provizii de siguranță ■ lagra
varat 3 b ● depozit ■ (liik)
myyntivarasto, käsivarasto ● depozit de vânzări, stoc disponibil ■ försäljningslager, lager till hands
myydä koko varasto ● a epuiza stocul; a vinde întregul stoc ■ sälja hela lagret
niin kauan kuin varastoja riittää ● până la epuizarea stocului ■ så länge lagret räcker
jos aika ja varat myöten antavat ● dacă o să am timp și bani ■ om jag har tid och pengar
sikäli kuin varat sallivat ● în măsura în care fondurile permit; dacă există resurse ■ i den mån resurserna medger; i mån av resurser; ifall det finns resurser
ehtyvät [luonnon]varat (liik) ● capital cu durată limitată (mină sau sondă de petrol care se epuizează cu timpul, etc.) ■ kapital med begränsad löptid
.
varata 1 ● a comanda din timp; a rezerva; a reține; a rezerva fonduri, a depune, a pune deoparte ■ reservera; (tilata) beställa; (vars ruotsr) tinga; (vars matkalippuja) boka; (ottaa t. jättää varalle) anslå; avsätta; (puhek) paxa (jk för ngt)
varata pöytä ravintolasta ● a rezerva o masă la restaurant ■ beställa (reservera) bord på en restaurang
varata liput elokuviin ● a reține bilete la cinema ■ beställa biobiljetter
varata hotellihuone ● a rezerva cameră la hotel ■ beställa rum på ett hotell
hän varasi ajan lääkärin vastaanotolle ● și-a rezervat oră la medic ■ han beställde tid hos en läkare
varata paikka Tokion lennolle ● a rezerva un bilet de avion către Tokyo ■ boka plats på flyget till Tokyo
hänelle oli varattu paikka Bukarestin lennolle ● avea bilet rezervat pentru zborul la București ■ han var inbokad på flyget till Bukarest
vieraille on varattu tilaisuus saunomiseen ● oaspeților le era rezervată posibilitatea de a face saună ■ gästerna har möjlighet att bada bastu
varata ruokaa viikonlopuksi ● a face cumpărături pentru sfârșitul săptămânii ■ handla (skaffa) mat till helgen; (puhek paljon ruokaa) ladda upp med mat till helgen
huone on varattu tutkijoiden käyttöön ● camera era rezervată cercetătorilor ■ rummet är reserverat för forskare
hän varasi riittävästi rahaa mukaansa ● și-a luat cu el destui bani ■ han tog med sig tillräckligt mycket pengar
matkaan varattiin tunti ● pentru călătorie era rezervată o oră ■ det anslogs en timme för resan
busseille varattu ajokaista ● bandă rezervată autobuzelor ■ ett körfält för bussar; busskörfält; bussfält; bussfil
toimintaan varattu määräraha loppui kesken ● fondurile alocate activității n-au fost suficiente ■ de medel som reserverats (avsatts) för verksamheten räckte inte till
mä varaan ton keinun! (puhek) ● acum leagănul e al meu! [eu mă dau în el!] ■ pax för den där gungan!
matkatoimisto varaa [itselleen] oikeuden muutoksiin (erik pidättää) ● agenția de turism își rezervă dreptul la modificări ■ resebyrån förbehåller sig rätten till ändringar
varata 2 ● a ocupa [ceva cuiva] ■ ([toisen] käytössä olemisesta)
varattu ● ocupat ■ upptagen
numero oli varattu ● numărul era ocupat, suna ocupat ■ numret var upptaget
johtajan aika oli kovin varattu ● directorul era ocupat tot timpul ■ direktören var en strängt upptagen man
olen juuri nyt varattu ● chiar acum sunt ocupat ■ jag är upptagen just nu
varata 3 ● a acumula; a încărca; a înmagazina ■ (varastoida energiaa) ackumulera; lagra; (ladata) ladda
varaava takka ● o sobă care înmagazinează căldură ■ en spis som lagrar värme
varaava sähkölämmitys ● încălzire electrică acumulativă ■ ackumulerande elvärme
auton akun varaaminen ● încărcarea bateriei auto ■ laddning av bilbatteriet
varata kondensaattori sähköllä ● a încărca un condensator cu electricitate ■ ladda en kondensator med elektricitet
negatiivisesti varattu hiukkanen ● o particulă încărcată negativ ■ en negativt laddad partikel
varata 4 ● a se sprijini de ceva ■ ks. tukeutua
tukeutua 1 ● a se sprijini de ceva; a fi sprijinit de ceva; a lua ceva ca sprijin ■ stödja sig, stöda sig (jhk mot ngt); ta stöd (jhk av t. mot ngt); stöd[j]a sig på ngt; (olla jnk varassa) vila (jhk på t. mot ngt)
tukeutua jkn käsivarteen ● a se sprijini de brațul cuiva ■ stödja (stöda) sig på ngns arm
loukkaantuneeseen jalkaan ei voinut tukeutua ● nu s-a putut sprijini pe piciorul accidentat ■ det gick inte att stöd[j]a på det skadade benet
saaristoalueeseen tukeutuva laivasto (sot) ● o flotă bazată pe arhipelag ■ en skärgårdsbaserad flotta
tukeutua 2 ● a se baza pe ceva, a fi bazat pe ceva ■ (kuv) bygga på ngt, basera sig på ngt, vara baserad på ngt
asiakirjoihin tukeutuva tutkimus ● o investigație, o cercetare bazată pe documente ■ en dokumentbaserad undersökning
varatie, varauloskäynti, varauloskäytävä, varapoistumistie ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång
varatoimitusjohtaja ● director general adjunct ■ vice verkställande direktör
varaton ● pauper; sărac: lipsit de mijloace de trai, de venituri; fără avere; sărac; nevoiaș; amărât; mai puțin avut; sărac ■ medellös (myös oik); obemedlad; (vähävarainen) mindre bemedlad; (köyhä) fattig
velallinen todettin varattomaksi ● s-a constatat că datornicul, debitorul este insolvabil ■ gäldenären konstaterades medellös
olla varaton ● a fi în situație financiară precară; a fi insolvabil ■ (myös) vara på obestånd
varattomien oikeusapu (substantiivisesti) ● asistență juridică pentru cei săraci ■ rättshjälp för medellösa
varattomuus ● paupertate; sărăcie; lisă de mijloace de trai ■ medellöshet (myös oik); (köyhyys) fattigdom
varattomuustodistus ● certuficat de paupertate ■ medellöshetsbevis, medellöshetsintyg
varattu-ääni ● ton de ocupat ■ upptagetton
kuului koko ajan varattu-ääni ● suna ocupat tot timpul ■ (puhek) det tutade upptaget hela tiden
varatuomari ● judecător stagiar; asesor de tribunal; avocat; jurist; (titlu onorific) judecător onorar retras din activitate; adjunct al șefului districtului ■ (Suom) vicehäradshövding; (Ruots hist) vice häradshövding
varauksellinen ● cu rezervă, cu o oarecare rezervă, cu reținere, cu moderație; cu sobrietate; cu cumpătare; cu prudență; cu precauție; cu grijă; delicat; în siguranță; critic; sceptic; potrivit așteptării ■ (pidättyväinen, varautunut) reserverad; återhållsam; avvaktande; (varovainen) försiktig; (kriittinen) kritisk; (skeptinen) skeptisk
saimme hänen varauksellisen tukensa ● ne-a sprijinit cu oarecare rezervă; nu ne-a sprijinit fără rezerve; am primit sprijinul lui restrâns ■ han stödde oss med en viss reservation; han stödde oss inte utan förbehåll; vi fick hans återhållsamma stöd
varauksellinen tunnustus ● recunoaștere rezervată, prudentă ■ ett erkännande med förbehåll; ett försiktigt erkännande
varauksellinen suhtautuminen ● atitudine rezervată ■ en reserverad (skeptisk) hållning
varauksellinen optimismi ● optimism prudent ■ försiktig optimism
varauksellisesti (adv) ● în mod: cu rezervă, cu o oarecare rezervă, cu reținere, cu moderație; cu sobrietate; cu cumpătare; cu prudență; cu precauție; cu grijă; delicat; în siguranță; critic; sceptic; potrivit așteptării ■ med förbehåll; inte utan förbehåll; med [en] viss reservation; avvaktande; (varovaisesti) försiktigt; (kriittisesti) kritiskt; (skeptisesti) skeptiskt
hän suhtautui ehdotukseen varauksellisesti ● a fost sceptic, a avut rezerve cu privire la propunere ■ han var (ställde sig) kritisk till förslaget; han förhöll sig avvaktande (kritisk, skeptisk) till förslaget
varauksellisuus ● rezervă, rezervare; reținere; moderație; sobrietate; cumpătare; prudență; precauție; grijă; criticism, caracter critic, „criticitate”; scepticism ■ reservation; (pidättyväisyys, varautuneisuus) återhållsamhet; (varovaisuus) försiktighet; (kriittisyys) kritiskhet; (skeptisyys) skepticism, skepsis
varaukseton 1 ● sincer, franc, deschis, fără rezerve; absolut; necondiționat, fără condiții; complet, întreg, deplin; total; integral, nedivizat, neîmpărțit; unanim ■ förbehållslös, oförbehållsam; oreserverad, reservationslös; (ehdoton) obetingad; villkorslös; (täydellinen) full; odelad
hän ilmaisi varauksettoman tunnustuksensa ● și-a exprimat recunoașterea deplină ■ han uttryckte sitt fulla erkännande
hän antoi varauksettoman tukensa ● și-a oferit sprijinul deplin fără rezerve ■ han gav sitt fulla (odelade, oreserverade) stöd
teos sai varauksettoman myönteisen vastaanoton ● lucrarea a avut o primire pozitivă fără rezerve ■ verket fick ett odelat positivt mottagande
varaukseton 2 ● neîncărcat; neutru ■ (jossa ei ole varausta) oladdad; neutral
varaukseton alkeishiukkanen ● particulă elementară neîncărcată, neutră ■ en neutral elementarpartikel
varauksettomasti (adv) ● în mod: fără rezerve ■ utan förbehåll, förbehållslöst; reservationslöst
varauksinen ● încărcat ■ laddad
varauksinen hiukkanen ● o particulă încărcată ■ en laddad partikel
negatiivisvarauksinen hiukkanen ● o particulă cu sarcină negativă ■ en partikel med negativ laddning
varauloskäynti, varauloskäytävä, varapoistumistie, varatie ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång
varauma ● rezervare; rezervă; restricție; restrângere; condiție ■ reservation; förbehåll
.
varaus 1 ● rezervare; comandă ■ reservering; (tilaus) beställning (jnk av ngt); (vars matkalippujen, hotellihuoneen tms. myös) bokning (jnk av ngt)
onko Teillä varaus? ● aveți o rezervare? ■ har du/Ni en reservation?
varaukset on tehtävä kaksi viikkoa etukäteen ● toate rezervările trebuie făcute cu două săptămâni înainte ■ alla bokningar måste göras två veckor i förväg
pöydän varaus ● rezervarea unei mese ■ bordsbeställning
peruuttaa varaus ● a anula rezervarea ■ avbeställa
varauksen peruuttaminen ● anularea rezervării ■ avbeställning, annullering; avbokning
varauksen muuttaminen ● schimbarea rezervării ■ (vars matkalipun) ombokning
varaus 2 ● restricție; restrângere; condiție restrictivă; rezervare ■ (rajoittava ehto) förbehåll; (varauma) reservation
varauksetta ● sincer, franc, fără rezerve; fără rezervare ■ oförbehållsamt, förbehållslöst; oreserverat; reservationslöst; utan reservationer (förbehåll)
varaus sopimuksessa ● rezervă într-un contract, provizion, prevedere, stipulare ■ (kirj, liik ym) reservation i kontraktet; förbehåll, bestämmelse, stadgande
esittää varauksia ● a sugera anumite rezerve; a pune condiții ■ framföra reservationer; föreslå vissa reservationer
sillä varauksella että ● cu condiția ca ■ med förbehållet att; under förutsättning att; på stadgandet att
varauksetta ● fără rezerve; fără nici un fel de rezerve ■ utan reservation; oreserverat
eräin varauksin, tietyin varauksin ● cu unele rezerve, cu anumite rezerve; cu condiţia că ■ med vissa reservationer
tehdä päätökseen varaus ● a depune o rezervă împotriva unei decizii (da! dar …) ■ reservera sig mot ett beslut; inlägga reservation mot ett beslut
varauksen tehnyt henkilö ● persoana care a depus rezerva; persoana care a făcut rezervarea ■ reservant; person som reserverat sig
hän hyväksyi suunnitelman varauksin ● a aprobat planul cu o oarecare rezervă, cu unele condiții ■ han godkände planen med en viss reservation (med vissa förbehåll)
ehdotusta kannatettiin varauksetta ● propunerea a fost susținută fără rezerve ■ förslaget bifölls utan reservation (reservationslöst)
hän suhtautui asiaan varauksella ● a abordat-o cu rezerve; era sceptic cu privire la toată chestia ■ han ställde sig skeptisk till det hela
salainen varaus ● rezervare tăcută depusă ca măsură de precauție, de preferință confidențială ■ tyst förbehåll; (puhek) brasklapp
varaus 3 ● încărcare; sarcină [electrică] ■ (fys, sähk, tekn) laddning
sähkövaraus ● sarcină electrică; încărcare electrică ■ elektrisk laddning
auton akussa oli täysi varaus ● bateria autoturismului era încărcată complet ■ bilbatteriet var fulladdat
varauksen purkautuminen ● descărcare ■ urladdning
kondensaattorin varauksen purkautuminen ● descărcarea unui condensator ■ urladdning av en kondensator; urladdning av kondensatorladdning
elektronin varaus ● sarcina unui electron ■ laddningen hos en elektron
varaus 4 ● rezervare anticipată privind cheltuielile ulterioare sau pierderile ■ (liik) reservering
varaus 5 ● o canelură pe suprafața inferioară a buștenului de perete [väggtimmer, stock i en vägg; wall log; Wandbalken] superior care se potrivește în suprafața superioară convexă a buștenului inferior ■ (rak) långdrag
varauskyky ● capacitate; capacitate de stocare ■ kapacitet; lagringskapacitet
akun varauskyky ● capacitatea de încărcare a bateriei, a acumulatorului ■ kapaciteten hos en ackumulator; (auton akun) kapaciteten hos ett batteri
takan varauskyky on hyvä ● șemineul acumulează bine căldura ■ spisen lagrar (ackumulerar) värme bra
varausmetsä ● pădure de conservare cu un scop determinat ■ (metsät) besparingsskog (w)
varausnumero ● număr de rezervare ■ (lipun tms.) bokningsnummer; reservationsnummer
suomalaishyökkääjä varattiin ensimmäisellä kierroksella varausnumerolla 10 (urh) ● atacantul finlandez a fost rezervat în primul tur cu numărul 10 ■ den finska forwarden gick i första draftrundan som nummer 10
varaustila ● stare de încărcare ■ (fys, sähk) laddning; laddat tillstånd, laddningstillstånd
varaustunnus ● cod de rezervare; cupon de reducere ■ (varauksen yksilöivä tunnus) bokningskod; (alennukseen oikeuttava tunnus) rabattkod
varaustupa ● cabană [a administrației forestiere] de închiriat ■ (Suom) reserveringsstuga; (Ruots läh) uthyrningsstuga; (vaatimaton) uthyrningstorp
varautua 1 ● a fi gata de; a se pregăti de ceva; a se aștepta la ceva ■ bereda sig (jnk av ngt); förbereda sig (jnk av ngt)
hän varautui odottamaan pitkään ● s-a pregătit pentru o lungă așteptare ■ han beredde sig på en lång väntan
hän oli varautunut odottamaan pitkään ● era pregătit să aștepte mult timp ■ han var beredd (inställd) på att vänta länge
varautua 2 (suhtautua pidättyväisesti – a fi precaut, a se pronunța cu reținere; a avea o atitudine reținută)
varautunut ● rezervat; reținut; sceptic ■ reserverad; förbehållsam; (pidättyvä) återhållsam; (epäilevä) skeptisk
ehdotuksen varautunut vastaanotto oli pettymys ● a fost dezamăgitor faptul că propunerea a primit o primire atât de rece ■ det var en besvikelse att förslaget fick ett så svalt mottagande
varautua 3 ● a se încărca ■ (energiasta) laddas, bli laddad; (varastoitua) lagras; lagras upp
negatiivisesti varautunut hiukkanen ● particulă încărcată negativ ■ en negativt laddad partikel
hän odotti akun varautumista ● aștepta încărcarea acumulatorului ■ han väntade på att batteriet skulle laddas
varautumiskyky, varautuvuus ● capacitatea, calitatea de a se încărca, de a stoca ■ kapacitans (jnk hos ngt t. ngts)
varavarjo ● parașută de rezervă ■ reservfallskärm
varaventtiili ● ventil de siguranță ■ (tekn) säkerhetsventil
varavirtalähde, matka-akku ● power bank ■ powerbank (portabel laddare)
varavoimala ● centrală electrică de rezervă ■ reservkraftverk
varmuusvarasto ● stoc de siguranță; depozit de siguranță ■ (Suom) säkerhetsupplag; (Ruots) beredskapslager (myös suomr yleisk)
varmuusvarastoida ● stocare de siguranță; depozitare de siguranță ■ beredskapslagra
varmuusvarastointi ● stocat de siguranță; depozitat de siguranță ■ beredskapslagring (jnk av ngt)
varoiksi ● pentru orice eventualitate; ca o precauție ■ för säkerhets skull, för att vara på den säkra sidan; för alla eventualiteter; försiktigtvis
hän pysytteli varoiksi sisällä ukkosen ajan ● pentru orice eventualitate a rămas înăuntru pe timpul furtunii ■ han stannade för säkerhets skull inne så länge det åskade; han tog det säkra för[e] det osäkra och stannade inne så länge det åskade
varusvarasto ● depozit de echipamente, de intendență ■ (sot): (Suom) rustförråd; (Ruots läh) intendenturförråd
veikkausvarat, veikkausvoittovarat ● venituri din loterie, din [impozitarea câștigurilor la] jocurile de noroc ■ tipsmedel (mon)
verovarat ● venituri fiscale, venituri din impozite ■ skattemedel (mon)
vesivarasto ● rezervor de apă ■ vattenförråd; vattenmagasin
laivan vesivarasto ● rezervorul de apă al navei ■ fartygets vattenförråd
järvi toimii voimalan vesivarastona ● lacul servește drept rezervor de apă pentru centrala electrică ■ sjön fungerar som vattenmagasin för ett kraftverk
vesivarat ● rezerve de apă ■ vattentillgångar, vattenresurser
vesivoimavarat ● resurse hidroenergetice ■ vattenkraftsresurser
vieraanvara, vierasvara ● ceva pentru oaspeți ■ något för gästerna
kaapissa oli aina vähän vieraanvaraa ● mereu se găsește ceva pentru oaspeți ■ det fanns alltid litet extra i skafferiet om det skulle komma gäster
vieraanvarainen ● ospitalier; primitor; generos ■ gästfri, gästvänlig; (runsaskätinen) frikostig, generös
he saivat vieraanvaraisen vastaanoton ● au fost bine primiți ■ de möttes av gästfrihet; de blev väl mottagna
vieraanvaraisesti (adv) ● în mod ospitalier, primitor; în mod generos ■ gästfritt, gästvänligt; (runsaskätisesti) frikostigt, generöst
ottaa tulijat vieraanvaraisesti vastaan ● a oaspeți; a arăta ospitalitate față de oaspeți ■ visa gästfrihet [mot gästerna]
vieraanvaraisuus ● ospitalitate; larghețe; generozitate ■ gästfrihet, gästvänlighet; (runsaskätisyys) frikostighet, generositet
viljavarasto ● depozit de cereale; grânar ■ spannmålslager; spannmålsförråd; spannmålsmagasin, sädesmagasin
Valtion viljavarasto (Suom) ● Depozitul de cereale al Statului ■ Statens spannmålsförråd
voimavarat ● resurse; potențial ■ resurser (jhk för ngt)
voittovarat ● câștig; excedent ■ vinstmedel
vähävarainen ● nevoiaș; mai puțin avut; lipsit de mijloace; sărac ■ mindre bemedlad; (varaton) obemedlad; medellös; (köyhä) fattig
välivarasto ● depozit temporar; depozit de gunoi ■ mellanlager; (jäte) avfallslager
välivarastoida ● a depozita temporar; a depozita gunoi ■ mellanlagra; (jätteet) avfallslagra
välivarastointi ● depozitare temporară; depozitare de gunoi ■ mellanlagring; (jätteiden) avfallslagring
ydinjätevarasto ● depozit de deșeuri radioactive ■ kärnavfallslager
ydinvaraus (atomiytimen sähkövaraus) ● încărcătura electrică a nucleului atomic; încărcătură nucleară ■ (fys) kärnladdning; (ydinpanos) kärnladdning
ylijäämävarasto ● depozit de excedent, de surplus ■ överskottslager
viljan ylijäämävarasto ● un stoc excedent de cereale ■ ett överskottslager av spannmål
ylivarata ● a face rezervări peste capacitate ■ överboka
ylivaraus ● rezervări făcute peste capacitate ■ överbokning
ylivaraus on lentoyhtiöille tavallinen tapa ● rezervările peste capacitate sunt obișnuite la companiile aeriene ■ överbokning (att överboka) är normalt bland flygbolag
heiltä evättiin pääsy lennolle ylivarauksen takia ● li s-a refuzat îmbarcarea din cauza suprarezervării ■ de kom inte med på flyget för att det var överbokat (på grund av överbokning)
äänivarat ● resurse vocale (capacitatea vocii) ■ röstresurser
öljyvaranto ● rezervă de petrol ■ oljereserv
öljyvarasto ● depozit de petrol ■ oljelager
öljyvarat ● resursele petroliere ■ oljetillgångar
.
.
hyvinvointi 1 ● bunăstare; bogăție; prosperitate ■ (vauraus) välstånd, välfärd; välmåga
aineellinen hyvinvointi ● bunăstare materială ■ materiellt välstånd; materiell välfärd
taloudellinen hyvinvointi ● bunăstare economică ■ ekonomisk välmåga (välfärd); ekonomiskt välstånd
hyvinvointi 2 ● bunăstare; stare bună a sănătății; [în firmele de familie sănătatea și bunăstarea personalului sunt o prioritate]; comfort, atmosferă plăcută; satisfacție; mulțumire ■ (terveys) välbefinnande; i familjeföretag är de anställdas trivsel (hälsa, välbefinnande) en prioritet; hälsa; (viihtyminen) trivsel; (tyytyväisyys) tillfredsställelse
hyvinointikeskus ● centru de sănătate și bunăstare socială ■ friskvårdscenter; hälsocenter
Pohjoismainen hyvinvointikeskus ● Centrul Nordic de bunăstare socială ■ Nordens Välfärdscenter
Helsingissä:
Terveys- ja hyvinvointikeskukset ● centrele pentru sănătate și bunăstare ■ Centralerna för hälsa och välbefinnande
hyvinvointineuvola (äitiysneuvola, lastenneuvola, perhesuunnitteluneuvola, ehkäisyneuvola, neuvolapsykologin vastaanotto) ● centrul de consiliere psihosocială ■ psykosocial rådgivning
hyvinvointipalvelu ● servicii de sănătate și de asistență socială ■ välfärdstjänst (tav mon); friskvårdsservice
hyvinvointipolitiikka ● politică de bunăstare ■ välfärdspolitik
hyvinvointiteknologia ● tehnologie de bunăstare ■ välfärdsteknologi
hyvinvointivaltio ● stat al bunăstării ■ välfärdsstat
hyvinvointiyhteiskunta ● societate a bunăstării ■ välfärdssamhälle
hyvinvoiva 1, hyvinvoipa ● bogat; prosper; înstărit; avut; bine situat ■ (vauras, varakas, rikas, rahakas, äveriäs) välbärgad, välbemedlad, välsituerad; välmående
hyvinvoiva talous ● economie sănătoasă, prosperă ■ en välmående ekonomi
hyvinvoiva yhteiskunta ● societate sănătoasă, prosperă ■ ett välmående samhälle
taloudellisesti hyvinvoiva perhe ● familie care o duce bine din punct de vedre economic ■ en välbärgad (välsituerad, välbemedlad) familj
hyvinvoiva 2 ● sănătos; prosper ■ (terve, hyvissä voimissa oleva) välmående
hyvinvoiva lapsi ● copil sănătos căruia îi merge bine ■ ett välmående barn
voida hyvin ● a trăi bine; a se simți bine [și a nu fi bolnav] ■ må bra; må gott; (kuv) må som en prins
.
.
Capital
.
economie politică: (DEX OnLine) Totalitatea bunurilor economice deținute de o persoană sau de un grup de persoane, care sunt utilizate în scopul producerii de bunuri și servicii destinate vânzării și obținerii de profit.
- diferențiere: Raport social de producție care se stabilește între capitaliști, proprietari ai mijloacelor de producție și proletari, lipsiți de mijloace de producție și de subzistență și nevoiți, pentru a-și câștiga existența, să-și vândă forța de muncă, ca pe o marfă, celor care îi exploatează; valoare care produce plusvaloare.
- diferențiere: Valoare care produce plusvaloare; categorie economică ce reflectă relația socială de subordonare a muncitorului salariat de către capitalist.
.
pääoma, kapitaali.
1. tal.
a. omaisuus, vars. sellainen, joka tuottaa omistajalleen tuloa, korkoa, voittoa.
Rahapääoma. Osakepääoma. Oma pääoma osakeyhtiön osakepääoma, rahastot, jakamattomat voitot yms. Vieras pääoma yrityksen saama lainarahoitus. Pääomaa vaativa liikeyritys. Liikkeeseen on sijoitettu ulkomaisia pääomia.
Erik. jhk talletettu t. sijoitettu rahasumma, jolle maksetaan korkoa.
Lainan pääoma. Maksaa pääomalle korkoa. Summa on lisättävä rahaston pääomaan.
Lainaisitko vähän pääomaa?
b. tuotannontekijä johon kuuluvat kaikki tuotantoprosessissa käytettävät valmisteet.
Reaalipääoma, käyttöpääoma. Kiinteä pääoma tuotantoon useita kertoja osallistuvat tuotantovälineet, rakennukset, koneet yms. Liikkuva eli vaihtuva pääoma raaka-aineet, polttoaineet ym. lyhytaikaiset tuotantovälineet.
2. kuv.
Koulutuksen antama henkinen pääoma. Nuoriso on kansan tärkein pääoma. Sosiaalinen pääoma ks. sosiaalinen 1.
Pol. vasemmistolaisessa kielenkäytössä: omistava luokka, kapitalistit.
Pääoman etujen mukainen toiminta.
alkupääoma ● capital inițial; capital de pornire ■ grundkapital; startkapital; (puhek) grundplåt
käyttöpääoma, liikepääoma ● capital de lucru ■ (tal) driftskapital, driftkapital; rörelsekapital; förlag
osakepääoma ● capital social; capitalul provenir din acțiuni ■ (tal, liik) aktiekapital
osakepääoman alentaminen ● reducerea unui capital social ■ nedsättning av ett aktiekapital
osuuspääoma, sosiaalinen pääoma ● capital social ■ andelskapital; socialt kapital
peruspääoma ● capital de bază ■ (tal) grundkapital
pääoma (w) ● capital (w); fond, fonduri; bani ■ (tal) kapital; (rahasto, säätiö) fond; (lak) huvudstol; (pääoma, -varat; puhdas säästö – acumulare de capital) kapitalbehållning
pääoma hupeni ● capitalul s-a micșorat ■ kapitalet krympte (naggades i kanterna)
oma pääoma ● capital propriu ■ eget kapital
vieras pääoma ● capital străin (altul decât propriu) ■ främmande kapital
yrityksen vieras pääoma ● capitalul străin al unei companii ■ ett företags främmande kapital
kiinteä pääoma ● capital fix (de ex. imobiliare) ■ fast egendom
vaihtuva pääoma (tal) ● capital variabil; capital lichid; capital de lucru ■ flytande kapital; rörligt kapital
sijoittamaton pääoma ● capital neinvestit ■ icke investerat kapital
sijoittaa pääoma tuottoisasti ● a investi capitalul profitabil ■ placera ett kapital så att det ger hög avkastning
muuttaa pääomaksi ● a converti în capital ■ realisera
pääomanvienti ● export de capital ■ kapitalexport
pääomatili ● cont de capital ■ kapitalkonto
pääomaa vaativa liikeyritys ● o afacere, o întreprindere comercială care necesită capital ■ ett företag som kräver kapitalinvesteringar
liikkeeseen on sijoitettu ulkomaisia pääomia ● capital străin a fost investit în companie ■ det har investerats utländskt kapital i företaget
liikkuva eli vaihtuva pääoma ● capital variabil; capital lichid; capital de lucru ■ flytande kapital; rörligt kapital
lainan pääoma (erik) ● capital de împrumut ■ lånekapital
maksaa pääomalle korkoa ● a plăti dobândă la capital ■ betala ränta på kapitalet
pääoman pako ● fuga de capital, exod al capitalului ■ kapitalflykt; kapitalutflöde
pääoma pakeni ulkomaille ● capitalul a fugit în străinătate ■ kapitalet flydde utomlands
pääoman puute ● lipsă de capital ■ kapitalbrist
pääoman tuotto ● randamentul, productivitatea capitalului ■ kapitalavkastning
alkuperäinen ja kasvanut pääoma ● capital de bază și capital majorat ■ grundkapital och förräntat kapital
summa on lisättävä rahaston pääomaan ● suma trebuie adăugată la capitalul de fond ■ summan bör läggas (fogas) till fondens kapital
pääoma indeksikorotuksin ● capital indexat, cu majorări de indice ■ indexuppräknat kapital
lainaisitko vähän pääomaa? (leik) ● poți să-mi împrumuți niște „capital”? ■ kan du låna mig lite stålar?
henkinen pääoma (kuv) ● capital spiritual ■ andligt kapital
maatalouteen sitoutunut pääoma (kuv) ● capital dedicat agriculturii, legat de agricultură ■ det kapital som finns bundet i lantbruket
nuoriso on maamme tärkein pääoma ● tineretul este cel mai important capital al țării noastre ■ ungdomen är vårt lands viktigaste kapital
pääoman etujen mukainen toiminta (pol) ● operațiune în interesul capitalului ■ verksamhet [som är] i kapitalets intresse
Marxin Pääoma on sosialismin raamattu ● Capitalul lui Marx este biblia socialismului ■ Marx’ Kapitalet är socialismens bibel (en bibel för socialismen)
lisäarvo ● plusvaloare ■ tillagt värde
pääomakustannus ● costul capitalului ■ (tal) kapitalkostnad
pääomaköyhä (pääomista köyhä, niukkapääomainen, vähäpääomainen) ● sărac în capital ■ kapitalfattig, lågkapital,
pääomamarkkinat ● piața de capital ■ (tal) kapitalmarknad
pääomameno ● cheltuieli de capital ■ (tal) kapitalutgift
pääomanmuodostus ● acumulare de capital ■ (tal) kapitalbildning
pääomansiirto ● transfer de capital ■ kapitalöverföring
pääomatulo ● venit, venituri din capital ■ kapitalinkomst, inkomst av kapital
pääomavalta, kapitalismi ● capitalism ■ kapitalism
kansankapitalismi, distributismi, omistuksen hajautusoppi ● distributism ■ distributism, folkkapitalism
kansankapitalistinen (adj) ● referitor la distributism ■ folkkapitalistisk
kapitalismi ● capitalism ■ kapitalism
kapitalisoida, kapitaloida† ● a capitaliza ■ (tal) kapitalisera
kapitalisointi, kapitalointi† ● capitalizare ■ (tal) kapitalisering
kapitalisti (vars pol) ● capitalist ■ kapitalist
kapitalistinen (adj) ● capitalistic ■ kapitalistisk
rosvokapitalismi (w), ryöstökapitalismi ● capitalism de jaf dupå o abolire de sistem (w) ■ rovkapitalism, rövarkapitalism, roffarkapitalism
suurkapitalismi ● mare capitalism ■ (tal) storkapitalism
suurkapitalisti ● mare capitalist ■ storkapitalist
suurkapitalistinen (adj) ● referitor la marele capitalism ■ (tal) storkapitalistisk
valtiokapitalismi ● capitalism de stat ■ (pol) statskapitalism
pääomavaltainen ● intensiv de capital ■ kapitalintensiv
pääomavaltainen järjestelmä ● sistem intensiv de capital; sistem capitalist în care capitalul are putere ■ ett system där kapitalet har makten; ett kapitalistiskt system
pääomavaltaistua ● a deveni capitalist intensiv ■ bli kapitalintensivare
pääomavaltaisuus ● intensitatea capitalului ■ kapitalintensitet
pääomavastike ● compensație, contraprestaţie de capital ■ kapitalvederlag
pääomavirta ● flux de capital ■ kapitalrörelse; kapitalström
pääomavoitto ● câștig de capital ■ kapitalvinst
pääomittaa ● a capitaliza ■ (tal) kapitalisera
reaalipääoma ● capital real ■ (tal) realkapital
riskipääoma, riskiraha ● capital de risc ■ (tal) riskkapital, riskvilligt kapital
suurpääoma (rahamaailma) ● capital mare; finanțe, finanțe mari, lumea finanțelor ■ storkapital; finans, storfinansen
velkapääoma ● capital împrumutat ■ lånat kapital
yrityspääoma ● capitalul unei companii ■ företagskapital
.
brutto (TEPA) ● bruto; brut ■ (adv vähennyksettä) brutto; (s kokonaismäärä tms.) brutto
juhla tuotti 5 000 € bruttona ● fetivitatea a avut un venit de 5000 de euro bruto ■ festen gav ett brutto på 5 000 €
bruttohinta (w) ● preț bruto ■ bruttopris
Bruttokansantulo ● venit național brut ■ bruttonationalinkomst; BNI
bruttokansantuote (w) ● produs intern brut (PIB) ■ bruttonationalprodukt; BNP [PIB = consum privat + consumul statului+ investiții + (exporturi − importuri)]
Bruttomeno ● cheltuieli bruto ■ bruttoutgifter
bruttopaino (w) ● greutate brută ■ bruttovikt
tavaran bruttopaino ● greutatea brută a mărfii ■ bruttovikten på en vara
paino on 15 kiloa brutto ● [în] greutate de 15 kg brut ■ vikten är 15 kilo brutto
bruttopalkka (w) ● salariu brut ■ bruttolön
Bruttoperiaate ● principiul brut [cf. principiul net] ■ bruttometod; bruttoprincipen
bruttorekisteritonni, rekisteritonni ● tonaj brut al navei ■ bruttoregisterton; BRT; bruttoton; BT; registerton
bruttotulo (w) ● venit brut ■ bruttoinkomst
Bruttotulos ● rezultat brut ■ bruttoresultat; bruttoscore; scratchresultat; totalresultat; helhetsresultat; sammanlagt resultat
bruttoveroaste, kokonaisveroaste, veroaste (w) ● cotă brută de impozitare ■ bruttoskattegrad
.
netota ● a câștiga ■ kamma hem
hän nettosi kaupassa satasen ● din afacere a câștigat o sută ■ han kammade hem en hundring på [den] affären
siitä kaupasta hän nettosi paljon ● din afacerea aia a câștigat mult ■ han tog hem storkovan på den affären
tavara painaa 10 kg netto ● marfa are greutate de 10 kg neto ■ varan väger 10 kg netto
palkka on 4 600 mk/kk netto ● salariu net de 4600 de euro pe lună ■ lönen är 4 600 €/månad [i] netto; nettolönen är [på] 4 600 €/månad
saada paljon nettoa kaupasta ● a avea un câștig bun din afacere ■ göra sig ett gott netto på en affär
myydä brutto nettona ● a vinde bruto drept neto ■ sälja brutto för netto
nettoaika ● timp net (în sport) ■ (urh) nettotid
nettoarvo ● valoare netă ■ nettovärde
Nettohinta, nettohinta (w) ● preț net ■ (liik) nettopris
Nettokansantuote, nettokansantuote (w) ● produsul național brut ■ (tal) nettonationalprodukt
nettokorko ● dobânda netă ■ (tal) räntenetto
nettokäyttöpääoma ● cont de capital ■ kapitalkonto ► eng. capital account
Nettolaskutus ● facturare netă ■ nettofakturering
nettomaksaja ● plătitor net ■ (EU) nettobetalare
Nettomeno ● cheltuieli neto ■ nettoutgifter
Nettonykyarvo ● valoarea actuală netă ■ nettonuvärde
Nettopaino, nettopaino, tarra (w) ● greutate netă ■ nettovikt
Nettopalkka, nettopalkka (w); puhtaana käteen, käteen jäävä palkka ● salariu net; cât rămâne în mână ■ nettolön
Nettoperiaate ● principiul net [cf. principiul brut] ■ nettometod; nettoprincipen
nettosaaja ● beneficiar net ■ (EU) nettomottagare
nettotilavuus ● capacitate netă ■ (laivan) nettodräktighet
Nettotulo, nettotulo, nettoansio ● venit net ■ nettoinkomst
Nettotulos ● rezultat net ■ nettoresultat
nettotuonti ● import net ■ (tal) nettoimport
nettotuotto ● venit net; randament net; productivitate netă ■ nettoavkastning; nettobehållning
nettouusiutumisluku ● rata netă de reproducere ■ nettoreproduktionshastighet ► eng. net reproduction rate, (lyh) NRR
Nettovarallisuus ● avere, bogăție netă; patrimoniu; active nete ■ nettoförmögenhet
Nettoveroaste ● cotă netă de impozitare ■ nettoskattegrad
Nettoverotus ● impozitare netă ■ nettobeskattning
nettovetoisuus ● capacitate netă ■ (laivan) nettodräktighet
nettovienti ● export net ■ (tal) nettoexport
nettovoitto, puhdas voitto; voitto; nettotulo ● câștig net ■ nettovinst ren vinst; vinst
.
Fericire
.
arpaonni ● câștig la loto; noroc la loterie ■ tur på lotteri
avio-onni ● noroc de căsnicie bună, potrivită ■ äktenskaplig lycka
epäonni ● nenoroc; ghinion ■ otur
että minulla aina pitää olla epäonnea! ● trebuie să am mereu ghinion! ■ (myös) att livet jämt skall oturas för mig!
epäonninen ● ghinionist; nereușit; urmărit de ghinion ■ otursam; (asiasta myös) oturlig; (epäonnistunut) misslyckad; (jatkuvasta epäonnesta) otursförföljd
epäonninen kilpailija ● concurent ghinionist ■ en otursam tävlingsdeltagare; en tävlingsdeltagare med otur (med dålig tur)
olla epäonninen ● a fi ghinionist; a nu avea noroc, succes, a nu reuși ■ ha otur
epäonninen tappio ● o înfrângere cu ghinion ■ en oturlig förlust
epäonninen oma maali ● un autogol nefericit ■ ett oturligt självmål
epäonninen yritys ● o încercare eșuată ■ ett misslyckat försök
pojat näyttävät epäonniset leipomuksensa ● băieții arată cocăturile nereușite ■ pojkarna visar sina misslyckade bakverk
epäonnisesti (adv) ● în mod nereușit, ratat, eșuat, greșit, nepotrivit, nenimerit, nefericit, ghinionist ■ —
puolustaja sohaisi kiekon epäonnisesti omaan maaliin ● apărătorul a avut ghinion să-și bage pucul în propria poartă ■ backen hade oturen att vispa in pucken i eget mål; backen råkade oturligt nog vispa in pucken i eget mål
puunkaato oli päätyä epäonnisesti lauantaina ● sâmbătă, doborârea unui copac a trebuit să se termine nefericit ■ det höll på att gå galet (illa) vid en trädfällning i lördags
Suomen naisten viesti alkoi epäonnisesti ● ştafeta finlandeză feminină a început cu ghinion ■ de finska damerna fick en oturlig start på stafetten
epäonnistua ● a nu reuși; a pierde; a rata; a eșua; a nu isbuti; a suferi un eșec; a da greș; a nu avea succes; a nu nimeri; a se duce de râpă; a merge prost ■ misslyckas (jssak med ngt); komma till korta (jssak med ngt); (puhek) floppa; missa, bomma (jssak ngt); (mennä myttyyn) slå fel, slå slint; gå galet, gå på tok; gå åt skogen ||| Sinonime: ajautua karille, epäonnistua, jäädä toteutumatta, kuivua kokoon, kärsiä vastoinkäyminen, menestyä huonosti, mennä mynkään, mennä myttyyn, mennä mönkään, mennä pieleen, mennä pipariksi, mennä päin honkia, mennä päin mäntyä, mennä päin seiniä, olla onnistumatta, onnistua huonosti, raueta
epäonnistua työssään ● a nu reuși în profesie ■ misslyckas i sitt arbete
epäonnistunut juhla ● o petrecere eșuată, nereușită ■ en misslyckad fest
epäonnistuja ● cel care nu reușește, nu izbutește, nu izbândește, care „o dă în bară”, care dă greș, ratează, eșuează, pierde, care este mereu perdant, păgubaș, care rămâne mereu în urmă ■ —
epäonnistuja ei ole luuseri ● cel care eșuează nu este un perdant; pentru că eșuezi, nu ești un perdant, păgubaș, persoană care pierde mereu ■ den som misslyckas är inte en förlorare; för att man misslyckas är man inte en förlorare
arvioimme alkukauden onnistujat ja epäonnistujat ● la începutul sezonului evaluăm cine a avut succes și cine a eșuat, a avut mai puțin succes ■ vi bedömer vilka som lyckats och vilka som misslyckats under säsongsstarten; vi bedömer vilka som varit framgångsrika och vilka som varit mindre framgångsrika under säsongsstarten
koen olevani epäonnistuja työelämän alueella ● simt că nu am succes în viața profesională ■ jag känner att jag misslyckas (att jag inte har framgång) i arbetslivet
toinen epäonnistuja oli A ● altul care nu a dus la bun sfârșit a fost A ■ en annan som misslyckades var A; en annan som det inte gick så bra för var A
oletko onnistuja vai epäonnistuja? ● de obicei reușești sau eșuezi? esti de obicei norocos sau ghinionist? iti merge de obicei bine sau rau? ■ brukar du lyckas eller misslyckas? brukar du ha tur eller otur? brukar det gå bra eller illa för dig?
ikuinen epäonnistuja ● veșnic ghinionist ■ olycksfågel
huono-onninen ● ghinionist ■ olycklig
kilpailija oli huono-onninen ● concurentul a avut ghinion ■ den tävlande hade dålig tur; (jatkuvasti huono-onninen) den tävlande var otursförföljd
hyväonninen ● norocos; fericit ■ lyckosam
hyväonninen henkilö ● persoană norocoasă ■ (tav) en person med god tur
hän on hyväonninen ● este norocos, are noroc ■ (tav) han har god tur
ikionnellinen ● foarte fericit; care nu mai poate de bucurie ■ överlycklig, urlycklig
kodinonni ● helxine, salteluță ■ (Helxine soleirolii) hemtrevnad
kovaonninen ● ghinionist ■ olycksdrabbad; (jatkuvasti) otursförföljd
metsästysonni ● noroc la vânătoare; vânătoare reușită, fructuoasă ■ jaktlycka, lycka i jakten
naimaonni ● noroc în căsătorie ■ giftaslycka
nimipäiväonnittelu ● felicitare de onomastică ■ namnsdagsgratulation, gratulation på namnsdagen
onnekas 1 ● norocos; fericit; favorabil; încununat de succes ■ (hyväonninen) lyckosam; tursam; (menestyksekäs) framgångsrik
hän on onnekas kalamies ● este un pescar norocos care are noroc de pescuit ■ han har god fiskelycka
onnekas yritys ● încercare reușită, norocoasă ■ ett lyckosamt försök; (liikeyrityksestä) ett företag med tur
onnekas 2 ks. onnellinen
onnela ● țară încântătoare; eldorado ■ lyckoland; (sadun kultamaa) eldorado
onnellinen 1 ● fericit; norocos; foarte mulțumit ■ lycklig; (autuas) lycksalig; salig; säll; lyckosam; tursam
onnellinen ihminen ● un om fericit, norocos ■ en lycklig människa
onnellinen voittaja ● fericitul câștigător ■ (arpajaisissa tms.) den lycklige vinnaren
hän on uuden auton onnellinen omistaja ● este fericitul deținător al noului automobil ■ han är lycklig ägare till en ny bil
lapsen onnellinen hymy ● zâmbetul fericit al copilului ■ barnets lyckliga leende
elämäni onnellisin päivä ● ziua cea mai fericită din viața mea ■ den lyckligaste dagen i mitt liv
olla onnellinen jstak ● a fi fericit de ceva ■ vara lycklig över ngt
tehdä jku onnelliseksi ● a face pe cineva fericit; a ferici ■ göra ngn lycklig; lyckliggöra ngn
he elivät onnellisina elämänsä loppuun saakka ● au trăit fericiți până la moarte ■ de levde lyckliga i alla sina dagar
olla onnellisen tietämätön jstak ● a fi fericit să nu știe ceva ■ sväva i lycklig okunnighet om ngt; vara lyckligt ovetande om ngt
saat olla onnellinen, ettei käynyt pahemmin ● să fii mulțumit că nu s-a întâmplat mai rău ■ du får vara glad att det inte gick värre; du kan skatta dig lycklig över att det inte gick värre
onnellinen 2 ● fericit; favorabil; binevoitor; avantajos; profitabil; încununat de succes, reușit; potrivit; oportun ■ (suotuisa) lycklig; gynnsam; (edullinen) fördelaktig; (onnistunut) lyckad
onnellinen sattuma ● o întâmplare fericită; o coincidență fericită ■ en lycklig slump; ett lyckligt sammanträffande; lyckträff
olen siinä onnellisessa asemassa, että – ● am norocul să … ■ jag är lycklig nog att – ; jag är i den lyckliga positionen att –
onnellista matkaa! ● drum bun! ■ lycklig resa!
onnellista uutta vuotta! ● La mulți ani! Un an nou fericit! ■ gott nytt år! ett lyckosamt nytt år!
saattaa jk asia onnelliseen päätökseen ● a aduce problema la un final fericit ■ föra ngt till ett lyckligt slut
onnellisinta olisi, jos – ● cel mai bine ar fi dacă … ■ det vore bäst (lyckligast) om –
hän on syntynyt onnellisten tähtien alla ● s-a născut sub o stea norocoasă; s-a născut cu o stea în frunte ■ han är född under en lycklig stjärna; han är ett söndagsbarn; han är född med segerhuva
kaikkien kannalta onnellinen ratkaisu ● o soluție de succes pentru toată lumea ■ en lyckad lösning för alla parter
miten onnellinen oletkaan! ● cât ești de fericit! ■ vad du är lycklig!
elää onnellista elämää ● a trăi o viață fericită ■ leva ett lyckligt liv
olla (elää) onnellisessa avioliitossa ● a avea o căsnicie fericită ■ vara lyckligt gift; leva i ett lyckligt äktenskap
elämäni onnellisin hetki ● cel mai fericit moment din viața mea ■ den lyckligaste stunden i mitt liv; mitt livs lyckligaste ögonblick
onnellinen vaihe hänen elämässään ● un capitol fericit din viața lui ■ ett lyckligt kapitel i hennes liv
onnellinen sattuma, onnenpotku ● noroc chior; lovitura norocului; întâmplare fericită datorată exclusv norocului; baftă ■ lyckträff
kohtalaisen onnellinen ● destul de fericit ■ någorlunda lycklig
pitää itseään onnellisena ● a se considera fericit ■ skatta sig lycklig
hän sanoo olevansa onnellinen ● spune că e fericit ■ hon säger sig vara lycklig
päättyä (loppua) onnellisesti ● a avea un final fericit; a se termina cu bine ■ få ett lyckligt slut
onnellisesti selvitetty tutkinto ● un examen trecut cu bine ■ lyckligt överstånden examen
onnellisesti 1 (adv) ● în mod fericit; cu bunăstare; culmea fericirii, fericire supremă ■ lyckligt; lyckligt och väl; (hyvin) väl; (autuaasti) [lyck]saligt; lyckligen
kaikki sujui onnellisesti ● totul a mers bine ■ allt gick väl
hän pääsi onnellisesti kotiin ● a ajuns cu bine acasă ■ han kom lyckligt [och väl] hem
onnellisesti 2 (adv) ● în mod fericit; favorabil; binevoitor; avantajos; profitabil; încununat de succes, reușit; potrivit; oportun ■ (suotuisasti) lyckligt; gynnsamt; (edullisesti) fördelaktigt; (onnistuneesti) lyckat
näin onnellisesti ei asia ole ● situația nu-i așa de fericită [pe cât pare] ■ så lyckligt är det inte
onnellistaa, onnellistuttaa ● a face fericit (pe cineva) ■ lyckliggöra, göra ngt lyckligt
hänen elämäänsä onnellistavat nyt lapset ● acum copiii sunt cei care îl fac fericit ■ nu är det barnen som gör honom lycklig; nu är det barnen som gör hans liv lyckligt
onnellisuus ● fericire; noroc; șansă; succes; fericire nemăsurată, beatitudine, binecuvântare; favorabil; situația de avantaj, de profit ■ lycklighet; (onni) lycka; (autuus, ylenpalttinen onni) lycksalighet, salighet; (suotuisuus) gynnsamhet; (edullisuus) fördelaktighet
onnellisuuspilleri ● pastila fericirii ■ lyckopiller [happy pill meaning; a tablet of an antidepressant or other drug, regarded as inducing a feeling of happiness or cheerfulness] (G)
onnenpotku ● noroc chior; lovitura norocului; întâmplare fericită datorată exclusv norocului; baftă ■ lyckospiark; (onnellinen sattuma) lyckträff; (tuuri) tur, flax; (ruotsr puhek myös) röta (ce noroc!)
onni 1 ● fericire; bucurie (mare); încântare ■ lycka; (autuus) lycksalighet, saligihet; (riemu) fröjd
avioliiton onni ● fericire conjugală ■ lyckan i äktenskapet; äktenskaplig lycka
onnen tavoittelu ● căutarea fericirii; aventură; oportunism; aventurier ■ strävan efter lycka; (kielt) lycksökeri; lycksökare
olla onnensa kukkuloilla (kuv) ● a fi în culmea fericirii ■ stå på höjden av sin lycka
olla onnessaan jstak (puhek) ● a fi peste măsură de fericit, de mulțumit de ceva ■ vara lycksalig (urlycklig) över ngt; vara salig [av lycka] över ngt
jokainen on oman onnensa seppä (sananl) ● fiecare este făurarul propriului noroc ■ var och en är sin egen lyckas smed; envar är sin egen lyckas smed
onni 2 ● noroc; succes; reușită; soartă ■ (menestys – succes) framgång; (onnekkuus, tuuri) tur; (onnellinen sattuma) flax; (kohtalo) öde
jklla on hyvä onni ● cineva are notoc ■ ngn har tur (flax, medvind)
jklla on huono onni ● cineva are ghinion ■ ngn har dålig tur (otur); ngn är otursförföljd; ngn är en olycksfågel
huono onni ● ghinion ■ otur; dålig tur; (puhek) osis
hänellä on huono onni ● are ghinion ■ han har otur; han är olycksdrabbad
onnen poika ● un om norocos ■ lyckans ost
hänellä oli onnea ● a avut noroc; norocul a fost de partea lui; l-a ajutat norocul ■ han hade tur; han hade lyckan (turen) med sig; lyckan stod honom bi
onni suosii rohkeaa ● soarta îl favorizează pe cel îndrăzneț ■ lyckan står den djärve bi ► eng. Fortune favours the brave. lat. Audaces fortuna iuvat.
onni on myötäinen ● norocul e bun, favorabil ■ lyckan är god
onni kääntyi ● norocul s-a întors [s-a inversat] ■ lyckan vände sig
onni ei suosinut häntä ● norocul nu l-a favorizat; n-a avut noroc ■ lyckan stod honom inte bi; han hade inte lyckan (turen) med sig; (runok) lyckan var honom inte bevågen
nyt onni potkaisi meitä ● acum am avut noroc ■ nu hade vi tur (flax)
se oli minun tavanomaista huonoa onneani ● a fost ghinionul meu obișnuit ■ det var min vanliga otur
hyvällä onnella voisin ehtiäkin ● cu puțin noroc pot să reușesc ■ med lite tur kan jag hinna; om det vill sig väl kan jag hinna
yritä uudestaan paremmalla onnella! ● mai încearcă odată, poate ai noroc ■ bättre lycka nästa gång!
oli onni, että tulit ● ce noroc că ai venit ■ vilken tur att du kom; det var tur att du kom
oli hänen onnensa, että turvavyöt olivat kiinni ● ce noroc că toată lumea își pusese centurile de siguranță ■ det var tur för honom att alla hade bilbältet på sig; en sådan tur (vilken tur) att alla hade spänt fast bilbältet
kiitä onneasi, ettei käynyt pahemmin ● noroc ca nu a fost mai rău ■ tacka din lycka att det inte gick värre
onnea tuottava ● de bun augur; aducător de noroc ■ lyckobringande
koettaa onneaan ● a-și încerca norocul ■ pröva lyckan
koettaa onneaan lotossa ● a-și încerca norocul la loto ■ pröva sin lycka på lotto
olla oman onnensa nojassa ● a fi abandonat, lăsat în voia soartei ■ vara hänvisad till sig själv; vara överlämnad åt sig själv
jättää jku oman onnensa nojaan ● a abandona; a lăsa pe cineva în voia soartei ■ överge ngn; lämna ngn i sticket (åt sitt öde)
minulla oli onni saada hänet opettajakseni ● am avut norocul să-l am ca profesor ■ jag hade lyckan att få honom till lärare
hyvä onni pelissä, huono rakkaudessa (sananp) ● noroc în jocuri de noroc, nenoroc în dragoste ■ tur i spel, otur i kärlek
tasan ei käy onnen lahjat (sananl) ● fericirea este distribuită inegal, unii sunt mai norocoși decât alții; nenorocirea unora este fericirea altora ■ ojämnt falla ödets lotter
onni 3 ● noroc; fericire ■ (toivotuksissa – la urări)
toivottaa jklle onnea ● a ura cuiva noroc ■ [till]önska ngn lycka; lyckönska ngn; gratulera ngn
toivottaa hääparille onnea ● a ura mirilor fericire și prosperitate ■ önska brudparet lycka och välgång
toivottaa jklle onnea uudeksi vuodeksi ● a ura cuiva un an nou fericit ■ önska ngn ett lyckosamt nytt år
onnea uuteen tehtävään ● mult noroc cu noua ta misiune ■ lycka till med din nya uppgift
onnea matkalle ● drum bun! ■ lycklig resa
onnea uudelle autollesi! ● felicitări pentru noua ta mașină! [s-o stăpânești sănătos!] ■ gratulerar (grattis) till din nya bil!
onneksi olkoon! ● felicitări! ■ gratulerar! (puhek) grattis!
paljon onnea! ● felicitări! felicitări cordiale! succes!■ hjärtliga gratulationer! ett stort (hjärtligt) grattis! (tehtävässä) lycka till!
kohottaa malja jkn onneksi ● a ridica paharul pentru un toast; a toasta pentru cineva ■ skåla för ngn
onni 4 ● din fericire ■ (onneksi) till all lycka; lyckligtvis
onneksi matka oli lyhyt ● din fericire, călătoria a fost scurtă ■ lyckligtvis (som tur var, turligt nog) var det kort väg
kaikeksi onneksi sade taukosi ● din fericire ploaia s-a oprit ■ till all lycka upphörde regnet
onneksemme kukaan ei ollut näkemässä ● spre norocul nostru nu era nimeni acolo să ne vadă; am fost norocoși să nu fim văzuți ■ vi hade turen att inte bli sedda; till all lycka (som tur var) var det ingen som såg det
pahaksi onneksi aika loppui kesken ● din păcate, nu a fost suficient timp ■ tyvärr räckte inte tiden till
onni 5 (vahvistussanana – ca accentuare)
tämä on onnen omiaan siihen tarkoitukseen ● asta se potrivește perfect pentru acest scop ■ den här passar utmärkt (ypperligt) för ändamålet
onnikka ● autobuz de linie [la Tampere: vine-nu vine, cum o fi norocul!] ■ (provins); buss
-onninen ● referitor la noroc ■ —
hän on hyväonninen ● este norocos ■ han har [god] tur; han har turen med sig; lyckan står honom bi
hän on huono-onninen (kovaonninen) ● este ghinionist ■ han har dålig tur (otur); han är otursförföljd; han är en olycksfågel; lyckan står honom inte bi
onnistaa ● a avea noroc ■ ha tur; ha lycka
jkta onnistaa jssak ● cineva are noroc cu ceva ■ ngn har tur med ngt; ngn har lyckan med sig i ngt
kylläpä sinua onnisti ● ce noroc ai avut! ■ nu hade du allt tur; sådan tur du hade; [en] sådan flax du hade
sään puolesta meitä onnisti lomalla ● am avut noroc de vreme bună în concediu ■ vi hade tur med vädret på vår semester; vad vädret beträffar var vår semester lyckad
häntä onnisti työnhaussa ● a avut norocul să obțină un loc de muncă ■ han hade turen att få jobb
jos oikein onnistaa, voi saada opiskelupaikan ● dacă ești cu adevărat norocos, poți obține un loc unde să studiezi; cu mult noroc, poți obține un loc de studiu ■ med riktigt god tur kan man få en studieplats
onnistua 1 ● a reuși; a fi norocos; a avea noroc cu ceva; a ajunge la rezultatul dorit; a termina cu un rezultat bun; a se dezvolta bine ■ lyckas; (olla onnekas) ha lyckan med sig; (päätyä toivottuun tulokseen) slå väl ut, utfalla väl; (puhek) gå vägen (päätyä hyvään tulokseen) bli bra, gå väl; (luonnistua) gå; arta sig
ensimmäinen hyppy onnistui ● prima săritură a reușit, primul salt a avut succes ■ första hoppet lyckades
yritys ei onnistunut ● încercarea nu a avut succes, nu a reușit ■ försöket lyckades inte; försöket slog inte väl ut; försöket utföll inte väl
koe onnistui ● experimentul a avut succes ■ experimentet lyckades
järjestelyt onnistuivat yli odotusten ● aranjamentele au reușit peste așteptări ■ arrangemangen lyckades över förväntan
hän onnistui yli odotusten ● a reușit dincolo de așteptări ■ (myös) han överträffade sig själv
tuo ei onnistu ● aia nu reușeșete; din asta nu iese nimic; n-o să meargă niciodată; o să fie un eșec total; o să se aleagă praful [de] ■ det där kommer inte att lyckas; (tuosta ei tule mitään) det där blir till ingenting; det där går aldrig; (puhek) det där blir bara pannkaka
mikään ei ota onnistuakseen ● nimic nu vrea să reușească ■ ingenting vill gå [vägen]; ingenting vill lyckas
minulta ei onnistu mikään ● nimic nu-mi reușește; nu reușesc nimic ■ ingenting lyckas för mig; jag lyckas inte med någonting
kakku onnistui hyvin ● tortul a ieșit bine ■ kakan blev bra (lyckad); (minulta) jag lyckades bra med kakan
valokuvat onnistuivat ● fotografiile ai ieșit reușite ■ fotografierna blev bra (lyckades)
onnistua 2 a ● a reuși [să definitiveze]; a se descurca [cu succes]; a vea succes, reușită; a fi încununat de succes ■ (saada tehdyksi jtak onnellisesti) lyckas (tekemään jtak göra ngt) (jssak med ngt); (selviytyä) klara sig (jssak i ngt); (menestyä) ha framgång (jssak med ngt), vara framgångsrik (jssak i ngt)
hän onnistuu kaikessa mihin ryhtyy ● el reușește în tot ceea ce întreprinde ■ han lyckas med allt vad han företar sig
hän on onnistunut hyvin opettajana ● a avut mare succes ca profesor ■ han har lyckats bra (varit framgångsrik) som lärare
onnistuimme saamaan liput ● am reușit să punem mâna pe bilete ■ vi lyckades komma över biljetter
isä onnistui pelastamaan hukkuvan lapsen ● tatăl a reușit să salveze copilul de la înec ■ fadern lyckades rädda barnet från att drunkna
suunnitelmaa ei ole onnistuttu toteuttamaan ● nu au reușit să pună în aplicare planul ■ det har inte gått att genomföra planen; planen har inte gått att genomföra; man har inte lyckats genomföra planen
hän onnistuu hyvin valokuvissa ● se descurcă bine cu fotografiile ■ han tar sig bra ut på fotografier; han gör sig bra på fotografier
onnistua 2 b ● a reuși ■ (onnistua tehdä jtak – a reuși să facă ceva) lyckas
jkn onnistuu tehdä jtak ● cineva reușește să facă ceva ■ ngn lyckas göra ngt
meidän onnistui selvittää asia ● am reușit să rezolvăm chestiunea ■ vi lyckades reda ut saken
hän onnistui taas sotkemaan asiat (iron) ● a reușit din nou să încurce lucrurile ■ han lyckades trassla till det igen
onnistuneesti (adv) ● reușit; izbutit; răzbit; de succes ■ lyckligt
seikkailu päättyi onnistuneesti ● aventura s-a încheiat cu bine (în mod fericit) ■ äventyret slutade lyckligt
joukkueen ensimmäinen turnaus päättyi onnistuneesti ● primul turneu al echipei s-a încheiat cu bine, cu succes ■ laget hade lyckad avslutning på sin första turnering; lagets första turnering slutade bra
muutto on edennyt onnistuneesti ● mutatul (mutarea) a decurs bine ■ flyttningen har gått bra; flyttningen har förlöpt väl
onnistuneesti valittu lahja ● un cadou bine ales; un cadou reușit ■ en välvald gåva; en lyckad gåva
uusi ratkaisu otettiin onnistuneesti käyttöön ● noua soluție a fost implementată cu succes ■ introduktionen av den nya lösningen utföll väl; introduktionen av den nya lösningen lyckades bra (väl); introduktionen av den nya lösningen var framgångsrik; en ny, lyckad lösning introducerades
uuden helikopterin koelennot alkoivat onnistuneesti ● zborurile de testare ale noului elicopter au început cu succes ■ testflygningarna med den nya helikoptern började bra; de första testflygningarna med den nya helikoptern var framgångsrika (lyckades bra)
luotain laukaistiin onnistuneesti kohti Aurinkoa ● sonda a fost lansată cu succes spre Soare ■ rymdskytteln sköts framgångsrikt upp och började sin färd mot solen; uppskjutningen av rymdskytteln lyckades väl (var framgångsrik) och dess färd mot solen började
onnistuneisuus ● succes; reușită ■ sällhet; framgång; succé; lycka
onnistunut ● reușit; bun, bine făcut ■ lyckad; (hyvin tehty) välgjord; (hyvä) bra
erittäin onnistuneet kutsut ● o invitație, o primire foarte reușită ■ en mycket lyckad bjudning
vähemmän onnistunut ajatus ● o idee mai puțin reușită ■ en mindre lyckad tanke
kaikilta osiltaan onnistunut ● succes din toate punctele de vedere ■ alltigenom lyckad; genomlyckad
onnitella ● a felicita; a vizita pe cineva și a felicita personal ■ gratulera; lyckönska; (puhek) gratta; (henkilökohtaisesta onnittelusta) uppvakta; (juhlia) hedra, hylla
onnitella jkta ylennyksen johdosta ● a felicita pe cineva pentru promovare, pentru avansare ■ gratulera ngn till befordringen
onnittelen hyvästä suorituksesta ● felicitări pentru o performanță bună ■ gratulerar (puhek grattis) till en bra prestation
hän onnitteli uutta ylioppilasta ● l-a felicitat pe noul absolvent ■ han gratulerade (lyckönskade) den nyblivne studenten
onnitella jkta hänen syntymäpäivänään ● a felicita pe cineva de ziua lui ■ gratulera ngn på födelsedagen
voit onnitella itseäsi (erik) ● te poți considera fericit; te poți felicita ■ du kan skatta dig lycklig
hän onnitteli itseään nokkelasta vastauksesta ● s-a felicitat pentru răspunsul ingenios ■ han gratulerade sig själv till det fyndiga svaret
onnittelija ● persoană care felicită pe cineva, „felicitator” ■ gratulant
onnittelu ● felicitare; vizită de felicitare; omagiu; ovații; aplauze ■ gratulation; lyckönskan; lyckönskning; (henkilökohtainen onnittelu) uppvaktning; (juhlinta) hyllning
onnittelut hienosta saavutuksesta ● felicitări pentru reușită ■ gratulationer (puhek grattis) till en fin prestation
myöhästyneet onnittelut ● felicitări întârziate ■ försenade gratulationer
parhaat onnittelumme 60-vuotispäivänäsi! ● felicitări cordiale la împlinirea vârstei de 60 de ani! ■ hjärtliga (varma) gratulationer på din sextioårsdag!
onnittelukortti ● felicitare (de carton) ■ gratulationskort
onnittelukäynti ● vizită de felicitare ■ uppvaktning
saapua onnittelukäynnille ● a veni în vizită de felicitare ■ uppvakta; komma på uppvaktning
onnittelusähke ● telegramă de felicitare ■ gratulationstelegram; lyckönskningstelegram
perheonni ● fericirea familiei ■ familjelycka
sotaonni ● noroc în război [situații favorabile, reușite] ■ krigslycka
syntymäpäiväonnittelu ● felicitare de ziua de naștere ■ födelsedagsgratulation, lyckönskning på födelsedagen; födelsedagsuppvaktning, uppvaktning på födelsedagen
äidinonni ● fericirea mamei ■ moderslycka
.
dystopia (kakotopia, antiutopia) ● distopie (cacotopie, kakotopie, anti-utopie, contra-utopie) ■ dystopi (anti-utopi, kackotopi) ► eng. Dystopia
.
.
.
.
.
.
.
.
Categorie:Forme_de_guvernământ
.
.
.
Introdus / lisätty 31.8.2022
Actualizat / päivitetty 10.10.2022