Blogulblog's Blog

Clase sociale, sărăcie, bogăție – yhteiskuntaluokkia, köyhyys, rikkaus

Clase sociale, sărăcie, bogăție – yhteiskuntaluokkia, köyhyys, rikkaus

.

Säätytalo ● Casa Stărilor ■ Ständerhuset [Helsinki, Finlanda]

Ritarihuone Casa Cavalerilor Riddarhuset [Helsinki, Finlanda]

Ritarihuone ● Casa Cavalerilor ■ Riddarhuset [Stockholm, Suedia]

Pe forumuri se poartă discuții aprinse despre categorisiri pe clase sociale, venituri și averi, bunăstare și sărăcie, cum unii chibzuiți dar cu bani puțini se ajung, iar alții mai puțin chibzuiți se plâng că, oricât ar avea, nu o scot la capăt cu banii. Aici ar fi de amintit „suta” necesară bugetarilor dinainte de ’89, sută necesară de la chenzină la salariu și de la salariu la chenzină de unde și celebrul aivopieru „mai dă-le o sută”.

Fiind o pagină alcătuită din date mai vechi și mai noi colectate, traducerile în cele trei limbi ale   ar fi fost înșelătoare, astfel că bună parte din ele au rămas în original.

.

Finlanda, Suedia

.

Nu putem avansa fără să pomenim de stările sociale finlandeze, pături în care obiceiurile familiale erau diferite. Astfel potrivit sistemului suedez, stările sociale finlandeze erau nobilimeaclerulburghezia și țărănimea.

.

sääty1*F

  1. histvars. vanhalla ja keskiajalla yhteiskunnalliseen työnjakoon perustuneista erioikeuksia nauttineista yhteiskuntaluokista; samassa yhteiskunnallisessa asemassa olleiden ihmisten ryhmä, (yhteiskunta-, kansan)luokka. Hengellinen eli pappissääty. Kauppiassääty, virkamiessääty. Aatelissääty, porvarissääty. Ruotsi-Suomen historialliset säädyt: aatelisto, papisto, porvaristo ja talonpojisto.● cele patru stări (nobilime, cler, burghezie, țărănime) ■ de fyra stånden (adelsståndet, prästeståndet, borgarståndet, bondeståndet)
  2. histjnk. ryhmän edustajat valtiopäivillä; monnäiden edustajien kokous. Säätyjen koolle kutsuminen.
  3. Siviilisääty. Vanh. Aviosääty.

.

aatelissäätyalhaissäätyinenaviosäätyepäsäätyinenepäsäätyisyyserisäätyinenerisäätyisyysitsesäätyväpappissäätyporvarissäätyritarisäätysiviilisäätysääty, -säätyinensäätyjakosäätyjakoinensäätykiertosäätyläinensäätyläiskotisäätyrajasäätyvaltiopäivätsääty-yhteiskuntasäätyätalonpoikaissäätyvallassääty

.

aateli, sääty, yhteiskunnan ylin, tav. perinnöllisiä etuoikeuksia nauttinut luokka ● nobil ■ adel

sääty ● (stare de naștere) stare socială, categorie socială, pătură socială, clasă socială, treaptă socială, scară socială, grupare socială, grup social ■ (histstånd (myös valtiopäivillä); ståndssamhälle; (yhteiskuntaluokkasamhällsklass

säätyläinen38 hist. Suomessa kolmen ylimmän säädyn (aateliston, papiston ja porvariston) jäsenistä. Säätyläiset ja talonpojat. ● demnitar, notabilitate ■ (histståndsperson

.

Pentru a înțelege situațiile menționate în textul paginii, sunt necesare unele lămuriri preliminare.

Teritoriul istoric al Finlandei nu a cunoscut robia sau iobăgia. Totuși, finlandezii strămutați pe teritoriul Rusiei puteau deveni acolo robi sau iobagi. Relația normală a finlandezului cu proprietarul de pământ era de tipul arendei.

.

orja ● robsclavserv ■ slav; (vars viikinkiajan, muinaisessa Pohjolassa) träl

maaorja ● iobagșerbrumânvecinjeler ■ livegen (substadj)

päivätyövelvollinen ● clăcaș: pontaș; robotaș ■ dagtidsarbetspliktig

talollinen38 vanh. maatilan omistaja, tilallinen. Pitäjän talolliset ja torpparit. Talollisen poika, tytär.

torpparihist. torpan vuokramiesoikeuden haltija. Pappilan torpparit. torpparitorpparilaitostorppariluokkatorppariväestö

talollinen ● țăran [liber]; răzeș, moșnean; agricultor; fermier, proprietar al unei gospodării țărănești; sătean ■ bonde; allmogesjälvägande bondehemmansägare

talolliset ja torpparit ● răzeșii și arendașii lor [sistem de arendă a pământului în care fermierii chiriași își puteau cultiva pământul luat în arendă, plătind chiria cu lucratul pe terenul răzeșului] ■ bönder och torpare

 

Torppari ● mic arendaș ■ torpare oli vuokraviljelijä, joka oli vuokrannut viljeltäväkseen osan suuremmasta maatilasta. Vuokraamalla vain osan tilasta, torpparit erosivat sekä lampuodeista [lampuoti5*F ● agricultor ■ landbonde, lampuotitilan vuokraviljelijä, päätilan alainen erillinen vuokratila joilla oli koko maatila vuokralla], että mäkitupalaisista [mäkitupalainen38 ● agricultor al terenului din jurul casei ■ backstugusittare, mäkitupa-alueen vuokralainen, maaseudun (vuokra-)asumusalue, johon ei kuulunut sanottavasti viljelysmaata, joilla oli vuokralla vain lähinnä asuntotontit]. Torpparit maksoivat torppansa vuokran maanomistajalleen tyypillisesti tekemällä päivätöitä eli taksvärkkiä vuokranantajansa tilalla. Toisinaan vuokraa maksettiin myös torpan tuotteilla. lampuotitila

.

päivätyövelvollinen, taksvärkkäri; talkolainen ● clăcaș: pontaș; robotaș ■ dagtidsarbetspliktig

suurtalonpoika ● chiabur ■ (suurtilallinenstorgodsägare; storbonde; (vanh) jorddrott

kartanonherra, suurtilallinen ● moșier ■ jordägare; (kartanonomistajagodsherrepatron

läänittää ● a înfeuda, a da o feudă unui vasal ■ (hist) förläna

läänitys ● feudă ■ (hist) förläning

antaa maa läänityksiksi ● a da o feudă [unui vasal] ■ ge jord i förläning

läänityslaitos ● sistem feudal ■ (hist) länsväsen, feodalväsen

läänitysmies ● vasal ■ (hist) vasall

.

talonpoika ● țăran, sătean; agricultor; fermier ■ bonde; allmoge

aatelisto, papisto, porvaristo ja talonpojat (hist) ● nobilime, cler, burghezie și țărănime ■ adel, präster, borgare och bönder

talonpoikainen 1 ● țăran, țărănesc ■ (talonpoikien luokkaan t. säätyyn kuuluva) bonde-; allmoge

talonpoikainen väestö ● populație rurală, țărănească ■ bondebefolkning

hän oli talonpoikaista sukua ● era dintr-o familie de țărani ■ han var av bondesläkt (bondestam)

talonpoikainen 2 ● rustic; țărănesc ■ (maalaisväestölle ominainen) rustik; lantlig; allmoge

talonpoikainen ruokakulttuuri ● bucătăria țărănească ■ matkulturen bland allmogen

talonpoikainen kalusto ● mobilă țărănească, rustică ■ ett rustikt möblemang

talonpoikais-, maalais- ● țărănesc; sătesc, rural; rustic ■ bondsk

olen perimmältäni talonpoikaista sukua ● sunt neam de țăran ■ i sista hand (ursprungligen) hör jag till en bondesläkt

olla talonpoikaista syntyperää, olla talonpoikaista juurta ● are rădăcini rurale ■ vara av bondesläkt

talonpoikaistalo, maalaistalo ● casă țărănească ■ bondgård

talonpoikaistyttö ● fată de la țară ■ bondflicka

talonpoikaisarkkitehtuuri ● arhitectură rustică ■

pohjalaista talonpoikaisarkkitehtuuria edustava talo ● casă reprezentativă pentru stilul ostrobotnian ■ ett hus i österbottnisk allmogestil

talonpoikaishuonekalu ● mobilă rustică ■ allmogemöbel

talonpoikaisjohtaja ● conducător al țăranilor ■ (hist) bondeledare

talonpoikaisjärki (arkijärki, talonpoikaisjärki, maalaisjärki) ● bun-simț ■ bondförnuftbondförstånd      ► eng.: common sense; common (horse) sense; germ.: praktischer oder gesunder Menschenverstand; Gemeinsinn, Hausverstand; fr.: bon sens; latină:  sensus communis, greacă: αἴσθησις κοινὴ (aísthēsis koinḕ)

terve talonpoikaisjärki ● bun-simț sănătos ■ sunt bondförnuft

sen ymmärtää tavallisella talonpoikaisjärjelläkin ● înțelegi asta cu bun-simț ■ det begriper man ju med enkelt bondförnuft

talonpoikaiskapina ● răscoală țărănească, revolte țărănești ■ bondeuppror

talonpoikaiskoti ● gospodărie rurală, țărănească [cămin, vatră] ■ bondehem, allmogehem

talonpoikaiskulttuuri ● culturî rurală ■ allmogekultur

talonpoikaisluokka ● clasa țărănească; lumea rurală ■ bondeklass; allmoge

talonpoikaismainen ● țărănesc ■ bondsk; rustik

talonpoikaismarssi ● marș țărănesc [1914] ■ bondetåg

talonpoikaispuku ● costum țărănesc; costum național ■ allmogedräkt

talonpoikaispurjehdus ● navigație țărănească ■ (hist, vars suomr) bondeseglation, allmogeseglation

talonpoikaispäällikkö ● țăran proeminent ■ bondeledare

talonpoikaisrokokoo ● rococo rustic; rococo țărănesc ■ bondrokoko

talonpoikaisrunoilija ● poet autodidact țăran ■ en självlärd [savolaxisk] allmogeförfattare

talonpoikaissuku ● familie tradițională țărănească ■ bondesläkt, allmogesläkt

talonpoikaissääty ● starea, pătura socială a țăranilor ■ (hist) bondestånd

talonpoikaistalo ● casă țărănească ■ bondgård; (maalaistalo) lantgård

talonpoikaisto ● țărănime ■ bondestånd

talonpoikaistyyli ● stil rustic; rococo rustic; rococo țărănesc ■ (kansanomainen tyyli) allmogestil; rustik stil; (talonpoikaisrokokoo) bondrokoko

talonpoikaistyylinen ● în stil rustic ■ allmoge

talonpoikaistyylinen huonekalu ● mobilă în stil rustic ■ allmogemöbel; en möbel i allmogestil; en rustik möbel

talonpoikaisväestö ● populație rurală; plebebondebefolkning; (rahvas) allmoge

talonpojisto ● clasa țărănească; țărănime ■ bondestånd

Suomen talonpojisto ● țărănimea finlandeză; clasa țărănească finlandeză ■ bondeståndet i Finland; det finländska bondeståndet

.

.

Clasă socială

 

yhteiskuntaluokkaclasă socială; strat social; categorie socială, pătură socialăsamhällsklass; (yhteiskuntakerros) samhällsskikt

 

.

Social class (w)

Status  • Stratum  • Economic classes

Theories Gilbert modelMarxianMudsill theoryNew classSpoon class theoryWeberian (three-component)
Related​ topics CasteChattering classesClass conflictClass discriminationClass societyClassicideClassless societyEuthenicsNouveau riche / ParvenuPovertyRanked societySnobberySocial cleansingSocial exclusionSocial mobilitySocial orphanSocial positionSocial stigmaSubaltern
By demographic
By status Administrative detainee

Alien

Citizen

Clique

ConvictedMigrant workerPolitical prisonerStateless

By „collar BlueGreenGreyNewPinkWhite  Vezi și mai jos!
By type
Ruling AristocracyHanseatenPatricianPoliticalRoyal family
Intellectual ClergyKnowledge workerProfessor
Warrior ChhetriCossacksCuāuhHariiHashashinKnightKshatriyaNairOcēlōtlSamuraiSpartiateVanniyar/Vanniar (Chieftain)
Upper BourgeoisieBusiness magnateEliteGentryLordNobilityOld moneyOverclassRobber baronRussian oligarchSeigneurSuperclass
Creative Bohemians
Middle Petite bourgeoisieLower middle classUpper middle class
Working LumpenproletariatProletariatWorking poor
Under Ant tribeCommonerOutcastOutlaw / PrisonerPeasant / SerfPlebeianRat tribeSlave / FreedmanUntouchable

By country or region

United States
·       • AffluenceAmerican DreamHistoryMobility
Classes UpperBlackDonorGentryMiddleBlackMexican-AmericanUpper MiddleUnderprivilegedLowerUnder
Income HouseholdInequalityPersonalPoverty
Standard of living EducationHomelessnessHome-ownership
Other regions or countries AfricaCambodiaChinaColombiaFranceHaitiIndiaIranItalyLuxembourgNepalNew ZealandRomaniaSri LankaTibetUnited KingdomUnited States
Historic Ancient GreeceAncient RomeAztecOttoman EmpirePre-industrial East AsiaPre-industrial EuropeSoviet Union

.

.

class consciousness ; awareness of one’s social class
clasă socială ; structură ierarhică în societate
clasă socială superioară ; social class composed of the wealthiest members of society, who also wield the greatest political power
clasa muncitoare ; social class composed of members of the society employed in lower tier jobs
gentry ; people of high social class, in particular of the land-owning social class
nobilime ; clasă socială clasată imediat sub regalitate
social mobility ; mobility through social classes
patriciate (venice) ; Social class of the Republic of Venice
proletariat ; social class
socialite ; person of prominence in upper class society

aateli, aatelistonobil, nobilimeadel (adelskapridderskapfrälsemän)

aristokratiaaristocrațiearistokrati

establishment ● establishmentetablissemangetablissemangeteng. establishment

eliitti ● elităelit

  • Aristokratiska argument (bördetnicitetkast) – aristocratic, prin naștere, etnie, castă
  • Plutokratiska argument (förmögenhet, egendom) – plutocratic, avere, proprietate
  • Meritokratiska argument (prestationer, intelligens, bildning) – meritocratic, realizări, inteligență, educație
  • Demokratiska argument (vald av folket). – democratic, puterea poporului

julkis[nainen] ● socialită (!) ■ socialite (!)          ► eng. socialite

kansanvihollinenduşman al poporului, inamic al poporului ■ folkfiende            ► eng. enemy of the people, enemy of the nation; ► lat. hostis publicus – inamic public (public enemy; ennemi du peuple)

.

alaluokka, alempi luokka (w) ● clasa de joslägre klass

hallitseva luokka ● clasa conducătoarehärskande klass

kasticastăkast

kerskakulutus ● consum ostentativiögonfallande konsumtion  ► eng. conspicuous consumption

keskiluokkaclasa mijlociemedelklass           ► eng. middle class

kolmas säätystarea a treiatredje ståndet      ► eng. Third Estate

kunniakansalainen cetățean de onoarehedersmedborgare

luokkatietoisuus ● conștiință de clasă [Conștiința apartenenței la o anumită clasă socială.] ■ klassmedvetande          ► eng. class consciousness

maalaisaateli ● mica nobilime ■ gentry (!)          ► eng. gentry

nomenklatuura ● nomenklaturanomenklatura

papistoclerprästerskap; (pappissääty myös) prästestånd (tav määr); (papit) präster              ► eng. clergy

aatelisto, papisto, porvaristo, talonpojisto (talonpoikaissääty) ● nobilime, cler, burghezie, țărănimeadel, prästerskap, bourgeoisi (borgare), bondestånd (bönder)

pikkuporvaristomică burgheziesmåborgerlighet

porvariporvaristo ● burghez, burghezieborgare                      ► eng. burgher (social class); bourgeoisie

proletariaattiproletariatproletariat               ► eng. proletariat

ryysyköyhälistö, lumppuproletariaattilumpenproletariattrasproletariat        ► eng. lumpenproletariat

seurapiiri ● înalta societate ■ societetjetset; (leik) det vackra folket (koll)           ► eng. high society (social class), society (w)

sosiaalinen liikkuvuus ● trecerea de la o clasă la alta ■ social rörlighet                 ► eng. social mobility

sosiaalinen statusstatut social, status socialsocial status

statussymboli ● simbol de stare [socială, de statut social] ■ statussymbol

szlachtașleahtăszlachta

terve alkuperä ● origine sănătoasăhälsosamt ursprung

työssäkäyvä köyhä ● muncitor sărac ■ arbetar dåligt, arbetande fattig                 ► eng. working poor

työväenluokkaclasa muncitoarearbetarklass; underklass

uusrikkaatnoii îmbogățițide nouveau riche

yhteiskuntaluokka, sosioekonominen ryhmä ● clasă socialăsamhällsklass

yhteiskunnan alin porras ● treapta ce mai de jos a societății ■ lägst ner på samhällsstegen

yhteiskunnan alimmalla askelmalla (kuv) ● pe treapta ce mai de jos a societății ■ längst ner på samhällsstegen

olla yhteiskunnan alimmalla portaalla ● a fi pe treapta ce mai de jos a societății ■ befinna sig lägst ner på samhällsstegen

yläluokka (sosiaalinen luokka) ● clasă socială superioarăöverklass (samhällsklass); societet            ► eng. upper class

.

Upper class ||| aristokratia, yläluokka ● clasa socială superioară överklass (samhällsklass); societet

.

Middle class ||| keskiluokka ● clasa de mijloc ■ medelklass

    • Artifacts — the objects, material items, and technologies created by a culture, or simply, things people make. They provide basic necessities, recreation, entertainment, and most of the things that make life easier for people. Examples include clothing, food, and shelter.
    • Sociofacts — interpersonal interactions and social structures; e., the structures and organizations of a culture that influencesocial behaviour. This includes families, governments, education systems, religious groups, etc.
    • Mentifact (or psychofact) — abstract concepts, or „things in the head; i.e., the shared ideas, values, and beliefs of a culture. This can include religion, language, and ideas.

.

Upper_middle_class

.

.

Designation of workers by collar color

  • Lucrători cu guler alb (white collar workers) sunt aceia care au activitate de birou, administratori, funcționari, directori, etc
  • Lucrători cu guler albastru (blue collar workers), în mod obișnuit, muncitorii din industrie, fabrici și ateliere de lucru. După cum ar fi: muncitori (calfe), operatori, maeștri (maiștri, meșteri), mecanici, etc
  • Lucrători cu guler roz (pink collar worker) sunt cei din sectorul serviciilor (sănătate, educație, lucrători domestici, etc).
  • Lucrători cu guler verde (green collar worker) se referă la lucratorul dedicat sectoarelor economiei sociale (sau al celui de-al treilea sector) și economiei sustenabile (a se vedea sustenabilitate și dezvoltare durabilă).
  • Lucrători cu gulere gri (grey collar worker) se referă la categoria de angajați care nu sunt clasificați ca guler alb sau albastru. Este folosit ocazional pentru a descrie persoanele în vârstă care lucrează după vârsta de pensionare, precum și acele ocupații care încorporează unele dintre elementele atât ale gulerelor albastre, cât și ale gulerelor albe și, în general, se află între cele două categorii în ceea ce privește capacitatea de a obține venituri. Lucrătorii cu guler gri au adesea licențe, diplome de asociat, certificate sau diplome de la o școală de meserii sau o școală tehnică într-un anumit domeniu.
  • Lucrători cu gulere noi (new-collar worker) sunt persoane care dezvoltă abilități tehnice și soft necesare pentru a lucra în industria tehnologiei contemporane prin căi de educație netradiționale. Termenul a fost introdus de CEO -ul IBM , Ginni Rometty, la sfârșitul anului 2016 și se referă la ocupații „de aptitudini medii” în tehnologie, cum ar fi analiștii de securitate cibernetică , dezvoltatorii de aplicații și specialiștii în cloud computing.
  • VARIA Black collar; Gold collar; No collar; Orange collar; Red collar; Scarlet collar

.

.

Euthenics

Termen necesar în română

Termenul eutenie a fost derivat la sfârșitul secolului al XIX-lea din verbul grecesc eutheneo, εὐθηνέω (eu, bine; rădăcina lui τίθημι tithemi, a provoca). Semnificații: A fi într-o stare de înflorire, a abunde, a prospera. (Demostene). A fi puternic sau viguros. (Herodot). A fi viguros în trup. (Aristotel). Tot din grecescul Euthenia, Εὐθηνία. Starea bună a corpului: prosperitate, noroc, belșug. (Herodot). Opusul Eutheniei este Penia, Πενία („deficiență” sau „ sărăcie ”) personificarea sărăciei și nevoii. -penie.

.

.

Sărăcie

antonime: avere belșug bogăție bunăstare îndestulare

.

happiköyhä ● sărac în oxigen ■ syrefattig

kaulusköyhälistö ● funcționari cu salarii mici, cu salariul de bază ■ manschettproletariat

köyhdyttää, kurjistaa (verbe tranzitive) ● a sărăci, a face să devină sărac, a aduce în sapă de lemn ■ utarma; (henkilöitä myös) göra ngn fattigare

köyhentyä, köyhetä, köyhtyä ● a sărăci, a deveni ■ utarmas; bli utarmad; (henkilöistä myös) bli fattigare; (tulla rutiköyhäksi) bli utblottad

köyhimys ● sărăcan, sărăcilă ■

voi minua raukkaa! voi minua parkaa! ● săracul de mine! sărăcan de mine!stackars mig! jäklar mig!

köyhimys, surkimus, kurja ● sărăntoc ■ fattiglapp

köyhtyminen, kurjistuminen ● sărăcire ■ utarmning

köyhtyneisyys ● sărăcire ■ utarmning

köyhtyä, kurjistua (verbe intranzitive) ● a sărăci, a deveni sărac ■ bli fattig

köyhyys (w), kurjuus, puutesărăcie; simplitate; modestie; mizerie; lipsuri (pl) ■ fattigdom; (kurjuus) elände, armod; (niukkuus) torftighet; misär; (puute) brist; avsaknad; knapphet; nöd

henkinen köyhyys ● sărăcie spirituală; sărăcie cu duhul ■ utfattighet

köyhyyden osoitus ● dovadă de sărăcie ■ fattigdomsbevis

lajiston köyhyys ● sărăcia speciilor ■ artfattigdom

pohjaton köyhyys ● sărăcie lucie ■ utfattighet

köyhyysloukku ● capcana sărăciei ■ (kuv) fattigdomsfälla

köyhyysraja ● pragul sărăciei, limita sărăciei ■ fattigdomsgräns (myös sosiol)

elää köyhyysrajan alapuolella ● a trăi sub pragul sărăciei ■ leva under fattigdomsgränsen; leva under gränsen för fattigdom

köyhyystasku ● zonă de aglomerație a sărăcimii ■ (sosiolfattigdomsficka

hökkelikyläslum, favelakåkstad                   ► eng. shanty town, squatter area, hooverville

köyhä (subst) ● sărac; nevoiaș; sărman; biet; mizer; nenorocit; pauper ■ fattig

köyhä (adj) ● sărac; sărăcăcios; simplu; modest; care e vai de lume; slab [de ex. rezultat] ■ fattig; (vaatimaton) torftig; (niukka) påver

elää köyhissä oloissa ● a trăi în condiții proaste ■ leva i små omständigheter; ha det knapert (puhek knalt)

köyhä ateria ● masă săracă ■ en torftig (påver) måltid

köyhät ritarit (ruok) ● frigănele de pâine ■ fattiga riddare

köyhä saalis (kuv) ● o pradă, o captură slabă ■ ett magert byte

olla rutiköyhä, olla puilla paljailla ● a fi sărac lipit pământului ■ vara utfattig; urfattig; utblottad; barskrapad; [lus]pank; lusfattig

hengeltään köyhä, yksinkertainen ● sărac cu duhul ■ fattig i anden

laiha sato ● recoltă slabă, săracă ■ mager gröda

sinonime – synonyymejä

huono-osainen ● dezmoștenit; lovit de soartă; dizgrațiat al soartei; nenorocit; dezavantajat; vulnerabil; inadaptabil la normele societății; defavorizat; năpăstuit; greu încercat ■ utsatt (myös subst. adj); utslagen (myös subst. adj); utsatthet; utslagning; vanlottad; hårt prövad

huonompiosainen ● marginalizat; discriminat; defavorizat; dezavantajat; năpăstuit ■ sämre lottadsämre ställdvanlottadmissgynnad; förfördelad

huono-osaisuus ● dezavantaj; eliminare; segregare ■ utslagning; vanlottad

huono-osaisuus alkaa jo kohdusta ● discriminarea, segregarea începe din uter ■ utslagningen börjar redan i livmodern

vanhempien huono-osaisuus kytkeytyy vahvasti lapsen koulupudokkuuteen ● dezavantajul părinților este strâns legat de eșecul școlar al copilului; cei care abandonează școala sunt adesea copii din familii defavorizate ■ de som hoppar av skolan är ofta barn från missgynnade (vanlottade, sämre lottade) familjer de som hoppar av skolan är ofta barn från familjer som har det illa (sämre) ställt

kovaosainen ● defavorizat; năpăstuit ■ vanlottad; hårt prövad

yhteiskunnan kovaosaiset ● defavorizații societății; mizerabilii societății ■ samhällets olycksbarn

osaton ● [ad litt. fără parte] care nu se alege cu nimic, iese cu mâna goală, care se alege cu parful de pe tobă; defavorizat, dezavantajat, prejudiciat; discriminat; marginalizat; ofensat ■ bli lottlösförfördelad; vanlottad; (syrjitty) missgynnad; diskriminerad; marginaliserad

jäädä osattomaksi rakkaudesta ● a nu avea parte de dragoste ■ inte få någon kärlek; bli lottlös i fråga om kärlek

jäädä osattomaksi [myynti]voitosta ● a nu primi nimic din câștigul vânzării ■ inte få någon del i [försäljnings]vinsten

köyhät ja osattomat ● săracii și dezavantajații, discriminații ■ de fattiga och missgynnade (diskriminerade)

olen osaton asiaan ● nu am nimic de-a face cu asta; nu sunt implicat în asta ■ jag har inget med det att göra; jag är inte involverad [i det]; jag har ingen del i det; jag är inte delaktig i det

onneton 1 ● nefericit; trist; deprimat; supărat ■ olycklig (jstak för t. över ngt); (murheellinenledsen (jstak för t. över ngt)

onneton 2 ● nefericit; nenorocit; biet; sărman; dezastruos; care aduce ghinion; nefavorabil; nefast; funest; fatal ■ (surua tuottavaolycklig; (surua t. hankaluuksia aiheuttavaolycksalig; (epäonnea tuottava) otursamogynnsamolycksbringande; (kohtalokasödesdiger

onneton rakkaus ● dragoste neîmpărtășită, nefericită ■ olycklig kärlek

onnettomat kotiolot ● condiții de acasă nefericite ■ olyckliga hemförhållanden

onneton päähänpisto ● un capriciu nefericit ■ ett olyckligt infall

onneton päätös ● o decizie nefericită ■ ett olycksaligt beslut

olisi onnetonta, jos niin kävisi ● ar fi regretabil dacă s-ar întâmpla asta ■ det vore olyckligt om det gick så

onneton 3 ● nefericit; fatal; dezastruos; deplorabil; jalnic; lamentabil; dezolant; demn de compătimire; mizerabil ■ (kehno, viheliäinenolycksalig; (kurja, surkeabedrövligerbarmligjämmerlig

tiet ovat onnettomassa kunnossa ● drumurile sunt mizerabile ■ vägarna är i ett bedrövligt (jämmerligt, erbarmligt) skick

hänen käsialansa on aivan onnetonta ● are un scris mizerabil ■ hans handstil ser för bedrövlig ut; (puhek) han skriver som en kratta

hän on onnettoman huonomuistinen ● are o memorie teribil de proastă ■ han har ett jämmerligt dåligt minne

se onneton juna oli myöhässä ● nenorocitul de tren iar este în întârziere ■ det olycksaliga tåget var försenat

voi onneton[ta], se meni rikki! ● ce ghinion! s-a stricat!det var som förgjort (katten också, sjutton också), den gick sönder!

onneton 4 ● nenorocit; pungaș; ticălos ■ (s ryökäle, lurjus, ilkiö, ilkimys, roisto, riiviö, kelmi, konna) odåga

oletko sinä onneton taas ollut putkassa? ● nenorocitule, iar ai fost la închisoare? ■ har du suttit i finkan igen, din olycka (odåga)?

onnettomuus 1 ● accident; necaz, neplăcere, ghinion; neșansă; accident ușor; catastrofă ■ (onnettomuustapaus) olycka, olycksfall; olyckshändelse; (pienehkö) missöde, malör; (katastrofi) katastrof

minulle sattui onnettomuus ● am avut un accident ■ jag råkade ut för en olycka (olyckshändelse); jag drabbades av en olycka

termeni asociați

onnettomuus 2 ● nenoroc, nenorocire, necaz mare; pierzanie ■ (epäonni) otur; (onnellisuuden vastakohtana) olycklighet; (turmio, tuho, turma, perikato, häviö) fördärv

onnettomuudekseen hän tuli tehneeksi ● din păcate, spre nenorocul lui a trebuit să o facă ■ sen olyckligtvis kom han att göra det

onnettomuutta tuottava ● ghinionist ■ olycksbringande

onni onnettomuudessa ● noroc în nenoroc [… în accident, noroc că nu ..] ■ tur i oturen

syöstä jku onnettomuuteen ● a nenoroci pe cineva ■ störta ngn i fördärvet

köyhä, köyhähkö, köyhänlainen (adj) ● sărăcăcios, sărăcuț ■ fattig; en stackars man; sjaskig

köyhäillä ● a face pe săracul ■ (vard); leka fattig, spela fattig; låtsas [vara] fattig

köyhäillä pukeutumisellaan ● a se îmbrăca ca un sărac, a face pe săracul prin îmbrăcăminte ■ klä sig som en fattiglapp

köyhäily ● joaca „de-a săracul” ■ —

köyhäinapu ● ajutorul săracilor; filantropie ■ (hist) fattighjälp

köyhäinhoito ● grija față de săraci ■ (hist) fattigvård

köyhälistö ● sărăcime; proletariat ■ de fattiga (subst adj); fattigklass; de egendomslösa; (alaluokka) underklass; (proletariaatti) proletariat

köyhälistökortteli ● slum; favela ■ fattigkvarter; (slummi, slummialue) slum, slumkvarter

köyhänlainen, köyhänpuoleinen (adj) ● sărăcuț ■ fattig

köyhästi ● sărăcăcios ■ (vaatimattomasti) torftigt

köyhästi koristettu ● sărăcăcios ornamentat ■ anspråkslöst dekorerad

lajiköyhä ● specie săracă ■ artfattig

piiloköyhyys ● sărăcie relativă, irelevantă ■ dold fattigdom

piiloköyhä ● relativ sărac [neinclus în sistemul social de ajutorare a săracilor] ■ dold fattig

olla piiloköyhä ● a trăi în sărăcie relativă ■ leva i dold fattigdom

suurempi ongelma on piiloköyhät nuoret perheet ● cea mai mare problemă o reprezintă familiile tinere care trăiesc în sărăcie relativă ■ ett större problem är de unga familjer som lever i dold fattigdom

pääomaköyhä (pääomista köyhä, niukkapääomainen, vähäpääomainen) ● cu capital redus ■ kapitalfattig

olla pääomaköyhä ● a fi aproape fără capital ■ ha brist på kapital; vara [nästan] utan kapital; inte vara kapitalstark

ravinneköyhä, ravintoköyhä ● sărac în nutrienți ■ näringsfattig; fattig på näring (vain predikatiivina)

rutiköyhä ● sărac lipit pământului; ruinat; lefter; total lipsit de mijloace economice ■ utfattig; urfattig; utblottad; barskrapad; [lus]pank

pelata upporikasta tai rutiköyhää (kuv) ● a juca tare; a risca mult ■ spela högt

tapahtumaköyhä ● plictisitor; lipsit de peripeții, de evenimente ■ händelsefattig; (tapaukseton) händelselös; händelsetom

tunneköyhyys ● sărăcie emoțională; epuizare emoțională ■ känslomässig utarmning

tunneköyhä ● sărac din punct de vedere emoțional; epuizat emoțional ■ känslomässigt utarmad

uusköyhyys ● noua sărăcie ■ nyfattigdom

uusköyhä ● căzut în sărăcie ■ nyfattig

uusköyhälistö ● noua sărăcime ■ de nyfattiga

kasvaako uusköyhälistön määrä? ● este în creștere noua sărăcie? ■ växer antalet nyfattiga? ökar nyfattigdomen?

valkuaisköyhä ● sărac în proteine ■ proteinfattig

valkuaisköyhä ruoka ● mâncare săracă în proteine ■ proteinfattig mat; föda som är fattig på protein

virikeköyhä, vähävirikkeinen ● sărac în stimuli ■ fattig på impulser (stimulans)

kasvuympäristö oli vähävirikkeinen ● mediul de creștere a fost sărac în stimuli ■ uppväxtmiljön var fattig på impulser (stimulans)

vitamiiniköyhä ● sărac în vitamine ■ vitaminfattig

.

Vaivaisukko ● Cutia milelor (un bătrân sculptat în lemn la intrarea în biserică) ■ Fattiggubbe; (ruotsrFattigbössa

.

kurja 1 ● nenorocit; nefericit; mizerabil; degradat; biet; sărman; bolnav, suferind; prost; josnic; lamentabil; deplorabil; dezolant; abject; execrabil; jalnic; ca vai de lume; vrednic de milă; demn de compătimire; veștejit; ofilit; lipsit de valoare; neînsemnat, lipsit de impoeranță ■ eländig, usel, miserabel; (puhek) vissen, dassig; (surkea) jämmerlig; erbarmlig; bedrövlig; (surkuteltava) ynklig, ömklig; (säälittävä) ömkansvärd; (arvoton) värdelös; (mitätön) betydelselös

olipa kurjaa, että kävi näin ● a fost regretabil că s-a întâmplat așa ■ det var trist att det gick så här

me kurjat syntiset ● noi bieții păcătoși ■ vi arma syndare

kurja sää ● timp urât ■ dåligt väder

kurja asunto ● locuință sordidă sordid bostad

Kurjat (kirjall) ● Mizerabilii ■ Samhällets olycksbarn                  ► fr. les Misérables

kurja 2 ● meschin; grosolan; vulgar; ordinar; mizerabil; prost; infam; josnic; mârșav; ticălos; infam; rușinos; dezonorant; abject; ignobil; scandalos ■ (halpamainen) tarvlig; usel; (katala) nedrig; skändlig, infam; (alhainen) lågsint; (häpeällinen) skamlig

.

kurjalisto ● sărăcime; proletariat ■ (köyhälistö) proletariat

kurjasti 1 (adv) ● rău, mizerabil; execrabil; ca vai de lume; vrednic de milă; demn de compătimire ■ eländigt, uselt, miserabelt; (puhek) visset, dassigt; (surkeasti) jämmerligt; erbarmligt; bedrövligt; (surkuteltavasti) ynkligt, ömkligt; (säälittävästi) ömkansvärt

voida kurjasti ● a se simți foarte prost, foarte rău ■ må tjyvtjockt; känna sig vissen (dassig)

kävipä kurjasti ● a fost neplăcut, dezagreabil ■ det var då tråkigt

kurjasti 2 (adv) ● josnic; infam; rușinos ■ (halpamaisesti) tarvligt; uselt; (katalasti) nedrigt; skändligt, infamt; (alhaisesti) lågsint; (häpeällisesti) skamligt

pettää jku kurjasti ● dezamăgi pe cineva într-un mod ticălos ■ svika ngn på ett nedrigt sätt

kurjimus ● secătură; om de nimic ■ usling

kurjistaa ● a sărăci; a pauperiza; a ruina; a înrăutăți ■ utarma; (henk) utblotta; störta ngn i elände; (olosuhteita tms.) försämra

kurjistua ● a deveni sărac; a se pauperiza; a se ruina; a se înrăutăți [despre condiții] ■ utarmas; bli utarmad; (henkilöistä) utblottas; bli utblottad; (olosuhteista tms.) försämras

kurjistumisteoria ● teoria sărăcirii ■ (tal) utarmningsteori (tav määr)                    ► eng. Immiseration thesis

rautainen palkkalaki ● legea de fier a salariilor ■ järnhårda lönelagen          ► eng. iron law of wages

kurjuus 1 ● meschinărie; grosolănie; vulgaritate; mizerie; nenorocire; infamie; josnicie; mârșăvie; ticăloșie; infamie; rușine; dezonoare; abjecție ■ elände, uselhet; (köyhyys) misär; (puhek) vissenhet, dassighet; (surkeus) jämmerlighet; erbarmlighet; bedrövlighet; (surkuteltavuus) ynklighet, ömklighet; (säälittävävyys) ömkansvärdhet; (arvottomuus) värdelöshet; (mitättömyys) betydelselöshet

elää kurjuudessa ● a trăi în mizerie ■ leva i misär

vajota kurjuuteen ● a ajunge în mizerie ■ sjunka ner i elände

voi kurjuus! ● vai ce nenorocire!jämmer och elände!

kurjuus 2 ● vulgaritate; abjecție; josnicie; rușine ■ (halpamaisuus) tarvlighet; uselhet; (kataluus) nedrighet; skändlighet; (alhaisuus) lågsinthet; (häpeällisyys) skamlighet

.

korruptiocorupțiekorruption

lahjoa ● a corupe ■ muta; bestiicka; korrumpera; (kuv voidella – a unge) smörja

korruptoitua ● a deveni corupt ■ bli korrumperad

korruptoitunut ● corupt ■ korrupt

lahjottavissa oleva ● coruptibil ■ korrupterbar

lahjottavuus ● coruptibilitate ■ mutbarhet; besticklighet; (korruptio) korruption

lahjomaton ● incoruptibil ■ omutlig; obesticklig

lahjomattomuus ● incoruptibilitate ■ omutlighet; obesticklighet

lahjus, lahjoma ● mită; șperț ■ muta (myös oik); bestickning

lahjonta ● mituire ■ mutande; bestickning           [Atenție! A nu se confunda cu rădăcina lahjoit-, lahjoitus – donație]

lahjuksen antaminen ● a da mită, a mitui ■ mutar; (Suom) givande av muta; (Ruots) bestickning

lahjuksen ottaminen ● a lua mită ■ ta mitor; (Suom) tagande av muta; (Ruots) mutbrott

lahjusten ottaja, lahjottava ● mituit ■ mottagare av muta; (puhek lahjottavissa oleva) mutkolv

lahjomisyritys ● încercare de mituire ■ (oik) mutförsök

kuivuussecetătorka

nälkäfoametehunger

maastamuuttoemigrațieemigration

ihmiskauppatrafic de persoanemänniskohandel

.

Poverty
Deprivation and poverty indicators
Social
Topics: Social exclusionSocial vulnerabilityRelative deprivationDisadvantagedFushūgakuHikikomoriSocial determinants of health in poverty
Measures: Social Progress Index
Psychological
Topics: Psychological povertyPoverty and mental health
Economic
Topics: Energy povertyMoney-rich, time-poorPoverty thresholdSecondary povertyAsset povertyHousing stressIncome deficitWater scarcitySurvival sexDebt bondagePrecariatExtreme poverty
Measures: Below Poverty Line (India)Homeless Vulnerability IndexMisery index (economics)Gini coefficientGenuine progress indicator (GPI) • Legatum Prosperity IndexPoverty gap index
Physical
Topics: Poverty and ViolenceDisability and povertyFood insecurity
Measures: India State Hunger IndexGlobal Hunger IndexDisability-adjusted life year (DALYs) • Global Peace Index (GPI)
Complex measures  • Human Poverty Index (HPI) • Human Development Index (HDI) • Multidimensional Poverty Index (MPI) • Physical Quality of Life Index(PQLI) • Laeken indicators (EU) • Scottish index of multiple deprivationTownsend deprivation indexLiving Planet Index (LPI) • Progress out of Poverty Index
Gender
Topics: Feminization of poverty
Measures: Gender-related Development Index (GDI) • Gender Parity Index
Other CategoriesIncome inequality metrics • Measurements and definitions of poverty • Social responsibility organizations
Indices of Deprivation
National (general deprivation) CarstairsMultiple Deprivation 2000 (IMD2000)Deprivation 2004 (ID2004)Deprivation 2007 (ID2007)Deprivation 2010 (ID2010)Townsend
National (subject specific deprivation) Underprivileged area scoreDepartment of Environment’s

.

.

Bogăție

.

  • 1. Cantitate mare de bunuri materiale.
  • 2. Situația omului bogat.
  • 3. Resurse naturale.
  • 4. Abundență și varietate de valori spirituale.

.

Avere (avut, avuție)

  • Totalitatea bunurilor care se află în posesia cuiva.

.

vara9 (varallavaraltavarallevarassavarastavaraanvaroiksi ks. myös erikseen)

  1. jk vastaista t. mahdollista tarvetta varten varattu.

Vieraanvara, vierasvara. Hätävara. Koota itselleen vanhuuden varaa. Säilöi sieniä talven varaksi. Säästää jtak vastaisen varalle (harv. varaksi). Vanhassa vara parempi vanha tavara, keino, kumppani tm. on uutta parempi.

  1. tav. mon.omaisuus, raha(t).

Varat ja velat. Julkiset varat. Rahavara, kassavara, käteisvarat. Työllistämisvarat. Valtion varoista maksettu korvaus. Verovaroilla sekin lysti kustannetaan. Heillä ei ollut varaa isompaan asuntoon, ostaa isompaa asuntoa. Elää varojensa mukaan, yli varojensa. Olla varoissaan, hyvissä varoissa varakas. Oli pikkuhiljaa päässyt varoihinsa.

  1. vars. yhdyssanojen jälkiosana: käytettävissä olevista tavaravara, ainevara tms. määristä, varastoista, luonnonrikkauksista yms.

Ruokavara, vaatevarat. Kivihiilivara, malmivara, vesivarat. Luonnonvarat. Voimavarat. Suomen kielen sanavarat. Äänivara, ilmaisuvarat.

  1. ylimääräisestä mitasta, tilasta, hinnasta tms., joka otetaan huomioon (kutistumista, laajentumista tms. varten) esim. jtak mitoitettaessa t. hinnoiteltaessa.

Kutistumisvara, liikkumavara. Neuvotteluvara, järjestelyvara. Auton maavara. Saumanvara, saumavara. Maitovara. Pelivara. Jättää lastenvaatteisiin kasvun varaa myös →←. Hinnoissa oli vielä tinkimisen varaa, varaa tinkiä.

  1. mahdollisuudesta.

Ei ollut varaa, vara valita, oli otettava, minkä sai. Malleissa oli miltei rajaton valinnan vara. Lakipykälä, jossa ei ole tulkinnan varaa joka voidaan tulkita vain yhdellä tavalla.

Erik.

viittaamassa jhk toivottavaan mahdollisuuteen, parempaan asiaintilaan.

Kirjoituksessa on lyhentämisen varaa kirjoitusta voisi t. pitäisi lyhentää. Tuloksissa on vielä parantamisen varaa.

Laatu jättää [= laadussa on] toivomisen varaa.

  1. viittaamassa menettelyyn, joka ei johda hankaluuksiin, jonka jku voi sallia itselleen.

Voittajalla oli varaa leikitellä loppusuoralla. Hänellä ei ollut varaa menettää työpaikkaansa.

  1. varovaisuus, varuillaanolo.

Ei vara venettä kaada SL. Parempi vara kuin vahinko SL. Pitää varansa olla varuillaan. Pidä varasi, ettet vain putoa. Jollei pidä varaansa, voi jäädä ilman.

vara- yhdyssanojen alkuosana: vars. varalla oleva, toissijainen, jnk tilalle vaihdettava (varajohtaja, varamies, varaosa).

.

aistienvarainen, aistinvarainen ● senzorial; organoleptic ■ sensorisk

aistinvarainen testi ● test senzorial (test de gust; test de miros) ■ ett sensoriskt test; (makutestismaktest; (hajutesti) lukttest

aistinvaraiset ominaisuudet ● proprietăți senzoriale (proprietăți gustative; proprietăți de miros) ■ (makuominaisuudet) smakegenskaper; (hajuominaisuudet) luktegenskaper

tilan liha tunnetaan aistinvaraisista laatuominaisuuksistaan ● carnea fermei este cunoscută pentru caracteristicile sale de calitate senzorială ■ gårdens kött är känt för sin ätkvalitet

aistinvaraisesti (adv) ● în mod: senzorial ■ sensoriskt

ilmavuoto havaitaan aistinvaraisesti ● scurgere de aer este detectată prin senzația de curenți de aer ■ ett luftläckage observeras sensoriskt; ett luftläckage upptäcks genom att man känner drag

juoma arvioidan aistinvaraisesti ● bautura se apreciaza printr-un test de gust; judeci băutura gustând-o ■ drycken bedöms genom ett smaktest; man bedömer drycken genom att smaka på den

tanssioppilaita kannustetaan työskentelemään aistinvaraisesti ● studenții la balet sunt încurajați să-și folosească simțurile ■ danseleverna uppmuntras att använda sina sinnen

planktonista ei aistinvaraisesti havaittavaa esiintymää ● lipsa planctonului care poate fi detectat cu ochiul liber ■ ingen planktonförekomst som kan upptäckas med blotta ögat

ajanvaraus, aikavaraus, ajantilaus ● rezervare (loc, bilet, timp de întrevdere, consultație) ■ tidsbeställning; beställning av tid; bokning av tid

alkeisvaraus, varausalkio ● cea mai mică sarcină electrică prezentă; încărcare elementară ■ (fys) elementarladdning                 ► (eng) elementary charge

ammusvarasto ● depozit de muniții ■ ammunitionsförråd; ammunitionslager

arvovaraus, arvoväritys ● încărcare emoțională ■ värdeladdning

elintarvikeomavaraisuus ● autosuficiență, autosustentabilitate alimentară; independență alimentară ■ självförsörjning av livsmedellivsmedelsoberoende

energiavarasto ● resurse energetice ■ energiförråd; (energiavarat) energiresurs

ennakkovaraus ● rezervare anticipată, comanda anticipată; ezervare în avans ■ förhandsreservation, förhandsbeställning (jnk av ngt); förhandsbokning (jnk av ngt)

harkinnanvarainen ● discreționar; arbitrar; lăsat la bunul plac al cuiva ■ diskretionär

harkinnanvarainen kysymys ● putere de judecată, de discernământ; simț critic ■ avvägningsfråga; omdömesfråga

harkinnanvarainen virkavapaus ● concediu acordat în urma unei deliberări ■ tjästledighet [som beviljats] efter prövning

harkinnanvarainen talouspolitiikka ● o politică economică care se bazează pe evaluări ■ en ekonomisk politik som baserar sig på (bygger på) bedömningar

harkinnanvarainen avustus ● subvenție bazată pe criterii de resurse ■ behovsprövat bidrag

hellävarainen (adj) ● blând, blajin, duios; delicat; ușor; domol; plăcut; precaut; prudent; prevăzător; grijuliu; indulgent; plin de înțelegere; plin de considerație; subtil; cu tact; tacticos; prevenitor; sensibil; atent ■ varsam, varlig; (hellästi käsittelevä) skonsam; (lempeä, mieto) mild; (hienovarainen) försynt; (tahdikas) taktfull; grannlaga; (hienotunteinen) finkänslig

käyttää hellävaraisia keinoja ● a folosi mijloace blânde; a proceda cu atenție ■ gå varsamt fram; använda försynta medel

hellävarainen sampoo ● șampon blând ■ ett milt (skonsamt) schampo

hellävaraisesti, hellävaroen, hellävaroin (adv) ● în mod: blând, blajin, duios; delicat; ușor; domol; plăcut; precaut; prudent; prevăzător; grijuliu; indulgent; cu înțelegere; cu considerație; subtil; cu tact; tacticos; prevenitor; sensibil; atent ■ varsamt, varligt; (varovasti, hellästi) skonsamt; (lempeästi) milt; (hienovaraisesti) försynt; (tahdikkaasti) taktfullt; (hienotunteisesti) finkänsligt

hän nosti lapsen hellävaraisesti syliinsä ● ea a ridicat ușor copilul în brațe ■ hon lyfte varligt upp barnet i famnen

kohdella jkta hellävaraisesti ● a trata pe cineva cu blândețe, cu mănuși ■ behandla ngn med silkesvantar

hän kertoi asiasta mahdollisimman hellävaraisesti ● a spus povestea cât se poate de clar, cât mai blând posibil ■ han framförde saken så skonsamt som möjligt

hienovarainen, hienotunteinen ● subtil, cu tact; sensibil; discret; fin; atent; blând; precaut ■ (hienotunteinen) finkänslig; försynt; (tahdikas) taktfull, diskret; (hieno) fin; (huomaavainen) hänsynsfull; (varovainen) försiktig; (hellävarainen) aktsam; (lempeä) mild; (herkkä) finstämd

hienovaraisesti, hienotunteisesti (adv) ● în mod: subtil, cu tact; sensibil; discret; fin; atent; blând; precaut ■ finkänsligt; (huomiota herättämättädiskret; (tahdikkaastitaktfullt

menetellä hienotunteisesti ● a acționa cu tact, cu delicatețe ■ vara finkänslig; agera finkänsligt

seuranhakuilmoitukset käsitellään hienotunteisesti ● anunțurile personale de contact sunt tratate cu discreție ■ kontaktannonserna behandlas diskret (med diskretion)

suhtautua hienotunteisesti jhk ● a fi sensibil, discret, cu tact la ceva ■ vara finkänslig (taktfull) i fråga om ngt

hienovaraisuus, hienotunteisuus ● subtilitate, tact; discreție; finețe; considerație; precauție; diligență; blândețe ■ finkänslighet; försynthet; (tahdikkuus) diskretion; (hienous) finhet; (huomaavaisuus) hänsynsfullhet; (varovaisuus) försiktighet; (hellävaraisuus) aktsamhet; (lempeys) mildhet; (herkkyys) finstämdhet

hiilivarat ● resurse de cărbune ■ koltillgångar; kolresurser

hotellivaraus ● rezervare la hotel ■ hotellbokning; hotellreservation

hätävara ● rezervă de urgență; stoc de urgență; „din lipsă de mai bine”, dacă nu ai altceva mai bun ■ (varattu reservi) beredskapslager; reserv (myös ‘paremman puutteessa käyvä’)

pitää aina kotona säilykkeitä hätävarana ● în caz de urgență e bine să ai conserve în casă ■ alltid ha konserver hemma i reserv

jätetään se hätävaraksi ● păstrăm asta ca rezervă; păstrăm pentru la nevoie ■ vi sparar det i (som) reserv; (leik) vi sparar det för nödåren

pappilan hätävara (ruok) ● un desert cu frișcă ■ änglamat, giftas; (suomr myös) himlamat

investointivarausprovizion constituit în contabilitate pentru a netezi fluctuațiile ciclice, care poate fi dedus în impozitare ■ (tal) investeringsreservering

jakovara ● dividend ■ (budjetinfördelningsutrymme

joustovara ● rezervă de flexibilitate; „joc”; preț obținut prin tocmire ■ töjvidd; tänjvidd; (kuv) spelrum; (tinkimisvara) prutmån

jätevarasto ● depozit de deșeuri ■ avfallsupplag

kansallisvarallisuus, kansanvarallisuus ● bogăția națională ■ (tal) nationalförmögenhet

kassavaranto ● rezerva de numerar ■ (liik) kassareserv

kasvunvara ● rezervă de creștere [la îmbrăcămintea sau încălțămintea copiilor] ■ utrymme att växa

hän osti lapsilleen vaatteet, joissa oli kasvunvaraa ● a cumpărat îmbrăcăminte copiilor cu o rezervă de creștere ■ han köpte kläder som var så stora att barnen kunde växa i dem

vaatteeseen oli jätetty kasvunvaraa ● la îmbrăcămintea copiilor s-a lăsat o rezervă de creștere ■ det fanns växtmån i plagget; plagget gav barnet utrymme att växa i

keskusvarasto ● depozitul central ■ centralförråd; centrallager

kielivaranto ● diversitatea limbilor, setul de limbi pe care o comunitate le folosește ■ uppsättning språk; mängd språk

monipuolinen kielivaranto on tärkeä Suomen menestymiselle ● pentru ca Finlanda să aibă succes, trebuie să se știe mai multe limbi; sunt necesare abilități lingvistice versatile ■ för att Finland ska vara framgångsrikt behöver vi [kunna] många språk (behövs det mångsidiga språkkunskaper)

koulutusjärjestelmän tuottama kielivaranto ● limbile predate în școală ■ de språk som lärs ut i skolan

ihmisten kielivaranto voi kapeutua ● numărul de limbi vorbite de oameni poate scădea ■ antalet språk som folk talar kan minska

kolehtivarat ● fond rezultat prin procedeul de colectă ■ kollektmedel

korkeavarasto ● depozit de marfă înalt [cu logistică] ■ höglager

korkovarat ● fond rezultat prin procedeul de impozitare ■ (tal) räntemedel

stipendit maksetaan säätiön korkovaroista ● bursele se plătesc din fondul rezultat prin procedeul de impozitare ■ stipendierna betalas ur fondens räntemedel

kultavaranto ● rezerva de aur [a băncii] ■ (tal) guldreserv

kutistumisvara ● rezervă pentru cât intră la apă ■ krympmån

kuumanvedenvaraaja, kuumavesivaraaja ● boiler ■ varmvattensberedare, varmvattenberedare

kylmävaraaja (ws) ● „acumulator de frig”; „cărămidă înghețată” ■ kylklamp

kylmävarasto ● depozit frigorific ■ kyllager

kylmävarastoida ● a depozita frigorific ■ kyllagra

kylmävarastointi ● depozitare frigorifică ■ kyllagring

käsivara ● de mână; doar cu mâna [fără a se ajuta de altceva] ■ frihand

tehdä jotain käsivaralla ● a face ceva doar cu mâna [fără ajutorul unui instrument] ■ göra ngt på fri hand

käsivarainen ● de mână; doar cu mâna ■ frihand

käsivarainen piirustus ● desen de mână ■ frihandsteckning

käsivaraisesti (adv) ● cu mâna goală ■ på fri hand

käsivarapiirustus ● desen de mână ■ frihandsteckning; frihandstecknande

käsivarasto ● depozit „de mână” [pentru a fi la îndemână] ■ handlager

käteisvarat ● numerar; bani peșin, bani ghiață ■ kontanta medel; kontanter

käyttövarat ● numerar disponibil ■ disponibla medel

lahjavarat, lahjoitusvarat ● fonduri din donații ■ donationsmedel

kirkko on rakennettu lahjavaroin ● biserica a fost construită cu fonduri obținute din donații ■ kyrkan är uppförd med donationsmedel (donerade medel)

lainavarat ● fonduri împrumutate; active de împrumut ■ lånemedel (mon), lånade medel (mon)

liikkumavara ● marjă de manevră; margine; „joc”; spațiu de mișcare; spațiu ■ (vars kuv) marginal; spelrum; rörelsefrihet; (tila) utrymme

jättää liikkumavaraa jllek ● a lăsa la ceva spațiu de manevră ■ lämna (ge) spelrum (utrymme) för ngt

antaa jklle liikkumavaraa ● a oferi o oarecare libertate de mișcare ■ ge ngn rörelsefrihet

liikkumisvara ● spațiu de mișcare; „joc”; gol, spațiu intermediar ■ 1 välys: (tekn) spel; spelrum; glapp; spalt; (välitilamellanrum 2 liikkumavara

luonnonvara ● resursă naturală; bogăție naturală ■ naturtillgång; naturresurs; (rikkaus) naturrikedom

luonnonvara-ala ● sectorul resurselor naturale ■ naturbruk

luonnonvarainen ● sălbatic (sălbatec) ■ vild; (ei viljelty maa – pământ necultivat) ouppodlad

apila kasvaa siellä luonnonvaraisena ● acolo trifoiul crește sălbatic ■ klövern växer vild där

luottovaraus ● rezervare de credit ■ (liik) kreditreservering

luottovarausprovisio ● comision de rezervare de credit ■ (Suom liik) kreditreserveringsprovision

luvanvarainen ● supus autorizării; sub licență ■ licensbelagd; tillståndspliktig

luvanvarainen toiminta ● activitate supusă autorizării; activitate sub licență ■ verksamhet som kräver tillstånd; tillståndspliktig verksamhet

luvanvaraistaa ● a pune ceva sub licență ■ belägga ngt med licenstvång

menettely on luvanvaraistettu ● procedura este supusă obligației de licență ■ förfarandet har belagts med licenstvång

luvanvaraisuus ● obligație de licență ■ (oik) tillståndsplikt (jnk för ngt); (yleisk lupavaatimuslicenskravkrav på tillstånd

lämminvarasto ● depozit încălzit ■ varmlager, varmt lager, uppvärmt lager, varmt förråd, uppvärmt förråd

lämminvesivaraaja ● boiler ■ varmvattenberedare

lämmönvaraaja ● acumulator de căldură ■ värmeackumulator

maanvarainen ● legat de pământ, direct pe pământ ■ —

maanvarainen rakennus ● o clădire fără soclu ■ en byggnad utan sockel

maavara ● gardă (la automobil, distanța șasiului până la pământ) ■ fri markhöjdmarkfrigång

maitovara ● în ceașca de cafea, loc lăsat pentru lapte, frișcă ■ —

jätetäänkö kahviin maitovara? ● vrei lapte în cafea? ■ tar du mjölk i kaffet?

ei tarvi maitovaraa, kiitos ● mulțumesc, poți s-o umpli, nu vreau lapte ■ jag tar inte mjölk, tack; du kan hälla fullt, tack

minua ärsyttää jos jätetään se maitovara teehen ● mă deranjează lăsatul locului pentru lapte la ceai ■ jag blir irriterad om jag inte får tekoppen full

malmivarat ● resurse de minereu ■ malmtillgång

metsävarat ● resurse forestiere ■ skogstillgångar

muistinvarainen ● din minte; din memorie ■ medveten; från minne

muistinvarainen perimätieto ● tradiție orală ■ muntlig tradition; (yksittäisestä tiedosta myös) en muntligt traderad uppgift

muistinvarainen piirustus ● un desen (făcut) din minte, din memorie ■ en teckning [gjord] ur minnet

muonavarat ● rezerve de alimente, de hrană ■ provianttillgångar, proviantresurser

omavarainen ● care se întreține singur; de sine stătător; autonom; independent; autosuficient; autosustentabil; autarhicsjälvförsörjande

maa on öljyn osalta omavarainen ● în ceea ce privește petrolul țara este autarhică, independentă, autosuficientă ■ landet är självförsörjande med olja

omavaraistaa ● a face ceva să fie autosuficient; a face pe cineva independent ■ göra ngt självförsörjande; (riippumattomaksi) göra ngn oberoende

omavaraistalous ● economie de sine stătătoare, autosusţinută; autonomă; independentă; autosuficientă; autosustentabilă ■ självhushållning

elää omavaraistaloudessa ● a se gospodări singur, independent, autosuficient ■ leva i självhushåll

omavaraistua ● a deveni autosuficient; a deveni independent (de ceva) ■ bli självförsörjande (jnk osalta med ngt)

omavaraisuus ● autonomie; independență (de ceva); autosuficiență; autosustentabilitate; autarhiesjälvförsörjning (jnk osalta med ngt); (maan myös) autarki

omavaraisuus viljantuotannossa ● autonomie, independență, autosuficiență, autosustentabilitate în privința producției cerealiere ■ självförsörjning inom spannmålsproduktionen

omavaraisuusaste ● raport de solvabilitate; grad de autosuficiență ■ (talsoliditet, soliditetsgrad; (yleisk ja laajemmin) självförsörjningsgrad

paikanvaraus, paikkavaraus ● rezervare de locuri ■ platsbeställning; platsbokning

paikkavaraamo ● [birou de] rezervare ■ bokning

pelivara ● spațiu, marjă de manevră, libertate de mișcare; marginal; luft; „joc” [(Tehn.) Deplasare relativă pe o direcție dată între două piese asamblate, considerată față de poziția de contact pe direcția respectivă.] ■ (vard); (liikkumisvara) rörelsefrihet; marginal; svängrum; spelrum; (ilmaa) luft; utrymme

budjetissa on vielä jonkin verran pelivaraa ● mai există încă o marjă de manevră în buget ■ det finns fortfarande ett visst utrymme i budgeten

pellonvaraus ● compensații de stat pentru necultivarea câmpurilor cu scopul de a preveni supraproducția, ambalarea câmpurilor ■ (Suom) åkerpaketering

pikkuvarakas ● mic bogătaș (cu avere mică) ■ smått förmögen

pöytävaraus ● rezervarea unei mese la restaurant ■ bordsbeställning

pöytävaraukset hovimestarilta ● rezervări de masă de la majordom (obăr, șef de sală) ■ bordsbeställning hos hovmästaren; beställ bord hos hovmästaren

raaka-ainevarat ● rezerve de materie primă ■ råvarutillgångar, råvaruresurser

rahavarat ● rezervă pecuniară, de bani; mijloace bănești ■ penningtillgångar, tillgångar

käteiset rahavarat ● rezervă de numerar, de bani peșin, de bani gheață ■ kontanta medel

ravinnevarat ● resurse nutritive; rezerve de nutrienți ■ näringstillgångar

romuvarasto ● depozit de deșeuri, de rebuturi ■ skrotupplag

ruokavarat ● provizii alimentare; merinde ■ matförråd; proviant

retkikunnan ruokavarat loppuivat ● merindele excursioniștilor s-au terminat ■ provianten tog slut för expeditionen; expeditionen fick slut på provianten

sanavarasto ● bagaj de cuvinte; vocabular; tezaur lexical ■ (yksilön hallitsemat sanat) ordförråd; vokabulär; (jkn vieraalla kielellä hallitsema sanavarasto, vars ruotsr) glosförråd

aktiivinen ja passiivinen sanavarasto ● vocabular activ [pe care individul îl folosește în exprimare] și vocabular pasiv [pe care individul îl înțelege, fără însă să-l folosească] ■ aktivt och passivt ordförråd

sanavarat ● vocabular; lexicon ■ ordskatt; (sanavarasto) ordförråd; (leksikko) lexikon

sattumanvarainen ● întâmplător, neplanificat, imprevizibil; aleatoriu ■ slumpmässig; slumpartad; slumpvis

sattumanvarainen otanta ● selecție aleatorie ■ ett slumpmässigt urval

sattumanvaraisesti ● la intamplare; la noroc; pe nimerite ■ slumpmässigt; slumpartat; slumpvis; (umpimähkään) på måfå

toimia sattumanvaraisesti ● a acționa la întâmplare; a cumpăra sub impulsul momentului ■ agera på måfå; handla planlöst

sattumanvaraisuus ● situația de aleator, întâmplător; alegere la întâmplare ■ slumpmässighet; (mielivaltaisuusgodtycklighet

ongelmaksi muodostuu sattumanvaraisuus ● aleatorietatea, arbitrarul devine o problemă ■ slumpmässigheten (det slumpmässiga, godtyckligheten) utgör ett problem

keskeinen teema on elämän sattumanvaraisuus ● o temă centrală este aceea că viața este aleatorie, arbitrară ■ livets slumpmässighet utgör ett central tema; ett central tema utgörs av hur slumpmässigt livet är; ett central tema är det slumpmässiga i livet

saumanvara ● tiv mai mare „bogat” ■ (käs) sömsmån

jättää leveät saumanvarat ● a lăsa tivurile mai mari [pentru o eventuală lărgire] ■ lämna breda sömsmåner

silmävarainen, silmämääräinen ● ochiometric, măsurat din ochi; estimat; aproximativ; aproximare de taxare în silvicultură ■ ungefärlig; (metsät) okulär [okulartaxering]

silmämääräinen havainnonteko ● observație vizuală ■ en observation som bygger på ögonmått

silmämääräinen arvio ● estimare vizuală ■ en ungefärlig uppskattning; en uppskattning baserad på ögonmått

metsän silmämääräinen arviointi ● aproximare ochiometrică de taxare în silvicultură ■ okulär bestämning av skog [okulartaxering]

sopimuksenvarainen ● pe bază de contract; conform contractulu ■ avtalsmässig; (sopimuksen mukainen) avtalsenlig

suhdannevaraus ● fond tampon; rezervă ciclică ■ (talbuffertfond

sähkönvaraamiskykycapacitanțăkapacitans

sähkövaraus ● încărcare electrică ■ (fys) laddning, elektrisk laddning

säävaraus ● cu/sub rezerva vremii; depinzând de vreme ■ reservation för vädret

retki järjestetään säävarauksella ● excursia se organizează dacă vremea permite ■ utflykten ordnas med reservation för vädret (om vädret tillåter)

takavara ● de rezervă ■ i reserv

jättää jk takavaraksi ● a lăsa ceva în rezervă ■ lämna ngt i reserv

tasausvara ● marjă de impact, marjă de ajustare [în silvicultură] ■ (metsät) längdövermål, övermål, stötmån, justermån

tietovaranto ● resurse informaționale; resurse de date; depozit de informații, depozit de date ■ informationsresurser (mon); dataresurser; (vars rakenteisesti yhdistetyistä aineistoista) informationslagerdatalager

toisenvarainen ● heterotrof ■ (biol) heterotrof

tulkinnanvarainen ● interpretabil; ambiguu; controversat; neclar, obscur ■ (moniselitteinen) flertydig, mångtydig; (kiistanalainen) kontroversiell; (epäselvä) oklar; (hämärä) dunkel; (vaikeasti määriteltäväsvårdefinierbar

asia on tulkinnanvarainen ● problema lasă loc de interpretare, este neclară ■ frågan lämnar rum för tolkning; frågan är inte entydig; (vaikeasti tulkittava) frågan medför tolkningssvårigheter

tulkinnanvaraisesti (adv) ● în mod: interpretabil; ambiguu; controversat; neclar, obscur ■ (moniselitteisestimångtydigt; (epäselvästioklart; (hämärästidunkelt

johtuuko tuomioiden vaihtelevuus liian tulkinnanvaraisesti kirjoitetuista laeista? ● sunt diferitele soluții judecătorești din cauza legilor formulate prea vag, prea ambiguu? ■ beror de varierande domarna på att lagarna är för oklara (mångtydiga)? beror de varierande domarna på att lagarna är för oklart (mångtydigt) formulerade?

kauppakirja on laadittu epäselvästi ja tulkinnanvaraisesti ● actul de vânzare este formulat neclar, ambiguu și deschis interpretării ■ köpebrevet är oklart och dunkelt (mångtydigt) formulerat

hän esitti lähtökohtiansa sen verran tulkinnanvaraisesti, että … ● și-a prezentat punctele de plecare atât de neclare, în termeni atât de obscuri încât … ■ han framförde sina utgångspunkter så pass dunkelt (i så pass dunkla ordalag) att

tulkinnanvaraisuus ● interpretabilitate; ambiguitate; controversă; neclaritate, obscuritate ■ (moniselitteisyys) flertydighet, mångtydighet; (epäselvyys) oklarhet; (hämäryys) dunkelhet

tässä suhteessa vallitsee täysi tulkinnanvaraisuus ● în acest sens, există libertate deplină de interpretare ■ här är fältet fritt för olika tolkningar

tullivarasto ● depozitul vămii ■ tullager

turvavarasto ● depozit de siguranță ■ beredskapslager

turvevarat ● resurse de turbă ■ torvtillgångar

työvara ● supradimensionare a unei piese în vederea prelucrării ulterioare la cotele stabilite ■ arbetsmån

täysivarainen ● demn de încredere; solvabil ■ (oik) vederhäftig; (tal vakavarainen) solid; solvent

vaistonvarainen ● intuitiv; instinctiv; din reflex, reflexiv ■ intuitiv; (vaistomainen) instinktiv; (refleksin kaltainen) reflexmässig

vaistonvaraisesti (adv) ● în mod: intuitiv; instinctiv; reflexiv ■ intuitivt; (vaistomaisestiinstinktivt; reflexmässigt

toimia vaistonvaraisesti ● a acționa instinctiv, intuitiv ■ handla intuitivt (instinktivt, reflexmässigt); gå på magkänsla

vaistonvaraisuus ● intuiție; intuitivitate; instinctivitate; reflexivitateintuitivitet; intuition; (vaistomaisuus) instinktivitet; (refleksinomaisuus) reflexmässighet

vakavarainen ● bogat, avut, înstărit, prosper, bine situat; demn de încredere; solid; solvabil; în fonduri ■ välbärgad; välsituerad, välbeställd; (maksukykyinen) solid (myös liikeyrityksestä tms.); (puhek) stadd vid kassa (vain predikatiivina); (oik) solvent

vakavarainen yhtiö ● o companie solidă ■ ett solitt bolag

vakavarainen asiakas ● un client solvabil ■ en solid (solvent) kund

vakavaraistua ● a deveni mai prosper ■ bli mer[a] välbärgad

vakavaraisuus ● prosperitate; soliditate; credibilitate financiară; solvabilitate ■ välbeställdhet; (maksukykyisyys) soliditet (myös liikeyrityksen tms.); betalningsförmåga; (oik) solvens

vakavaraisuusvaatimus, pääomavaatimus; pääomavaade; omien varojen vaatimus ● condiție de solvabilitate, condiție de capital; condiție de fonduri proprii ■ (vars pankk) soliditetskrav; kapitalkrav; kapitalbaskrav

valinnanvara ● alegere; opțiune; selecție ■ val; urval

asuntojen joukossa oli valinnanvaraa ● a fost de ales între locuințe ■ det fanns mycket att välja på bland bostäderna; det fanns ett stort bostadsurval

valinnanvaraa ei ollut: toiminta oli lopetettava ● n-am avut de ales, activitatea trebuia oprită ■ det fanns inget annat val: verksamheten måste läggas ned

minulla ei ollut varaa valita ● a nu avea de ales ■ jag hade inget val; jag hade inte råd att välja

valinnanvarainen ● la liberă alegere; opțional; facultativ; alternativă ■ valfri; (vapaaehtoinen) frivillig; fakultativ; (vaihtoehtoinen) alternativ

valtiovarainministeri, finanssiministeri ● ministrul finanțelor ■ (Suom) finansminister; (Ruots) finansminister

valtiovarainministeriö, finanssiministeriö ● Ministerul Finanțelor ■ (Suom) finansministerium; (Ruots) finansdepartement; (erisn) Finansdepartementet

valtiovarainvaliokunta, valtiovarainvaliokunta ● comisie parlamentară pentru finanțe ■ (Suom) statsutskott; (Ruots) finansutskott

valuuttavaranto ● rezervă valutară, depozit valutar ■ (tal) valutareserv

vapaavarasto ● antrepozit, depozit de vamă ■ frilager (myös Suom)

vara 1 ● stoc; rezervă; provizii; depozit; magazie ■ förråd, lager

koota itselleen vanhuuden varaa ● a pune deoparte pentru bătrânețe ■ lägga undan för att ha på gamla dagar

hän säilöi sieniä talven varaksi ● a conservat ciuperci pentru la iarnă ■ han lade in svamp för [att ha under] vintern

säästää jtak vastaisen varaksi ● a economisi ceva pentru mai târziu; rezervă-tampon ■ spara ngt för framtida bruk; (varmuudeksi) buffertspara

30 000 euroa riittää varaksi ● 30.000 de euro sunt suficienți pentru condiția de solvabilitate ■ 30 000 euro räcker som buffert

vanhassa vara parempi (sananl) ● experiența contează cel mai mult ■ gammal är [ändå] äldst

vara 2 ● avere, proprietate, bunuri; bani; active; fonduri; resusrse pecuniare; mijloace bănești ■ (mon omaisuus, raha[t]) tillgångar; medel; resurser

varat ja velat ● active și pasive financiare; fonduri și datorii ■ tillgångar och skulder

julkiset varat ● fonduri publice ■ allmänna medel

valtion varoista maksettava korvaus ● compensații care provin din fonduri de stat ■ ersättning som utgår av statsmedel

heillä ei ollut varaa autoon ● nu-și puteau permite o mașină ■ de hade inte råd med bil (att ha bil)

onko meillä varaa matkaan? ● ne putem permite călătoria? avem bani de călătorie? ■ har vi råd med en resa?

elää varojensa mukaan ● a trăi după posibilitâțile sale, a se întinde cât îl ține plapuma ■ leva enligt sina tillgångar

elää yli varojensa ● a trăi peste posibilitâțile sale, a se întinde mai mult decât îl ține plapuma ■ leva över sina tillgångar

olla varoissaan ● a fi bogat, avut, înstărit, prosper, bine situat; a fi în fonduri; a avea bani; a fi solvabil ■ vara förmögen jne. ks. varakas; vara stadd vid kassa

hän oli päässyt varoihinsa ● s-a ajuns; i-a mers bine; s-a îmbogățit ■ han hade blivit förmögen jne. ks. varakas; (puhek) han hade kommit [sig] upp i smöret

vara 3 ● măsură; dimensiune ■ (ylimääräisestä mitasta tms. – depre o altă valoare, diferită, suplimentară) mån

tinkimisen vara ● e loc de tocmeală ■ prutimån

varaa tinkiä ● cu posibilitatea de a se tocmi, de tocmit ■ prutmån

kutistumisvara ● rezervă pentru cât intră la apă; cât se strânge ■ krympmån

jättää varaa laajentumiselle ● a lăsa spațiu pentru extindere ■ lämna utrymme för expansion

jättää sentin vara jllk ● a lăsa un centimetru de rezervă pentru ceva ■ tillåt 1 cm för

lastenvaatteita, joihin on jätetty kasvun varaa ● haine pentru copii, cumpărate cu o măsură mai mare ținând cont de creștere ■ rejält tilltagna barnkläder

ottaa (ampuessa) tuulen varaa ● la tragere, consideră și vântul [viteza vântului] ■ till skjutning tillåta vinden

vara 4 a ● spațiu ■ (mahdollisuudesta, ylimääräinen tila – despre oportunitate, spațiu suplimentar) utrymme, rum (jllek för ngt); (yhd) -mån

ei ollut vara[a] valita, oli otettava, minkä sai ● nu era de ales, era de luat doar ce se dădea; nu aveai de ales, trebuia doar să accepți ce ai primit ■ det fanns inget val, det var bara att ta vad man fick; det fanns inget att välja på, det var bara att ta vad man fick

työssäsi on parantamisen varaa ● e loc de îmbunătățire în munca ta ■ det finns utrymme för förbättringar i ditt arbete

jssak on parantamisen varaa ● ceva are loc de îmbunătățire, de mai bine ■ ngt har utrymme (rum) för förbättringar

siinä on toivomisen varaa ● lasă mult de dorit ■ det lämnar åtskilligt övrigt att önska

siinä ei ole tulkinnan varaa ● fără alte explicații, nu e loc de interpretare ■ den tillåter (ger) ingen annan förklaring, den tillåter endast en tolkning

lakipykälässä ei ole tulkinnan varaa ● paragraful, articolul de lege nu este interpretabil ■ lagparagrafen lämnar inget utrymme för tolkningar

vara 4 b ● ar fi de dorit; este de ales ■ (erik viittaamassa jhk toivottavaan mahdollisuuteen – ar fi de dorit)

artikkelissa on lyhentämisen varaa ● articolul ar beneficia dacă ar fi scurtat ■ artikeln kunde [med fördel] förkortas; artikeln skulle vinna på att förkortas

tuloksissa on vielä parantamisen varaa ● mai este loc de îmbunătățire a rezultatelor; rezultatele ar putea fi mai bune ■ resultaten kunde bli bättre

laadussa on toivomisen varaa ● calitatea lasă de dorit ■ kvaliteten lämnar en del (paljon åtskilligt) övrigt att önska

siinä oli valinnan varaa ● a fost de ales între ■ där fanns det att välja mellan; det fanns att välja på

malleissa oli miltei rajaton valinnan vara ● este un număr aproape nelimitat de modele din care să alegi ■ det fanns otaliga modeller att välja på; det fanns ett nästan obegränsat antal modeller att välja på

minulla ei ole varaa ● nu-mi permit ■ siihen jag har inte råd med det

vara 5 (menettelystä, jonka jku voi sallia itselleen – care-și poate permite singur) (olla varaa – a poseda, a fi în posesia a ceva; a-si permite)

meillä on siihen varaa ● ne putem permite ■ vi har råd med det

voittajalla oli varaa hidastaa loppusuoralla ● aproape de finiș, învingătorul își putea permite să reducă ritmul alergării ■ segraren kunde [kosta på sig att] slå av på takten på upploppet; segraren hade råd att slå av på takten på upploppet

hänellä oli varaa pilailla heidän kanssaan ● își putea permite să glumească cu ei ■ han kunde unna sig ett skämt (att skämta) med dem; han kunde kosta på sig att skämta med dem

minulla ei ole varaa tehdä jtk ● nu-mi permit să fac ceva ■ jag har inte råd att göra ngt

minulla ei ole varaa lomaan ● nu-mi permit o vacanță ■ jag har inte råd med semester

minulla ei ole varaa menetellä niin ● nu-mi permit să mă comport așa ■ jag har inte råd att agera så

minulla ei ole varaa ostaa sitä ● nu-mi permit să cumpăr asta ■ jag kan inte spara pengarna för att köpa det; jag har inte råd att köpa den

minulla ei ole varaa ostaa autoa ● nu-mi permit să cumpăr o mașină ■ jag har inte råd att köpa en bil

hänellä ei ole varaa olla viikkoa poissa työstä ● nu își poate permite să lipsească o săptămână de la muncă ■ han har inte råd med en vecka borta från jobbet

hänellä ei ollut varaa menettää työpaikkaansa ● nu-și putea permite să-și piardă locul de muncă ■ han hade inte råd att mista jobbet

onko sinulla varaa maksaa siitä 100 euroa? ● îți permiți să plătești 100 de euro pentru asta? ■ har du råd att betala 100 euro för det?

onko sinulla [muka] varaa sanoa noin? ● iti permiți sa spui asta? ■ [och det] skall du säga! är du den rätta att säga det?

vara 6 ● referitor la atenție ■ (varuillaanolo)

pitää varansa (olla varuillaan) ● a fi atent; a se asigura; a se uita unde calcă; a lua aminte ■ se upp; passa på; passa sig; ta sig i akt; vara på sin vakt; (akta sig) titta, tänka på, ta hand om (att det); vara försiktig

pidä varasi! ● fii atent! asigură-te! ai grijă! atenție! uităte unde calci!se upp! (ark) titta på det! se dig för!

pidä varasi ettet ● fii atent să nu …; ai grijă să nu … ■ se, ta hand om du inte…

pidä varasi, ettet vain putoa ● ai grijă să nu cazi ■ försiktigt (se upp, pass[a] ) så du inte faller

ei vara venettä kaada (sananl) ● mai bine asigură-te, decât să regreți ■ bättre vara säker än ledsen; försiktighet är en dygd

parempi vara kuin vahinko ● prudența, prevederea e mama înțelepciunii; mai bine să prevezi decât să te căiești, să regreți ■ bättre förekomma än förekommas; bättre gå en liten krok än väta sin brok

vara 7 ● fonduri, mijloace ■ ks. ↓varat

.

vara- ● supleant; adjunct; vice; locțiitor; înlocuitor; de rezervă ■ reserv-; (henk) vice (us yhd)

vara- 1 a

vara-ankkuri ● ancora de rezervă ■ reservankare

vara-avain ● cheie de rezervă ■ reservnyckel

varahevonen ● cal de rezervă ■ reservhäst

varakappale ● piesă de schimb, de rezervă ■ reservdel

varakengät ● încălțăminte de rezervă ■ reservskor

varaosa ● piesă de schimb, de rezervă ■ reservdel

varapyörä ● roată de rezervă ■ reservhjul

vararengas ● cauciuc de rezervă ■ reservdäck

vara- 1 b (lisä- – de rezervă)

vara-auto ● mașină de rezervă ■ reservbil

varavuode ● pat suplimentar, pat de rezervă ■ extrasäng

vara-avain ● cheie de rezervă, cheie suplimentară ■ extranyckel, extra nyckel

vara- 1 c (hätä- – de urgență)

varauloskäytävä ● ieșire de urgență ■ nödutgång

varageneraattori ● generator de rezervă ■ reservgenerator, beredskapsgenerator

varamiehistö ● personal, echipaj de rezervăberedskapspersonal

varavoimala ● centrală electrică de rezervă ■ reservkraftverk

vara- 2 ● vice; adjunct ■ (henk) vice

vara-amiraali ● viceamiral ■ viceamiral

varakonsuli ● viceconsul ■ viceconsul

varakuvernööri ● viceguvernator ■ vicegovernör

varapresidentti ● vicepreşedinte ■ vicepresident

varapuheenjohtaja ● vicepreşedinte ■ vice ordförande

varapääministeri ● prim-ministru adjunct; premier adjunct ■ vice premiärminister

varamaalivahti ● portar de rezervă ■ ersättare målvakt

varaaja ● acumulator; boiler ■ ackumulator; (kuumanvedenvaraaja, kuumavesivaraaja) varmvattenberedare

vara-amiraali ● viceamiral ■ (sot) viceamiral

varaamo ● birou de rezervări, oficiu de rezervări ■ bokningsavdelning

varaan 1 ● de sprijinit, pentru sprijinit ■ (kannattamaksi, nojaan)

silta on rakennettu ponttonien varaan ● podul este construit pe pontoane ■ bron är byggd på pontoner

uloke on rakennettu kahden pilarin varaan ● ieșitura, proeminența este construită pe doi stâlpi ■ utsprånget vilar på två pelare

joutua veden varaan ● a cădea în apă; a „ateriza” în/pe apă ■ hamna i vattnet; (puhek) ramla (trilla) i plurret; trilla i spat

varaan 2 ● în sprijinul; sprijinit, bazat pe ■ (tukeutumisesta, riippuvuudesta tms.)

teoria rakentuu muutaman havainnon varaan ● teoria se bazează [doar] pe câteva observații ■ teorin bygger på (baserar sig ) några få iakttagelser

hän jätti osan asioista pelkän maininnan varaan ● s-a mulțumit cu simpla mențiune a unor chestiuni; anumite probleme pe care le-a menționat doar ■ han nöjde sig med blotta omnämnandet av vissa frågor; vissa frågor nämnde han bara

panna kaikki yhden kortin varaan (kuv) ● a juca totul pe o singură carte ■ satsa allt på ett kort

vara-avain ● cheie de rezervă ■ reservnyckel

varahenkilö ● înlocuitor; suplinitor; supleant ■ ersättare (jkn ngns t. för ngn); (vars luottamustoimissa tms.) suppleant (jkn ngns t. för ngn)

varainen (vars yhd jnk varassa oleva) ● dependent de ■ beroende

tulkinnan varainen ● dependent de; controversat; neclar; obscur ■ (moniselitteinen) flertydig, mångtydig; (kiistanalainen) kontroversiell; (epäselvä) oklar; (hämärä) dunkel

varainhankinta ● strângere de fonduri ■ (tal) medelsanskaffning; kapitalanskaffning; (kirjanp) tillförda medel (mon)

varainhoitaja ● trezorier; casier ■ kassör; (vars ruotsr) skattmästare

varainhoito ● management financiar; gestionarea fondurilor ■ finansförvaltning; (kunnan myös) drätsel; (Ruots oik) medelsförvaltning

yhdistyksen varainhoito ● gestionarea fondurilor asociației ■ skötseln av en förenings finanser

varainhoitokausi ● perioada financiară; perioada bugetară ■ budgetperiod

varainhoitovuosi ● an bugetar, an financiar, an fiscal, an de administrare financiară ■ budgetår, räkenskapsår, finansår, finansförvaltningsår

varainkeruu, varainkeräys ● colectare de fonduri ■ insamling av medel; (rahankeruupenninginsamling

varainkerääjä ● colector de fonduri ■ insamlare

varainsiirto ● transfer de capital ■ (tal) kapitalöverföring

varainsiirtovero ● impozit pe transfer [imobiliar sau de acțiuni] ■ överlåtelseskatt (vars Suom)

-varaisesti (yhd) (adv) ● pentru construcția adverbelor compuse cu sensul „cu rezerva” ■ —

-varaisuus (yhd) (sb) ● pentru construcția substantivelor compuse cu sensul „independanță/autonomie economică”, „autosuficiență” ■ —

varajohtaja ● director adjunct; locțiitorul directorului ■ vice direktör; (johtajan sijainen) ställföreträdande direktör; ställföreträdande chef

varajäsen ● supleant; înlocuitor ■ suppleant; (varavaltuutettu) ersättare

johtokunnan varajäsen ● supleant al consiliului [de administrație] ■ styrelsesuppleant

varakas ● bogat; înstărit; bine situat; prosper; avut ■ förmögen; välbeställd, välbärgad, välsituerad; burgen; (puhek) penningstark; tät; (halv) penningstinn; (hyvinvoipa) välmående; (rikas) rik

varakkaiden asuma-alue (substantiivisesti) ● cartierul, zona de locuit a bogătașilor ■ rikemanskvarter

varakkaasti (adv) în mod: luxos ■ lyxigt

elää varakkaasti ● a trăi o viață de lux; trăiesc pe picior mare ■ leva flott (lyxigt); leva lyxliv; leva på stor fot

asua varakkaasti ● a trăi luxos ■ bo flott; bo lyxigt

pukeutua varakkaasti ● se îmbracă luxos ■ klä sig i dyra kläder; klä sig exklusivt

avioitua varakkaasti ● a se căsători cu cineva bogat ■ gifta sig rikt

varakkuus ● avere; bunăstare; înstărit; bogăție ■ förmögenhet; välbeställdhet; burgenhet; (halv) penningstinnhet; (rikkaus) rikedom

päivähoitomaksut on porrastettu vanhempien varakkuuden mukaan ● taxele la creșă se gradează în funcție de averea părinților ■ dagvårdsavgifterna är graderade efter hur förmögna föräldrarna är

varalaskupaikka ● loc de aterizare de rezervă ■ (Suom) reservlandningsplats; (Ruots) reservbasväg

varalla [vara la cazul adesiv ⤓] ● în rezervă; la îndemână ■ i reserv

varalla oleva ylimääräinen kappale ● piesă suplimentară de rezervă ■ ett exemplar i reserv

hän piti aina lääkettä varalla ● avea întotdeauna medicamente de rezervă ■ han hade alltid medicin i reserv

hän on varalla maajoukkueeseen (varamiehenä) ● este rezervă în echipa națională ■ han är landslagsreserv

varallaolo ● stare de așteptare [pentru intervenție] ■ arbetsberedskap, beredskap, beredskapstjänstgöring              ► eng. standby

varallaolosta maksettu korvaus ● compensație plătită pentru starea de așteptare ■ ersättning för beredskap

varallaoloaika ● timp în așteptare (în care trebuie să fie gata să plece atunci când este chemat la intervenție) ■ beredskapstid

varallaolopäivystys, takapäivystys ● gardă de rezervă ■ beredskapsjour [cf takapäivystäjä lääkäri – medicul de gardă de rezervă]

varalle [vara la cazul alativ ↦ ⤅] ● de rezervă; pentru orice eventualitate; pentru mai târziu ■ till reserv; för framtida behov

olen leiponut pullia vieraiden varalle ● am copt chifle în caz că vin musafiri ■ jag har bakat bullar ifall det skulle komma gäster

säästää vanhuuden varalle ● a economisi pentru bătrânețe; a pune deoparte pentru viitor ■ spara för att ha på gamla (äldrie) dagar

säästää pahan päivän varalle ● a pune deoparte, a economisi pentru zile negre ■ lägga undan för framtiden

hän osti ruokaa viikonlopun varalle ● a cumpărat mâncare pentru weekend ■ han köpte mat till veckoslutet

hän pani asian mieleen vastaisen varalle ● a reținut problema pentru mai târziu ■ han lade saken på minnet för framtida behov (med tanke på framtiden)

hän otti retkivarusteisiin saappaat varalle ● în echipamentul de drumeție a luat cizme de rezervă ■ han tog för säkerhets skull med sig stövlar på utfärden

hänet valittiin joukkueeseen varalle (varamieheksi) ● a fost selectat ca rezervă în echipă ■ han valdes till reserv i laget

varallisuus, rikkausbogăție, avere; bunuri ■ förmögenhet; (varat) tillgångar (mon)

maassa on mahdollisuus koulutukseen varallisuudesta riippumatta ● în țară există posibilitatea educației, indiferent de bogăție, de avere, indiferent de situația financiară ■ i landet har man möjlighet till utbildning oberoende av hur förmögen man är (oberoende av ekonomisk ställning)

varallisuuden verottaminen ● impozitarea averii ■ förmögenhetsbeskattning

nettovarallisuus ● capital net ■ neto

varallisuusasema ● poziție financiara; situație economica ■ (taloudellinen asema) ekonomisk ställning; ekonomisk situation

vanhempien varallisuusasemasta riippumatta ● indiferent de averea părinților ■ oberoende av föräldrarnas förmögenhet; oberoende av hur föräldrarna har det ställt ekonomiskt; oberoende av föräldrarnas ekonomi (ekonomiska ställning)

varallisuusoikeus ● drept de proprietate ■ (oik) förmögenhetsrätt

varallisuusrangaistus (varallisuusrangaistuksia ovat sakko, rikesakko ja yhteisösakko) ● amendă corelată cu averea ■ (Suomförmögenhetsstraff; om straff som utmäts i pengar

varallisuusrikos ● delict, infracțiune asupra proprietății ■ (oik) förmögenhetsbrott; (omaisuusrikos) egendomsbrott

varallisuusvero ● impozit pe avere ■ förmögenhetsskatt

tulo- ja varallisuusvero ● impozit pe venit și avere ■ skatt på inkomst och förmögenhet

varalta [vara la cazul ablativ ↤] ● în caz că; la nevoie; la o adică ■ —

hän piti ruoan meidän varaltamme lämpimänä ● a ținut mâncarea caldă pentru noi ■ han höll maten varm åt oss

vakuuttaa tulipalon varalta ● asigurare de incendiu; a se asigura împotriva incendiului ■ brandförsäkra; försäkra mot eldsvåda

hän hankki hälytyslaitteen varkaiden varalta ● și-a procurat o alarmă de efracție, un dispozitiv de alarmă contra hoților ■ han skaffade ett tjuvlarm

hän otti varalta sateenvarjon ● pentru orice eventualitate a luat umbrela ■ han tog med sig ett paraply för säkerhets skull (för att vara på den säkra sidan); han tog med sig ett paraply ifall det skulle behövas

paperi säästettiin siltä varalta, että sitä tarvittaisiin myöhemmin ● hârtia a fost păstrată pentru cazul în care ar fi fost nevoie de ea mai târziu; ■ papperet sparades ifall det skulle behövas senare

kaiken varalta ● pentru orice eventualitate ■ för säkerhets skull; för alla eventualiteters skull

varamiehinen ● cu rezervele [bazat pe echipa de rezervă, pe oamenii de rezervă, etc.] ■ reservbetonad

joukkue voitti varamiehisenäkin ● echipa a câștigat în ciuda faptului că a jucat doar cu rezervele ■ laget vann trots att det spelade med flera reserver; laget vann trots de många reserverna

varamiehistö ● personal de rezervă, înlocuitori ■ reserver (mon); ersättare (mon); (koko miehistö) reservmanskap; reservbemanning

varamiehitys ● echipaj de rezervă; distribuția a doua (la teatru, operă) ■ (vars näytelmän tms.) reservbesättning

varamies ● înlocuitor; supleant; substitut; înlocuitor temporar; dublură (a unui actor); rezervă (în sport) ■ ersättare (myös Ruots); (vars luottamustoimissa tms.) suppleant; (tilapäinen sijainen) inhoppare; (näyttelijästä myös) stand-in; (urh) reserv

kansanedustajien varamiehet ● supleanții parlamentarilor ■ riksdagsmännens suppleanter

varanotaarivicenotar ■ (Suom) vicenotarie

varanto ● totalitatea rezervelor ■ reserv (myös yhd)

vesivaranto ● rezerve de apă; rezerve hidrologice ■ vattenreserv

kassavaranto ● rezerva de casă, de numerar ■ (liik) kassareserv

kielivaranto ● serie, set de limbi; mulțimea limbilor ■ uppsättning språk; mängd språk

monipuolinen kielivaranto on tärkeä Suomen menestymiselle ● pentru ca Finlanda să aibă succes, trebuie să se știe mai multe limbi, sunt necesare abilități lingvistice versatile ■ för att Finland ska vara framgångsrikt behöver vi [kunna] många språk (behövs det mångsidiga språkkunskaper)

koulutusjärjestelmän tuottama kielivaranto ● limbile predate în școală ■ de språk som lärs ut i skolan

ihmisten kielivaranto voi kapeutua ● numărul de limbi vorbite de oameni poate scădea ■ antalet språk som folk talar kan minska

kultavaranto ● rezerva de aur ■ (tal) guldreserv

tietovaranto ● resurse de informație ■ informationsresurser (mon); dataresurser (vars rakenteisesti yhdistetyistä aineistoista) informationslager

öljyvaranto,  öljyvarannot ● rezervele petroliere ■ oljereserv

valuuttavaranto ● rezerva valutară ■ (tal) valutareserv

varaosa ● piesă de rezervă, piesă de schimb ■ reservdel

varaosamyyjä ● vânzător de piese de schimb ■ reservdelsförsäljare

varaosamyymälä ● magazin de piese de schimb ■ reservdelsaffär

varapoistumistie, varauloskäynti, varauloskäytävä, varareitti ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång

varapresidentti ● vicepreședinte ■ vicepresident

varapuheenjohtajaviceprezident [într-un prezidiu] ■ vice ordförande

varapuhemies ● vicepreședinte al parlamentului ■ vice talman

varapyörä ● roată de rezervă; cauciuc de rezervă ■ reservhjul; (vararengas) reservdäck

auton varapyörä ● roata de rezervă, cauciucul de rezervă al unei mașini ■ reservhjulet (reservdäcket) till en bil

varapääministeri ● vice premier; vice prim-ministru ■ vice premiärminister

vararahasto ● fond de rezervă; rezerva de numerar; fond de rulment ■ (yleisk) kassareserv; reservkassa; (liik esim. osakeyhtiössä) reservfond

perheenemännän vararahasto ● fondul de rezervă al gospodinei ■ en husmors reservkassa

pääoman siirtäminen vararahastoon ● transfer de capital către fondul de rezervă ■ avsättning av kapital till reservfond

vararavinto ● rezervă de elemente nutritive ■ reservnäring

vararehtori ● prorector ■ prorektor

varareitti, varapoistumistie, varauloskäynti, varauloskäytävä ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång

vararengas ● cauciuc de rezervă; roată de rezervă ■ reservdäck; (varapyörä) reservhjul

auton vararengas ● cauciucul de rezervă al unei mașini, roata de rezervă ■ reservdäcket (reservhjulet) till en bil

varareservi ● „rezerva rezervei”, conscriși care nu sunt în serviciu permanent al armatei și nici nu sunt rezerviști ■ (Suom sotersättande reserv

vararikko ● faliment; bancrută; craș, crashkonkurs (myös oik); bainkrutt; fallissemang; (puhek) krasch

tehdä vararikko ● a da faliment ■ gå i konkurs; konkursa; göra bankrutt; bankruttera; (puhek) krascha

vararikkoon joutunut yhtiö ● o firmă falimentară; o companie în faliment ■ (myös) ett konkursdrabbat bolag

olla vararikon partaalla ● a fi în pragul falimentului ■ stå på ruinens brant; vara konkursfärdig (konkursmässig)

vararikon partaalla oleva ● care este în pragul falimentului ■ konkursfärdig, konkursmässig; bankruttmässig

henkinen vararikko (kuv) ● faliment spiritual ■ andlig bankrutt

varassa 1 ● sprijinindu-se de; depinzând de ■ lutar sig emot; beroende på

riippua köyden varassa ● atârnă de frânghie ■ hänga i ett rep

seistä yhden jalan varassa ● a sta într-un picior ■ stå på ett ben

hän seisoi yhden jalan varassa ● stătea într-un picior ■ han stod på ett ben

uloke on kahden pilarin varassa ● ieșitura, proeminența se sprijină pe doi stâlpi ■ utsprånget vilar på två pelare

olla hiuskarvan varassa (kuv) ● a atârna de un fir de păr ■ hänga på ett hår

selviytymisemme oli hiuskarvan varassa ● supraviețuirea noastră a atârnat de un fir de păr ■ vi klarade oss med ett nödrop

    1. ks. myös täpärä 3

varassa 2 ● cu sprijin[ul]; sprijinindu-se ■ (jstak riippuvaisena, jnk avulla tms.) beroende; med hjälp

elää tilapäisansioiden varassa ● a trăi din venituri ocazionale, temporare ■ leva på tillfälliga inkomster

teollisuus toimii tuontienergian varassa ● industria se bazează pe, depinde de energia importată ■ industrin är beroende av importerad energi

hajuaistin varassa suunnistava hyönteinen ● o insectă care se orientează cu ajutorul simțului mirosului ■ en insekt som orienterar med hjälp av luktsinnet

hallitus oli lehtitietojen varassa ● guvernul s-a bazat pe ceea ce era scris în ziare ■ regeringen var hänvisad till uppgifterna i tidningarna (till det som stod i tidningarna)

hän eli vaimon ansioiden varassa ● a trăit din veniturile soției sale ■ han levde på sin fru[s inkomster]

se on sattuman varassa ● depinde de întâmplare; merge la noroc ■ det beror på slumpen; det är slumpen som avgör (är avgörande)

varasta ● din sprijin; cu sprijin ■ med stöd

ampua tuen varasta ● a împușca, a trage cu arma sprijinindu-se ■ skjuta med stöd

varasto ● depozit; magazie; hambar; depou; depozit de mărfuri; stoc ■ lager; (varikko, varastopaikka) depå; (tiettyä tarkoitusta varten varattu) förråd; (varastopaikka myös) upplag; (makasiini) magasin

sisseillä oli piilossa suuret varastot aseita ja elintarvikkeita ● gherilele ascunseseră depozite mari de arme și alimente ■ gerillan hade gömt undan stora förråd av vapen och livsmedel

koota jtak varastoon ● a aduna ceva în stoc ■ samla ngt på lager

täydentää varastoja ● a reface proviziile, stocurile ■ fylla på (komplettera) förråden; fylla på lagren

hän osti kahvia varastoon ● a cumpărat cafea ca să aibă stoc ■ han lade upp ett lager kaffe; han köpte kaffe så han hade på lager

hänellä oli pari viinipulloa varastossa ● avea câteva sticle de vin de rezervă ■ han hade ett par vinflaskor på lager

pitää varastossa (liikkeessä) ● a păstra în stoc (în magazin) ■ lagerföra, lagerhålla; hålla i lager

loputon varasto juttuja (laajemmin – prin extindere) ● un depozit inepuizabil de povești ■ ett outtömligt förråd av historier

varastoalue ● zonă, loc de depozitare; zona depozitului ■ lagerområde; upplagsplats; upplag; (metsät tukkien varastoalue) avlägg, vältplats

varastohotelli ● hotel depozit; depozit-hotel [de ex. pentru cauciucurile de iarnă/vară] ■ lagerhotell

varastohuone ● cameră de depozitare; depozit ■ förrådsrum; lagerrum

varastohylly ● raft de depozit, de depozitare ■ lagerhylla

.

varastoida 1 ● a păstra; a face provizii; a depozita; a înmagazina ■ (pitää varastossa) lagra; ha ngt i lager; lagerföra, lagerhålla; (tilapäisesti huonekaluja tms.) magasinera

kaksi vuotta varastoitua viiniä ● vin care a fost păstrat timp de doi ani ■ vin som lagrats i två år

varastoida 2 ● a depozita; a pune la păstrare în depozit; a acumula ■ (kerätä varastoksi) lagra upp; lägga upp ett förråd (jtak av ngt); (energiaa) ackumulera

varastoida viljaa siiloihin ● depozitarea cerealelor în silozuri ■ lagra upp spannmål i silo[e]r

varastoida polttopuita talven varalle ● a depozita lemne de foc pentru iarna; a aduna provizii de lemne de foc pentru iarnă ■ lagra upp ved för vintern; lägga upp ett förråd av ved för vintern

varastoida ruokaa pakastimeen ● a depozita alimentele în congelator ■ lagra upp mat i frysen

varastoinninkestävyys ● rezistență la depozitare ■ lagringsbeständighet

vihannesten varastoinninkestävyys ● durabilitatea depozitării legumelor ■ lagringsbeständigheten hos grönsaker

varastointi 1 ● depozitare; depunere; înmagazinare ■ (varastossa pitäminen) lagring; lagerföring, lagerhållning; (huonekalujen tms. tilapäinen varastointi) magasinering

varastointi 2 ● depozitare; adunarea elementelor de depozitat; acumulare ■ (jnk kerääminen varastoksi) upplagring; uppläggning av ett förråd av ngt; (energian) ackumulering

.

varastointiaika ● timp de depozitare ■ lagringstid (jnk för ngt)

varastointikustannukset ● costurile depozitării; cheltuieli de depozitare ■ lagerkostnader, lagringskostnader

varastoitua ● a se depozita; a se acumula ■ lagras; (kertyä varastoiksi) samlas på lager; (kertyä, kasaantua) ansamlas, anhopas; (energiasta) ackumuleras

rasvan varastoituminen kudoksiin ● grăsimea se depozitează în țesuturi ■ lagring av fett i vävnaderna

varastokirjanpito ● contabilitate de depozit; contabilitatea stocurilor ■ (liik) lagerbokföring

varastokuiva ● uscat în depozit ■ torrt (torkat) i förvaring

varastokuiva lattialauta ● scândură [pentru dușumele] uscată în depozit ■ torrt (torkat) golvvirke

varastoluettelo ● catalog de inventar, listă de inventar ■ lagerkatalog, lagerförteckning

varastomies ● muncitor în depozit; depozitarlagerkarl; (varastotyöntekijä) lagerarbetare

varastomyymälä ● magazin depozit ■ lagerbutik

varastomyynti ● vânzări în depozit; vânzare de stoc ■ lagerförsäljning

varastonhoitaja ● manager de depozit ■ lagerförvaltare

varastonhoito ● managementul depozitului; gestionarea stocurilor ■ skötsel av lager

varastopaikka ● loc de depozitare; loc de stivuire a lemnului tăiat în parchetul de exploatare ■ upplagsplats; (metsät) avlägg, vältplats

puutavaran varastopaikka ● loc de depozitare al cherestelei ■ ett avlägg (en vältplats) för virke

varastopäällikkö ● șeful depozitului ■ lagerchef; lagerföreståndare

varastorakennus ● clădirea depoziturlui ■ lagerbyggnad; magasinsbyggnad

varastorauta, ferritiini ● feritină ■ ferritin

varastoravinto, vararavinto ● rezervă de nutriţie; nutriţie de rezervă a organismului■ reservnäring

varastosiilo ● siloz de stocare; depozit-siloz ■ silomagasin

varastosolukko ● țesut cu hrană de rezervă la plante ■ (kasv) vävnad med reservnäring

varastotappio ● pierdere de stocare ■ (liik) lagringsförlust

varastotauti ● boli ale plantelor care apar la legume și la fructe în timpul depozitării ■ lagringssjukdom

varastotavara ● bunuri, mărfuri de depozit ■ lagervara

tuotetta on saatavana varastotavarana ● produsul este disponibil în stoc ■ varan finns på lager

varastotila ● spațiu de depozitare; local de depozitare ■ lagerutrymme; lagringsutrymme; förrådsutrymme; lagerlokal; (makasiini) magasin

varastotuholainen ● dăunător de depozit ■ förrådsskadegörare; skadedjur i förråd

varastotyöntekijä ● muncitor în depozit ■ lagerarbetare; förrådsarbetare

varastovaraus ● rezervă de stoc ■ (tal) lagerreserv

.

varat 1 [vara pl] ● mijloace; resurse; fonduri; bunuri; bogăție; bani; finanțe ■ medel, tillgånger, resurser; förmögenhet; (rikkaus) rikedom; (raha) pengar; (jhk till, med ngt) råd; (varallisuus) finanser (mon); (varat) tillgångar (mon)

luonnonvarat, luonnon varat [mineraalivarat, energialähteet] ● resurse naturale [resurse minerale, surse de energie] ■ naturresurser [mineraltillgångar, energikällor]

suuret mineraalivarat ● mari bogăţii minerale ■ stor mineralrikedom

öljyvarat ● rezerve de petrol ■ oljereserver

henkilökohtaiset varat ● bunuri personale ■ personliga tillgångar

kiinteät varat ● bunuri fixe ■ fast egendom

kiinteä ja irtain omaisuus ● bunuri fixe și mobile ■ fast och lös egendom

vaihtuvat varat, vaihto-omaisuus ● capital circulant; fond de rulment ■ rörelsekapital

kerääntyneet varat ● fonduri acumulate, primite ■ ackumulerade medel, mottagna medel

käytetyt varat ● fonduri utilizate, cheltuieli ■ använda medel, utgifter

panostetut varat tms. ● fonduri investite ■ satsning

tarvittavat varat ● fonduri necesare ■ nödvändiga medel

riittävät varat (toimeentulo) ● mijloace suficiente ■ tillräckliga medel

jäädytetyt varat ● active înghețate ■ infrusna tillgångar

rajalliset varat ● resurse limitate ■ begränsade resurser

pankkiin talletetut varat ● fonduri depuse îm bancă ■ insatta medel

valtion varat ● fonduri de stat, „banii statului” ■ statliga medel

se maksetaan valtion varoista ● este plătit din fonduri guvernamentale ■ det betalas ur statliga medel, den finansieras av regeringen

yhteiset varat ● bunuri comune; avere comună; fonduri, mijloace comune ■ gemensamma tillgångar, fonder; gemensam egendom

yleiset varat ● fonduri generale ■ offentliga medel; allmänna medel

julkiset varat ● fonduri publice ■ allmänna medel

varat hupenivat ● fondurile s-au diminuat ■ medlen minskade

jäljellä olevat varat ● fondurile rămase ■ återstående medel

vähät varat ● fonduri puţine; mijloace scăzute ■ få fonder; låga medel, få medel

varani eivät salli.. ● fondurile mele nu permit … ■ jag har inte råd.., jag har inte möjlighet att..,

se ei hänen varoissaan tunnu ● nu pare să fie în limitele lui ■ det verkar inte vara inom hans möjligheter; med sina pengar kommer han inte att känna det

häneltä on varat lopussa ● a rămas fără fonduri ■ han har slut på pengar; han har inga medel el. inga mer pengar

yrityksellä ei ole siihen varoja ● firma nu dispune de resurse pentru asta ■ företaget har inte resurserna för det

konkurssipesän varat ● masă falimentară ■ konkursmassa [(oik) konkursbo]

kuolinpesän varat ja velat ● activele și pasivele succesiunii ■ dödsboets tillgångar och skulder

luetteloida kuolinpesän varat ● a inventaria activele și pasivele succesiunii ■ inventera ett dödsbos tillgångar

säätiöidä lahjaksi saadut varat ● a stabili un fond de donații; a pune deoparte fonduri de donații într-un fond; plasează fonduri de donații într-o fundație ■ fondera donationsmedel; avsätta donationsmedel i en fond; placera donationsmedel i en stiftelse

varat siirtyivät säätiölle testamenttilahjoituksena ● fondurile au fost transferate fundației ca donație testamentară ■ medlen överfördes på stiftelsen genom testamente (legat)

määrätarkoitukseen myönnetyt varat ● fonduri acordate într-un scop anume ■ medel som beviljats ​​för det angivna ändamålet

ottaa budjettiin varat jtk varten ● a lua bani de la buget pentru ceva ■ ta in medlen i budgeten för ngt

tutkimukseen osoitetut varat ● fonduri alocate cercetării ■ medel för forskningen; forskningsanslag

kehitysapuun uhratut varat ● fonduri donate ajutorului pentru dezvoltare ■ de medel som lagts ner på (använts till) u-hjälp

hankkeeseen upotetut varat ● fonduri investite în proiect, alocate proiectului ■ de penningmedel som plöjts ner i projektet

varat olivat vuotaneet kuiviin (kuv) ● fondurile erau secate; resursele se epuizaseră ■ resurserna hade sinat

elää yli varojensa ● a trăi peste posibilitățile sale, peste mijloacele proprii ■ leva över sina tillgångar

olla vähissä varoissa ● a fi lipsit de bani; a o duce greu; a-i merge rău ■ ha det dåligt ställt; ha ont om pengar; (puhek myös) ha det knapert

olla hyvissä varoissa ● a-i fi bine; a o duce bine; a fi bine situat, a fi bogat, avut ■ vara välbeställd (välbärgad, välsituerad)

elää varojensa mukaan ● a trăi după posibilitățile sale ■ leva inom sina tillgångar; leva efter sina medel

varat 2 (kirjanp)

varat, vastaavat ● active plaktiva pl

varat ja velat ● activ și pasiv; cf. bilanțtillgångar och skulder; aktiva och passiva                      ► eng. assets and liabilities; germ. Aktiva und Passiva

varat ja velat menivät vastakkain ● activele și pasivele erau echilibrate ■ tillgångar och skulder gick emot varandra

likvidit varat, (helposti rahaksi muutettavat) varat ● capital lichid, fonduri disponibile ■ likvida medel

yhtiön velat ovat suuremmat kuin sen varat ● pasivele firmei sunt mai mari decât activele acesteia ■ bolagets skulder är större än dess tillgångar

varat 3 ● bunuri, mărfuri depozitate, stocate ■ (varastoidut tavarat ym)

varat 3 a varasto ● rezerve ■ reserver

ruokavarasto ● depozit de alimente ■ livsmedelslager; livsmedelsförsörjning

vesivarasto ● rezervor de alimentare cu apă ■ vattenförsörjning

lääkevarastot ● depozit de medicamente ■ läkemedelslager

armeijan varastot ● rezervele armatei ■ arméreserver

retkikunnan varastot ● proviziile unei expediţii ■ en expeditions förnödenheter

varasto ● ascunzătoare ■ (kätkö)

oravan pähkinävarasto ● ascunzătoarea de nuci a veveriței ■ ekorrs nöttersskara

varmuusvarasto ym varasto ● stocare, provizii de siguranță ■ lagra

varat 3 b ● depozit ■ (liik)

myyntivarasto, käsivarasto ● depozit de vânzări, stoc disponibil ■ försäljningslager, lager till hands

myydä koko varasto ● a epuiza stocul; a vinde întregul stoc ■ sälja hela lagret

niin kauan kuin varastoja riittää ● până la epuizarea stocului ■ så länge lagret räcker

jos aika ja varat myöten antavat ● dacă o să am timp și bani ■ om jag har tid och pengar

sikäli kuin varat sallivat ● în măsura în care fondurile permit; dacă există resurse ■ i den mån resurserna medger; i mån av resurser; ifall det finns resurser

ehtyvät [luonnon]varat (liik) ● capital cu durată limitată (mină sau sondă de petrol care se epuizează cu timpul, etc.) ■ kapital med begränsad löptid

.

varata 1 ● a comanda din timp; a rezerva; a reține; a rezerva fonduri, a depune, a pune deoparte ■ reservera; (tilata) beställa; (vars ruotsr) tinga; (vars matkalippuja) boka; (ottaa t. jättää varalle) anslå; avsätta; (puhek) paxa (jk för ngt)

varata pöytä ravintolasta ● a rezerva o masă la restaurant ■ beställa (reservera) bord på en restaurang

varata liput elokuviin ● a reține bilete la cinema ■ beställa biobiljetter

varata hotellihuone ● a rezerva cameră la hotel ■ beställa rum på ett hotell

hän varasi ajan lääkärin vastaanotolle ● și-a rezervat oră la medic ■ han beställde tid hos en läkare

varata paikka Tokion lennolle ● a rezerva un bilet de avion către Tokyo ■ boka plats på flyget till Tokyo

hänelle oli varattu paikka Bukarestin lennolle ● avea bilet rezervat pentru zborul la București ■ han var inbokad på flyget till Bukarest

vieraille on varattu tilaisuus saunomiseen ● oaspeților le era rezervată posibilitatea de a face saună ■ gästerna har möjlighet att bada bastu

varata ruokaa viikonlopuksi ● a face cumpărături pentru sfârșitul săptămânii ■ handla (skaffa) mat till helgen; (puhek paljon ruokaa) ladda upp med mat till helgen

huone on varattu tutkijoiden käyttöön ● camera era rezervată cercetătorilor ■ rummet är reserverat för forskare

hän varasi riittävästi rahaa mukaansa ● și-a luat cu el destui bani ■ han tog med sig tillräckligt mycket pengar

matkaan varattiin tunti ● pentru călătorie era rezervată o oră ■ det anslogs en timme för resan

busseille varattu ajokaista ● bandă rezervată autobuzelor ■ ett körfält för bussar; busskörfält; bussfält; bussfil

toimintaan varattu määräraha loppui kesken ● fondurile alocate activității n-au fost suficiente ■ de medel som reserverats (avsatts) för verksamheten räckte inte till

mä varaan ton keinun! (puhek) ● acum leagănul e al meu! [eu mă dau în el!] ■ pax för den där gungan!

matkatoimisto varaa [itselleen] oikeuden muutoksiin (erik pidättää) ● agenția de turism își rezervă dreptul la modificări ■ resebyrån förbehåller sig rätten till ändringar

varata 2 ● a ocupa [ceva cuiva] ■ ([toisen] käytössä olemisesta)

varattu ● ocupat ■ upptagen

numero oli varattu ● numărul era ocupat, suna ocupat ■ numret var upptaget

johtajan aika oli kovin varattu ● directorul era ocupat tot timpul ■ direktören var en strängt upptagen man

olen juuri nyt varattu ● chiar acum sunt ocupat ■ jag är upptagen just nu

varata 3 ● a acumula; a încărca; a înmagazina ■ (varastoida energiaa) ackumulera; lagra; (ladata) ladda

varaava takka ● o sobă care înmagazinează căldură ■ en spis som lagrar värme

varaava sähkölämmitys ● încălzire electrică acumulativă ■ ackumulerande elvärme

auton akun varaaminen ● încărcarea bateriei auto ■ laddning av bilbatteriet

varata kondensaattori sähköllä ● a încărca un condensator cu electricitate ■ ladda en kondensator med elektricitet

negatiivisesti varattu hiukkanen ● o particulă încărcată negativ ■ en negativt laddad partikel

varata 4 ● a se sprijini de ceva ■ ks. tukeutua

tukeutua 1 ● a se sprijini de ceva; a fi sprijinit de ceva; a lua ceva ca sprijin ■ stödja sig, stöda sig (jhk mot ngt); ta stöd (jhk av t. mot ngt); stöd[j]a sig på ngt; (olla jnk varassa) vila (jhk t. mot ngt)

tukeutua jkn käsivarteen ● a se sprijini de brațul cuiva ■ stödja (stöda) sig på ngns arm

loukkaantuneeseen jalkaan ei voinut tukeutua ● nu s-a putut sprijini pe piciorul accidentat ■ det gick inte att stöd[j]a på det skadade benet

saaristoalueeseen tukeutuva laivasto (sot) ● o flotă bazată pe arhipelag ■ en skärgårdsbaserad flotta

tukeutua 2 ● a se baza pe ceva, a fi bazat pe ceva ■ (kuv) bygga på ngt, basera sig på ngt, vara baserad på ngt

asiakirjoihin tukeutuva tutkimus ● o investigație, o cercetare bazată pe documente ■ en dokumentbaserad undersökning

varatie, varauloskäynti, varauloskäytävä, varapoistumistie ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång

varatoimitusjohtaja ● director general adjunct ■ vice verkställande direktör

varaton ● pauper; sărac: lipsit de mijloace de trai, de venituri; fără avere; sărac; nevoiaș; amărât; mai puțin avut; sărac ■ medellös (myös oik); obemedlad; (vähävarainen) mindre bemedlad; (köyhä) fattig

velallinen todettin varattomaksi ● s-a constatat că datornicul, debitorul este insolvabil ■ gäldenären konstaterades medellös

olla varaton ● a fi în situație financiară precară; a fi insolvabil ■ (myös) vara på obestånd

varattomien oikeusapu (substantiivisesti) ● asistență juridică pentru cei săraci ■ rättshjälp för medellösa

varattomuus ● paupertate; sărăcie; lisă de mijloace de trai ■ medellöshet (myös oik); (köyhyys) fattigdom

varattomuustodistus ● certuficat de paupertate ■ medellöshetsbevis, medellöshetsintyg

varattu-ääni ● ton de ocupat ■ upptagetton

kuului koko ajan varattu-ääni ● suna ocupat tot timpul ■ (puhek) det tutade upptaget hela tiden

varatuomari ● judecător stagiar; asesor de tribunal; avocat; jurist; (titlu onorific) judecător onorar retras din activitate; adjunct al șefului districtului ■ (Suom) vicehäradshövding; (Ruots hist) vice häradshövding

varauksellinen ● cu rezervă, cu o oarecare rezervă, cu reținere, cu moderație; cu sobrietate; cu cumpătare; cu prudență; cu precauție; cu grijă; delicat; în siguranță; critic; sceptic; potrivit așteptării ■ (pidättyväinen, varautunut) reserverad; återhållsam; avvaktande; (varovainen) försiktig; (kriittinen) kritisk; (skeptinen) skeptisk

saimme hänen varauksellisen tukensa ● ne-a sprijinit cu oarecare rezervă; nu ne-a sprijinit fără rezerve; am primit sprijinul lui restrâns ■ han stödde oss med en viss reservation; han stödde oss inte utan förbehåll; vi fick hans återhållsamma stöd

varauksellinen tunnustus ● recunoaștere rezervată, prudentă ■ ett erkännande med förbehåll; ett försiktigt erkännande

varauksellinen suhtautuminen ● atitudine rezervată ■ en reserverad (skeptisk) hållning

varauksellinen optimismi ● optimism prudent ■ försiktig optimism

varauksellisesti (adv) ● în mod: cu rezervă, cu o oarecare rezervă, cu reținere, cu moderație; cu sobrietate; cu cumpătare; cu prudență; cu precauție; cu grijă; delicat; în siguranță; critic; sceptic; potrivit așteptării ■ med förbehåll; inte utan förbehåll; med [en] viss reservation; avvaktande; (varovaisesti) försiktigt; (kriittisesti) kritiskt; (skeptisesti) skeptiskt

hän suhtautui ehdotukseen varauksellisesti ● a fost sceptic, a avut rezerve cu privire la propunere ■ han var (ställde sig) kritisk till förslaget; han förhöll sig avvaktande (kritisk, skeptisk) till förslaget

varauksellisuus ● rezervă, rezervare; reținere; moderație; sobrietate; cumpătare; prudență; precauție; grijă; criticism, caracter critic, „criticitate”; scepticism ■ reservation; (pidättyväisyys, varautuneisuus) återhållsamhet; (varovaisuus) försiktighet; (kriittisyys) kritiskhet; (skeptisyys) skepticism, skepsis

varaukseton 1 ● sincer, franc, deschis, fără rezerve; absolut; necondiționat, fără condiții; complet, întreg, deplin; total; integral, nedivizat, neîmpărțit; unanim ■ förbehållslös, oförbehållsam; oreserverad, reservationslös; (ehdoton) obetingad; villkorslös; (täydellinen) full; odelad

hän ilmaisi varauksettoman tunnustuksensa ● și-a exprimat recunoașterea deplină ■ han uttryckte sitt fulla erkännande

hän antoi varauksettoman tukensa ● și-a oferit sprijinul deplin fără rezerve ■ han gav sitt fulla (odelade, oreserverade) stöd

teos sai varauksettoman myönteisen vastaanoton ● lucrarea a avut o primire pozitivă fără rezerve ■ verket fick ett odelat positivt mottagande

varaukseton 2 ● neîncărcat; neutru ■ (jossa ei ole varausta) oladdad; neutral

varaukseton alkeishiukkanen ● particulă elementară neîncărcată, neutră ■ en neutral elementarpartikel

varauksettomasti (adv) ● în mod: fără rezerve ■ utan förbehåll, förbehållslöst; reservationslöst

varauksinen ● încărcat ■ laddad

varauksinen hiukkanen ● o particulă încărcată ■ en laddad partikel

negatiivisvarauksinen hiukkanen ● o particulă cu sarcină negativă ■ en partikel med negativ laddning

varauloskäynti, varauloskäytävä, varapoistumistie, varatie ● ieșire de urgență; ieșire de incendiu ■ reservutgång; nödutgång

varauma ● rezervare; rezervă; restricție; restrângere; condiție ■ reservationförbehåll

.

varaus 1 ● rezervare; comandă ■ reservering; (tilaus) beställning (jnk av ngt); (vars matkalippujen, hotellihuoneen tms. myös) bokning (jnk av ngt)

onko Teillä varaus? ● aveți o rezervare? ■ har du/Ni en reservation?

varaukset on tehtävä kaksi viikkoa etukäteen ● toate rezervările trebuie făcute cu două săptămâni înainte ■ alla bokningar måste göras två veckor i förväg

pöydän varaus ● rezervarea unei mese ■ bordsbeställning

peruuttaa varaus ● a anula rezervarea ■ avbeställa

varauksen peruuttaminen ● anularea rezervării ■ avbeställning, annullering; avbokning

varauksen muuttaminen ● schimbarea rezervării ■ (vars matkalipun) ombokning

varaus 2 ● restricție; restrângere; condiție restrictivă; rezervare ■ (rajoittava ehto) förbehåll; (varauma) reservation

varauksetta ● sincer, franc, fără rezerve; fără rezervare ■ oförbehållsamt, förbehållslöst; oreserverat; reservationslöst; utan reservationer (förbehåll)

varaus sopimuksessa ● rezervă într-un contract, provizion, prevedere, stipulare ■ (kirj, liik ym) reservation i kontraktet; förbehåll, bestämmelse, stadgande

esittää varauksia ● a sugera anumite rezerve; a pune condiții ■ framföra reservationer; föreslå vissa reservationer

sillä varauksella että ● cu condiția ca ■ med förbehållet att; under förutsättning att; på stadgandet att

varauksetta ● fără rezerve; fără nici un fel de rezerve ■ utan reservation; oreserverat

eräin varauksin, tietyin varauksin ● cu unele rezerve, cu anumite rezerve; cu condiţia că ■ med vissa reservationer

tehdä päätökseen varaus ● a depune o rezervă împotriva unei decizii (da! dar …) ■ reservera sig mot ett beslut; inlägga reservation mot ett beslut

varauksen tehnyt henkilö ● persoana care a depus rezerva; persoana care a făcut rezervarea ■ reservant; person som reserverat sig

hän hyväksyi suunnitelman varauksin ● a aprobat planul cu o oarecare rezervă, cu unele condiții ■ han godkände planen med en viss reservation (med vissa förbehåll)

ehdotusta kannatettiin varauksetta ● propunerea a fost susținută fără rezerve ■ förslaget bifölls utan reservation (reservationslöst)

hän suhtautui asiaan varauksella ● a abordat-o cu rezerve; era sceptic cu privire la toată chestia ■ han ställde sig skeptisk till det hela

salainen varaus ● rezervare tăcută depusă ca măsură de precauție, de preferință confidențială ■ tyst förbehåll; (puhek) brasklapp

varaus 3 ● încărcare; sarcină [electrică] ■ (fys, sähk, tekn) laddning

sähkövaraus ● sarcină electrică; încărcare electrică ■ elektrisk laddning

auton akussa oli täysi varaus ● bateria autoturismului era încărcată complet ■ bilbatteriet var fulladdat

varauksen purkautuminen ● descărcare ■ urladdning

kondensaattorin varauksen purkautuminen ● descărcarea unui condensator ■ urladdning av en kondensator; urladdning av kondensatorladdning

elektronin varaus ● sarcina unui electron ■ laddningen hos en elektron

varaus 4 ● rezervare anticipată privind cheltuielile ulterioare sau pierderile ■ (liik) reservering

varaus 5 ● o canelură pe suprafața inferioară a buștenului de perete [väggtimmer, stock i en vägg; wall log; Wandbalken] superior care se potrivește în suprafața superioară convexă a buștenului inferior ■ (rak) långdrag

varauskyky ● capacitate; capacitate de stocare ■ kapacitet; lagringskapacitet

akun varauskyky ● capacitatea de încărcare a bateriei, a acumulatorului ■ kapaciteten hos en ackumulator; (auton akun) kapaciteten hos ett batteri

takan varauskyky on hyvä ● șemineul acumulează bine căldura ■ spisen lagrar (ackumulerar) värme bra

varausmetsä ● pădure de conservare cu un scop determinat ■ (metsät) besparingsskog (w)

varausnumero ● număr de rezervare ■ (lipun tms.) bokningsnummer; reservationsnummer

suomalaishyökkääjä varattiin ensimmäisellä kierroksella varausnumerolla 10 (urh) ● atacantul finlandez a fost rezervat în primul tur cu numărul 10 ■ den finska forwarden gick i första draftrundan som nummer 10

varaustila ● stare de încărcare ■ (fys, sähk) laddning; laddat tillstånd, laddningstillstånd

varaustunnus ● cod de rezervare; cupon de reducere ■ (varauksen yksilöivä tunnus) bokningskod; (alennukseen oikeuttava tunnus) rabattkod

varaustupa ● cabană [a administrației forestiere] de închiriat ■ (Suom) reserveringsstuga; (Ruots läh) uthyrningsstuga; (vaatimaton) uthyrningstorp

varautua 1 ● a fi gata de; a se pregăti de ceva; a se aștepta la ceva ■ bereda sig (jnk av ngt); förbereda sig (jnk av ngt)

hän varautui odottamaan pitkään ● s-a pregătit pentru o lungă așteptare ■ han beredde sig på en lång väntan

hän oli varautunut odottamaan pitkään ● era pregătit să aștepte mult timp ■ han var beredd (inställd) på att vänta länge

varautua 2 (suhtautua pidättyväisesti – a fi precaut, a se pronunța cu reținere; a avea o atitudine reținută)

varautunut ● rezervat; reținut; sceptic ■ reserverad; förbehållsam; (pidättyvä) återhållsam; (epäilevä) skeptisk

ehdotuksen varautunut vastaanotto oli pettymys ● a fost dezamăgitor faptul că propunerea a primit o primire atât de rece ■ det var en besvikelse att förslaget fick ett så svalt mottagande

varautua 3 ● a se încărca ■ (energiasta) laddas, bli laddad; (varastoitua) lagras; lagras upp

negatiivisesti varautunut hiukkanen ● particulă încărcată negativ ■ en negativt laddad partikel

hän odotti akun varautumista ● aștepta încărcarea acumulatorului ■ han väntade på att batteriet skulle laddas

varautumiskyky, varautuvuus ● capacitatea, calitatea de a se încărca, de a stoca ■ kapacitans (jnk hos ngt t. ngts)

varavarjo ● parașută de rezervă ■ reservfallskärm

varaventtiili ● ventil de siguranță ■ (tekn) säkerhetsventil

varavirtalähde, matka-akku ● power bank ■ powerbank (portabel laddare)

varavoimala ● centrală electrică de rezervă ■ reservkraftverk

varmuusvarasto ● stoc de siguranță; depozit de siguranță ■ (Suom) säkerhetsupplag; (Ruots) beredskapslager (myös suomr yleisk)

varmuusvarastoida ● stocare de siguranță; depozitare de siguranță ■ beredskapslagra

varmuusvarastointi ● stocat de siguranță; depozitat de siguranță ■ beredskapslagring (jnk av ngt)

varoiksi ● pentru orice eventualitate; ca o precauție ■ för säkerhets skull, för att vara på den säkra sidan; för alla eventualiteter; försiktigtvis

hän pysytteli varoiksi sisällä ukkosen ajan ● pentru orice eventualitate a rămas înăuntru pe timpul furtunii ■ han stannade för säkerhets skull inne så länge det åskade; han tog det säkra för[e] det osäkra och stannade inne så länge det åskade

varusvarasto ● depozit de echipamente, de intendență ■ (sot): (Suom) rustförråd; (Ruots läh) intendenturförråd

veikkausvarat, veikkausvoittovarat ● venituri din loterie, din [impozitarea câștigurilor la] jocurile de noroc ■ tipsmedel (mon)

verovarat ● venituri fiscale, venituri din impozite ■ skattemedel (mon)

vesivarasto ● rezervor de apă ■ vattenförråd; vattenmagasin

laivan vesivarasto ● rezervorul de apă al navei ■ fartygets vattenförråd

järvi toimii voimalan vesivarastona ● lacul servește drept rezervor de apă pentru centrala electrică ■ sjön fungerar som vattenmagasin för ett kraftverk

vesivarat ● rezerve de apă ■ vattentillgångar, vattenresurser

vesivoimavarat ● resurse hidroenergetice ■ vattenkraftsresurser

vieraanvara, vierasvara ● ceva pentru oaspeți ■ något för gästerna

kaapissa oli aina vähän vieraanvaraa ● mereu se găsește ceva pentru oaspeți ■ det fanns alltid litet extra i skafferiet om det skulle komma gäster

vieraanvarainen ● ospitalier; primitor; generos ■ gästfri, gästvänlig; (runsaskätinen) frikostig, generös

he saivat vieraanvaraisen vastaanoton ● au fost bine primiți ■ de möttes av gästfrihet; de blev väl mottagna

vieraanvaraisesti (adv) în mod ospitalier, primitor; în mod generos ■ gästfritt, gästvänligt; (runsaskätisesti) frikostigt, generöst

ottaa tulijat vieraanvaraisesti vastaan ● a oaspeți; a arăta ospitalitate față de oaspeți ■ visa gästfrihet [mot gästerna]

vieraanvaraisuus ● ospitalitate; larghețe; generozitate ■ gästfrihet, gästvänlighet; (runsaskätisyys) frikostighet, generositet

viljavarasto ● depozit de cereale; grânar ■ spannmålslager; spannmålsförråd; spannmålsmagasin, sädesmagasin

Valtion viljavarasto (Suom) ● Depozitul de cereale al Statului ■ Statens spannmålsförråd

voimavarat ● resurse; potențial ■ resurser (jhk för ngt)

voittovarat ● câștig; excedent ■ vinstmedel

vähävarainen ● nevoiaș; mai puțin avut; lipsit de mijloace; sărac ■ mindre bemedlad; (varaton) obemedlad; medellös; (köyhä) fattig

välivarasto ● depozit temporar; depozit de gunoi ■ mellanlager; (jäte) avfallslager

välivarastoida ● a depozita temporar; a depozita gunoi ■ mellanlagra; (jätteet) avfallslagra

välivarastointi ● depozitare temporară; depozitare de gunoi ■ mellanlagring; (jätteiden) avfallslagring

ydinjätevarasto ● depozit de deșeuri radioactive ■ kärnavfallslager

ydinvaraus (atomiytimen sähkövaraus) ● încărcătura electrică a nucleului atomic; încărcătură nucleară ■ (fys) kärnladdning; (ydinpanos) kärnladdning

ylijäämävarasto ● depozit de excedent, de surplus ■ överskottslager

viljan ylijäämävarasto ● un stoc excedent de cereale ■ ett överskottslager av spannmål

ylivarata ● a face rezervări peste capacitate ■ överboka

ylivaraus ● rezervări făcute peste capacitate ■ överbokning

ylivaraus on lentoyhtiöille tavallinen tapa ● rezervările peste capacitate sunt obișnuite la companiile aeriene ■ överbokning (att överboka) är normalt bland flygbolag

heiltä evättiin pääsy lennolle ylivarauksen takia ● li s-a refuzat îmbarcarea din cauza suprarezervării ■ de kom inte med på flyget för att det var överbokat (på grund av överbokning)

äänivarat ● resurse vocale (capacitatea vocii) ■ röstresurser

öljyvaranto ● rezervă de petrol ■ oljereserv

öljyvarasto ● depozit de petrol ■ oljelager

öljyvarat ● resursele petroliere ■ oljetillgångar

.

.

hyvinvointi 1 ● bunăstare; bogăție; prosperitate ■ (vauraus) välstånd, välfärd; välmåga

aineellinen hyvinvointi ● bunăstare materială ■ materiellt välstånd; materiell välfärd

taloudellinen hyvinvointi ● bunăstare economică ■ ekonomisk välmåga (välfärd); ekonomiskt välstånd

hyvinvointi  2 ● bunăstare; stare bună a sănătății; [în firmele de familie sănătatea și bunăstarea personalului sunt o prioritate]; comfort, atmosferă plăcută; satisfacție; mulțumire ■ (terveysvälbefinnandei familjeföretag är de anställdas trivsel (hälsa, välbefinnande) en prioritet; hälsa; (viihtyminentrivsel; (tyytyväisyystillfredsställelse

hyvinointikeskus ● centru de sănătate și bunăstare socială ■ friskvårdscenter; hälsocenter

Pohjoismainen hyvinvointikeskus ● Centrul Nordic de bunăstare socială ■ Nordens Välfärdscenter

Helsingissä:

Terveys- ja hyvinvointikeskukset ● centrele pentru sănătate și bunăstare ■ Centralerna för hälsa och välbefinnande

hyvinvointineuvola (äitiysneuvola, lastenneuvola, perhesuunnitteluneuvola, ehkäisyneuvola, neuvolapsykologin vastaanotto) ● centrul de consiliere psihosocială ■ psykosocial rådgivning

hyvinvointipalvelu ● servicii de sănătate și de asistență socială ■ välfärdstjänst (tav mon); friskvårdsservice

hyvinvointipolitiikka ● politică de bunăstare ■ välfärdspolitik

hyvinvointiteknologia ● tehnologie de bunăstare ■ välfärdsteknologi

hyvinvointivaltio ● stat al bunăstării ■ välfärdsstat

hyvinvointiyhteiskunta ● societate a bunăstării ■ välfärdssamhälle

hyvinvoiva 1, hyvinvoipa ● bogat; prosper; înstărit; avut; bine situat ■ (vauras, varakas, rikas, rahakas, äveriäs) välbärgad, välbemedlad, välsituerad; välmående

hyvinvoiva talous ● economie sănătoasă, prosperă ■ en välmående ekonomi

hyvinvoiva yhteiskunta ● societate sănătoasă, prosperă ■ ett välmående samhälle

taloudellisesti hyvinvoiva perhe ● familie care o duce bine din punct de vedre economic ■ en välbärgad (välsituerad, välbemedlad) familj

hyvinvoiva 2 ● sănătos; prosper ■ (terve, hyvissä voimissa oleva) välmående

hyvinvoiva lapsi ● copil sănătos căruia îi merge bine ■ ett välmående barn

voida hyvin ● a trăi bine; a se simți bine [și a nu fi bolnav] ■ må bra; må gott; (kuv) må som en prins

.

.

Capital

.

economie politică: (DEX OnLine) Totalitatea bunurilor economice deținute de o persoană sau de un grup de persoane, care sunt utilizate în scopul producerii de bunuri și servicii destinate vânzării și obținerii de profit.

  • diferențiere: Raport social de producție care se stabilește între capitaliști, proprietari ai mijloacelor de producție și proletari, lipsiți de mijloace de producție și de subzistență și nevoiți, pentru a-și câștiga existența, să-și vândă forța de muncă, ca pe o marfă, celor care îi exploatează; valoare care produce plusvaloare.
  • diferențiere: Valoare care produce plusvaloare; categorie economică ce reflectă relația socială de subordonare a muncitorului salariat de către capitalist.

.

pääoma, kapitaali.

1. tal.

a. omaisuus, vars. sellainen, joka tuottaa omistajalleen tuloa, korkoa, voittoa.

Rahapääoma. Osakepääoma. Oma pääoma osakeyhtiön osakepääoma, rahastot, jakamattomat voitot yms. Vieras pääoma yrityksen saama lainarahoitus. Pääomaa vaativa liikeyritys. Liikkeeseen on sijoitettu ulkomaisia pääomia.

Erik. jhk talletettu t. sijoitettu rahasumma, jolle maksetaan korkoa.

Lainan pääoma. Maksaa pääomalle korkoa. Summa on lisättävä rahaston pääomaan.

Leik. yl. rahasta.

Lainaisitko vähän pääomaa?

b. tuotannontekijä johon kuuluvat kaikki tuotantoprosessissa käytettävät valmisteet.

Reaalipääoma, käyttöpääoma. Kiinteä pääoma tuotantoon useita kertoja osallistuvat tuotantovälineet, rakennukset, koneet yms. Liikkuva eli vaihtuva pääoma raaka-aineet, polttoaineet ym. lyhytaikaiset tuotantovälineet.

2. kuv.

Koulutuksen antama henkinen pääoma. Nuoriso on kansan tärkein pääoma. Sosiaalinen pääoma kssosiaalinen 1.

Pol. vasemmistolaisessa kielenkäytössä: omistava luokka, kapitalistit.

Pääoman etujen mukainen toiminta.

alkupääoma ● capital inițial; capital de pornire ■ grundkapital; startkapital; (puhek) grundplåt

käyttöpääoma, liikepääoma ● capital de lucru ■ (tal) driftskapital, driftkapital; rörelsekapital; förlag

osakepääoma ● capital social; capitalul provenir din acțiuni ■ (tal, liik) aktiekapital

osakepääoman alentaminen ● reducerea unui capital social ■ nedsättning av ett aktiekapital

osuuspääoma, sosiaalinen pääomacapital socialandelskapital; socialt kapital

peruspääoma ● capital de bază ■ (tal) grundkapital

pääoma (w) ● capital (w); fond, fonduri; bani ■ (tal) kapital; (rahasto, säätiö) fond; (lak) huvudstol; (pääoma, -varat; puhdas säästö – acumulare de capital) kapitalbehållning

pääoma hupeni ● capitalul s-a micșorat ■ kapitalet krympte (naggades i kanterna)

oma pääoma ● capital propriu ■ eget kapital

vieras pääoma ● capital străin (altul decât propriu) ■ främmande kapital

yrityksen vieras pääoma ● capitalul străin al unei companii ■ ett företags främmande kapital

kiinteä pääoma ● capital fix (de ex. imobiliare) ■ fast egendom

vaihtuva pääoma (tal) ● capital variabil; capital lichid; capital de lucru ■ flytande kapital; rörligt kapital

sijoittamaton pääoma ● capital neinvestit ■ icke investerat kapital

sijoittaa pääoma tuottoisasti ● a investi capitalul profitabil ■ placera ett kapital så att det ger hög avkastning

muuttaa pääomaksi ● a converti în capital ■ realisera

pääomanvienti ● export de capital ■ kapitalexport

pääomatili ● cont de capital ■ kapitalkonto

pääomaa vaativa liikeyritys ● o afacere, o întreprindere comercială care necesită capital ■ ett företag som kräver kapitalinvesteringar

liikkeeseen on sijoitettu ulkomaisia pääomia ● capital străin a fost investit în companie ■ det har investerats utländskt kapital i företaget

liikkuva eli vaihtuva pääoma ● capital variabil; capital lichid; capital de lucru ■ flytande kapital; rörligt kapital

lainan pääoma (erik) ● capital de împrumut ■ lånekapital

maksaa pääomalle korkoa ● a plăti dobândă la capital ■ betala ränta på kapitalet

pääoman pako ● fuga de capital, exod al capitalului ■ kapitalflykt; kapitalutflöde

pääoma pakeni ulkomaille ● capitalul a fugit în străinătate ■ kapitalet flydde utomlands

pääoman puute ● lipsă de capital ■ kapitalbrist

pääoman tuotto ● randamentul, productivitatea capitalului ■ kapitalavkastning

alkuperäinen ja kasvanut pääoma ● capital de bază și capital majorat ■ grundkapital och förräntat kapital

summa on lisättävä rahaston pääomaan ● suma trebuie adăugată la capitalul de fond ■ summan bör läggas (fogas) till fondens kapital

pääoma indeksikorotuksin ● capital indexat, cu majorări de indice ■ indexuppräknat kapital

lainaisitko vähän pääomaa? (leik) ● poți să-mi împrumuți niște „capital”? ■ kan du låna mig lite stålar?

henkinen pääoma (kuv) ● capital spiritual ■ andligt kapital

maatalouteen sitoutunut pääoma (kuv) ● capital dedicat agriculturii, legat de agricultură ■ det kapital som finns bundet i lantbruket

nuoriso on maamme tärkein pääoma ● tineretul este cel mai important capital al țării noastre ■ ungdomen är vårt lands viktigaste kapital

pääoman etujen mukainen toiminta (pol) ● operațiune în interesul capitalului ■ verksamhet [som är] i kapitalets intresse

Marxin Pääoma on sosialismin raamattu ● Capitalul lui Marx este biblia socialismului ■ Marx’ Kapitalet är socialismens bibel (en bibel för socialismen)

lisäarvo ● plusvaloare ■ tillagt värde

pääomakustannus ● costul capitalului ■ (tal) kapitalkostnad

pääomaköyhä (pääomista köyhä, niukkapääomainen, vähäpääomainen) ● sărac în capital ■ kapitalfattig, lågkapital,

pääomamarkkinat ● piața de capital ■ (tal) kapitalmarknad

pääomameno ● cheltuieli de capital ■ (tal) kapitalutgift

pääomanmuodostus ● acumulare de capital ■ (tal) kapitalbildning

pääomansiirto ● transfer de capital ■ kapitalöverföring

pääomatulo ● venit, venituri din capital ■ kapitalinkomst, inkomst av kapital

pääomavalta, kapitalismi ● capitalism ■ kapitalism

kansankapitalismi, distributismi, omistuksen hajautusoppi ● distributismdistributism, folkkapitalism

kansankapitalistinen (adj) ● referitor la distributism ■ folkkapitalistisk

kapitalismicapitalismkapitalism

kapitalisoida, kapitaloida ● a capitaliza ■ (tal) kapitalisera

kapitalisointi, kapitalointi ● capitalizare ■ (tal) kapitalisering

kapitalisti (vars pol) ● capitalist ■ kapitalist

kapitalistinen (adj) ● capitalistic ■ kapitalistisk

rosvokapitalismi (w), ryöstökapitalismi ● capitalism de jaf dupå o abolire de sistem (w) ■ rovkapitalismrövarkapitalismroffarkapitalism

suurkapitalismi ● mare capitalism ■ (tal) storkapitalism

suurkapitalisti ● mare capitalist ■ storkapitalist

suurkapitalistinen (adj) ● referitor la marele capitalism ■ (tal) storkapitalistisk

valtiokapitalismi ● capitalism de stat ■ (polstatskapitalism

pääomavaltainen ● intensiv de capital ■ kapitalintensiv

pääomavaltainen järjestelmä ● sistem intensiv de capital; sistem capitalist în care capitalul are putere ■ ett system där kapitalet har makten; ett kapitalistiskt system

pääomavaltaistua ● a deveni capitalist intensiv ■ bli kapitalintensivare

pääomavaltaisuus ● intensitatea capitalului ■ kapitalintensitet

pääomavastike ● compensație, contraprestaţie de capital ■ kapitalvederlag

pääomavirta ● flux de capital ■ kapitalrörelse; kapitalström

pääomavoitto ● câștig de capital ■ kapitalvinst

pääomittaa ● a capitaliza ■ (tal) kapitalisera

reaalipääoma ● capital real ■ (tal) realkapital

riskipääoma, riskiraha ● capital de risc ■ (tal) riskkapital, riskvilligt kapital

suurpääoma (rahamaailma) ● capital mare; finanțe, finanțe mari, lumea finanțelor ■ storkapital; finans, storfinansen

velkapääoma ● capital împrumutat ■ lånat kapital

yrityspääoma ● capitalul unei companii ■ företagskapital

.

brutto (TEPA) ● bruto; brut ■ (adv vähennyksettä) brutto; (s kokonaismäärä tms.) brutto

juhla tuotti 5 000 € bruttona ● fetivitatea a avut un venit de 5000 de euro bruto ■ festen gav ett brutto på 5 000 €

bruttohinta (w) ● preț bruto ■ bruttopris

Bruttokansantulo ● venit național brut ■ bruttonationalinkomst; BNI

bruttokansantuote (w) ● produs intern brut (PIB) ■ bruttonationalprodukt; BNP [PIB = consum privat + consumul statului+ investiții + (exporturi − importuri)]

Bruttomeno ● cheltuieli bruto ■ bruttoutgifter

bruttopaino (w) ● greutate brută ■ bruttovikt

tavaran bruttopaino ● greutatea brută a mărfii ■ bruttovikten på en vara

paino on 15 kiloa brutto ● [în] greutate de 15 kg brut ■ vikten är 15 kilo brutto

bruttopalkka (w) ● salariu brut ■ bruttolön

Bruttoperiaate ● principiul brut [cf. principiul net] ■ bruttometod; bruttoprincipen

bruttorekisteritonni, rekisteritonni ● tonaj brut al navei ■ bruttoregistertonBRTbruttoton; BT; registerton

bruttotulo (w) ● venit brut ■ bruttoinkomst

Bruttotulos ● rezultat brut ■ bruttoresultat; bruttoscore; scratchresultat; totalresultat; helhetsresultat; sammanlagt resultat

bruttoveroaste, kokonaisveroaste, veroaste (w) ● cotă brută de impozitare ■ bruttoskattegrad

.

netota ● a câștiga ■ kamma hem

hän nettosi kaupassa satasen ● din afacere a câștigat o sută ■ han kammade hem en hundring [den] affären

siitä kaupasta hän nettosi paljon ● din afacerea aia a câștigat mult ■ han tog hem storkovan på den affären

nettonetonetto

tavara painaa 10 kg netto ● marfa are greutate de 10 kg neto ■ varan väger 10 kg netto

palkka on 4 600 mk/kk netto ● salariu net de 4600 de euro pe lună ■ lönen är 4 600 €/månad [i] netto; nettolönen är [] 4 600 €/månad

saada paljon nettoa kaupasta ● a avea un câștig bun din afacere ■ göra sig ett gott netto på en affär

myydä brutto nettona ● a vinde bruto drept neto ■ sälja brutto för netto

nettoaika ● timp net (în sport) ■ (urh) nettotid

nettoarvo ● valoare netă ■ nettovärde

Nettohinta, nettohinta (w) ● preț net ■ (liik) nettopris

Nettokansantuote, nettokansantuote (w) ● produsul național brut ■ (tal) nettonationalprodukt

nettokorko ● dobânda netă ■ (tal) räntenetto

nettokäyttöpääoma ● cont de capital ■ kapitalkonto                     ► eng. capital account

Nettolaskutus ● facturare netă ■ nettofakturering

nettomaksaja ● plătitor net ■ (EU) nettobetalare

Nettomeno ● cheltuieli neto ■ nettoutgifter

Nettonykyarvo ● valoarea actuală netă ■ nettonuvärde

Nettopaino, nettopaino, tarra (w) ● greutate netă ■ nettovikt

Nettopalkka, nettopalkka (w); puhtaana käteen, käteen jäävä palkka ● salariu net; cât rămâne în mână ■ nettolön

Nettoperiaate ● principiul net [cf. principiul brut] ■ nettometod; nettoprincipen

nettosaaja ● beneficiar net ■ (EU) nettomottagare

nettotilavuus ● capacitate netă ■ (laivan) nettodräktighet

Nettotulo, nettotulo, nettoansio ● venit net ■ nettoinkomst

Nettotulos ● rezultat net ■ nettoresultat

nettotuonti ● import net ■ (talnettoimport

nettotuotto ● venit net; randament net; productivitate netă ■ nettoavkastning; nettobehållning

nettouusiutumisluku ● rata netă de reproducere ■ nettoreproduktionshastighet    ► eng. net reproduction rate, (lyh) NRR

Nettovarallisuus ● avere, bogăție netă; patrimoniu; active nete ■ nettoförmögenhet 

Nettoveroaste ● cotă netă de impozitare ■ nettoskattegrad

Nettoverotus ● impozitare netă ■ nettobeskattning

nettovetoisuus ● capacitate netă ■ (laivan) nettodräktighet

nettovienti ● export net ■ (talnettoexport

nettovoitto, puhdas voitto; voitto; nettotulo ● câștig net ■ nettovinst ren vinstvinst

.

.

Fericire

.

arpaonni ● câștig la loto; noroc la loterie ■ tur på lotteri

avio-onni ● noroc de căsnicie bună, potrivită ■ äktenskaplig lycka

epäonni ● nenoroc; ghinion ■ otur

että minulla aina pitää olla epäonnea! ● trebuie să am mereu ghinion! ■ (myös) att livet jämt skall oturas för mig!

epäonninen ● ghinionist; nereușit; urmărit de ghinion ■ otursam; (asiasta myös) oturlig; (epäonnistunutmisslyckad; (jatkuvasta epäonnestaotursförföljd

epäonninen kilpailija ● concurent ghinionist ■ en otursam tävlingsdeltagare; en tävlingsdeltagare med otur (med dålig tur)

olla epäonninen ● a fi ghinionist; a nu avea noroc, succes, a nu reuși ■ ha otur

epäonninen tappio ● o înfrângere cu ghinion ■ en oturlig förlust

epäonninen oma maali ● un autogol nefericit ■ ett oturligt självmål

epäonninen yritys ● o încercare eșuată ■ ett misslyckat försök

pojat näyttävät epäonniset leipomuksensa ● băieții arată cocăturile nereușite ■ pojkarna visar sina misslyckade bakverk

epäonnisesti (adv) ● în mod nereușit, ratat, eșuat, greșit, nepotrivit, nenimerit, nefericit, ghinionist ■ —

puolustaja sohaisi kiekon epäonnisesti omaan maaliin ● apărătorul a avut ghinion să-și bage pucul în propria poartă ■ backen hade oturen att vispa in pucken i eget mål; backen råkade oturligt nog vispa in pucken i eget mål

puunkaato oli päätyä epäonnisesti lauantaina ● sâmbătă, doborârea unui copac a trebuit să se termine nefericit ■ det höll på att gå galet (illa) vid en trädfällning i lördags

Suomen naisten viesti alkoi epäonnisesti ● ştafeta finlandeză feminină a început cu ghinion ■ de finska damerna fick en oturlig start på stafetten

epäonnistua ● a nu reuși; a pierde; a rata; a eșua; a nu isbuti; a suferi un eșec; a da greș; a nu avea succes; a nu nimeri; a se duce de râpă; a merge prost ■ misslyckas (jssak med ngt); komma till korta (jssak med ngt); (puhek) floppa; missa, bomma (jssak ngt); (mennä myttyyn) slå fel, slå slint; gå galet, gå på tok; gå åt skogen ||| Sinonime: ajautua karille, epäonnistua, jäädä toteutumatta, kuivua kokoon, kärsiä vastoinkäyminen, menestyä huonosti, mennä mynkään, mennä myttyyn, mennä mönkään, mennä pieleen, mennä pipariksi, mennä päin honkia, mennä päin mäntyä, mennä päin seiniä, olla onnistumatta, onnistua huonosti, raueta

epäonnistua työssään ● a nu reuși în profesie ■ misslyckas i sitt arbete

epäonnistunut juhla ● o petrecere eșuată, nereușită ■ en misslyckad fest

epäonnistuja ● cel care nu reușește, nu izbutește, nu izbândește, care „o dă în bară”, care dă greș, ratează, eșuează, pierde, care este mereu perdant, păgubaș, care rămâne mereu în urmă ■ —

epäonnistuja ei ole luuseri ● cel care eșuează nu este un perdant; pentru că eșuezi, nu ești un perdant, păgubaș, persoană care pierde mereu ■ den som misslyckas är inte en förlorare; för att man misslyckas är man inte en förlorare

arvioimme alkukauden onnistujat ja epäonnistujat ● la începutul sezonului evaluăm cine a avut succes și cine a eșuat, a avut mai puțin succes ■ vi bedömer vilka som lyckats och vilka som misslyckats under säsongsstarten; vi bedömer vilka som varit framgångsrika och vilka som varit mindre framgångsrika under säsongsstarten

koen olevani epäonnistuja työelämän alueella ● simt că nu am succes în viața profesională ■ jag känner att jag misslyckas (att jag inte har framgång) i arbetslivet

toinen epäonnistuja oli A ● altul care nu a dus la bun sfârșit a fost A ■ en annan som misslyckades var A; en annan som det inte gick så bra för var A

oletko onnistuja vai epäonnistuja? ● de obicei reușești sau eșuezi? esti de obicei norocos sau ghinionist? iti merge de obicei bine sau rau? ■ brukar du lyckas eller misslyckas? brukar du ha tur eller otur? brukar det gå bra eller illa för dig?

ikuinen epäonnistuja ● veșnic ghinionist ■ olycksfågel

huono-onninen ● ghinionist ■ olycklig

kilpailija oli huono-onninen ● concurentul a avut ghinion ■ den tävlande hade dålig tur; (jatkuvasti huono-onninen) den tävlande var otursförföljd

hyväonninen ● norocos; fericit ■ lyckosam

hyväonninen henkilö ● persoană norocoasă ■ (tav) en person med god tur

hän on hyväonninen ● este norocos, are noroc ■ (tav) han har god tur

ikionnellinen ● foarte fericit; care nu mai poate de bucurie ■ överlycklig, urlycklig

kodinonnihelxine, salteluță ■ (Helxine soleirolii) hemtrevnad

kovaonninen ● ghinionist ■ olycksdrabbad; (jatkuvasti) otursförföljd

metsästysonni ● noroc la vânătoare; vânătoare reușită, fructuoasă ■ jaktlycka, lycka i jakten

naimaonni ● noroc în căsătorie ■ giftaslycka

nimipäiväonnittelu ● felicitare de onomastică ■ namnsdagsgratulation, gratulation på namnsdagen

onnekas 1 ● norocos; fericit; favorabil; încununat de succes ■ (hyväonninen) lyckosam; tursam; (menestyksekäs) framgångsrik

hän on onnekas kalamies ● este un pescar norocos care are noroc de pescuit ■ han har god fiskelycka

onnekas yritys ● încercare reușită, norocoasă ■ ett lyckosamt försök; (liikeyrityksestä) ett företag med tur

onnekas 2 ks. onnellinen

onnela ● țară încântătoare; eldorado ■ lyckoland; (sadun kultamaa) eldorado

onnellinen 1 ● fericit; norocos; foarte mulțumit ■ lycklig; (autuas) lycksalig; salig; säll; lyckosam; tursam

onnellinen ihminen ● un om fericit, norocos ■ en lycklig människa

onnellinen voittaja ● fericitul câștigător ■ (arpajaisissa tms.) den lycklige vinnaren

hän on uuden auton onnellinen omistaja ● este fericitul deținător al noului automobil ■ han är lycklig ägare till en ny bil

lapsen onnellinen hymy ● zâmbetul fericit al copilului ■ barnets lyckliga leende

elämäni onnellisin päivä ● ziua cea mai fericită din viața mea ■ den lyckligaste dagen i mitt liv

olla onnellinen jstak ● a fi fericit de ceva ■ vara lycklig över ngt

tehdä jku onnelliseksi ● a face pe cineva fericit; a ferici ■ göra ngn lycklig; lyckliggöra ngn

he elivät onnellisina elämänsä loppuun saakka ● au trăit fericiți până la moarte ■ de levde lyckliga i alla sina dagar

olla onnellisen tietämätön jstak ● a fi fericit să nu știe ceva ■ sväva i lycklig okunnighet om ngt; vara lyckligt ovetande om ngt

saat olla onnellinen, ettei käynyt pahemmin ● să fii mulțumit că nu s-a întâmplat mai rău ■ du får vara glad att det inte gick värre; du kan skatta dig lycklig över att det inte gick värre

onnellinen 2 ● fericit; favorabil; binevoitor; avantajos; profitabil; încununat de succes, reușit; potrivit; oportun ■ (suotuisa) lycklig; gynnsam; (edullinen) fördelaktig; (onnistunut) lyckad

onnellinen sattuma ● o întâmplare fericită; o coincidență fericită ■ en lycklig slump; ett lyckligt sammanträffande; lyckträff

olen siinä onnellisessa asemassa, että – ● am norocul să … ■ jag är lycklig nog att – ; jag är i den lyckliga positionen att

onnellista matkaa! ● drum bun!lycklig resa!

onnellista uutta vuotta! ● La mulți ani! Un an nou fericit!gott nytt år! ett lyckosamt nytt år!

saattaa jk asia onnelliseen päätökseen ● a aduce problema la un final fericit ■ föra ngt till ett lyckligt slut

onnellisinta olisi, jos – ● cel mai bine ar fi dacă … ■ det vore bäst (lyckligast) om

hän on syntynyt onnellisten tähtien alla ● s-a născut sub o stea norocoasă; s-a născut cu o stea în frunte ■ han är född under en lycklig stjärna; han är ett söndagsbarn; han är född med segerhuva

kaikkien kannalta onnellinen ratkaisu ● o soluție de succes pentru toată lumea ■ en lyckad lösning för alla parter

miten onnellinen oletkaan! ● cât ești de fericit!vad du är lycklig!

elää onnellista elämää ● a trăi o viață fericită ■ leva ett lyckligt liv

olla (elää) onnellisessa avioliitossa ● a avea o căsnicie fericită ■ vara lyckligt gift; leva i ett lyckligt äktenskap

elämäni onnellisin hetki ● cel mai fericit moment din viața mea ■ den lyckligaste stunden i mitt liv; mitt livs lyckligaste ögonblick

onnellinen vaihe hänen elämässään ● un capitol fericit din viața lui ■ ett lyckligt kapitel i hennes liv

onnellinen sattuma, onnenpotku ● noroc chior; lovitura norocului; întâmplare fericită datorată exclusv norocului; baftă ■ lyckträff

kohtalaisen onnellinen ● destul de fericit ■ någorlunda lycklig

pitää itseään onnellisena ● a se considera fericit ■ skatta sig lycklig

hän sanoo olevansa onnellinen ● spune că e fericit ■ hon säger sig vara lycklig

päättyä (loppua) onnellisesti ● a avea un final fericit; a se termina cu bine ■ få ett lyckligt slut

onnellisesti selvitetty tutkinto ● un examen trecut cu bine ■ lyckligt överstånden examen

onnellisesti 1 (adv) ● în mod fericit; cu bunăstare; culmea fericirii, fericire supremă ■ lyckligt; lyckligt och väl; (hyvin) väl; (autuaasti) [lyck]saligt; lyckligen

kaikki sujui onnellisesti ● totul a mers bine ■ allt gick väl

hän pääsi onnellisesti kotiin ● a ajuns cu bine acasă ■ han kom lyckligt [och väl] hem

onnellisesti 2 (adv) ● în mod fericit; favorabil; binevoitor; avantajos; profitabil; încununat de succes, reușit; potrivit; oportun ■ (suotuisasti) lyckligt; gynnsamt; (edullisesti) fördelaktigt; (onnistuneesti) lyckat

näin onnellisesti ei asia ole ● situația nu-i așa de fericită [pe cât pare] ■ så lyckligt är det inte

onnellistaa, onnellistuttaa ● a face fericit (pe cineva) ■ lyckliggöra, göra ngt lyckligt

hänen elämäänsä onnellistavat nyt lapset ● acum copiii sunt cei care îl fac fericit ■ nu är det barnen som gör honom lycklig; nu är det barnen som gör hans liv lyckligt

onnellisuus ● fericire; noroc; șansă; succes; fericire nemăsurată, beatitudine, binecuvântare; favorabil; situația de avantaj, de profit ■ lycklighet; (onni) lycka; (autuus, ylenpalttinen onni) lycksalighet, salighet; (suotuisuus) gynnsamhet; (edullisuus) fördelaktighet

onnellisuuspilleri ● pastila fericirii ■ lyckopiller [happy pill meaning; a tablet of an antidepressant or other drug, regarded as inducing a feeling of happiness or cheerfulness] (G)

onnenpotku ● noroc chior; lovitura norocului; întâmplare fericită datorată exclusv norocului; baftă ■ lyckospiark; (onnellinen sattuma) lyckträff; (tuuri) tur, flax; (ruotsr puhek myös) röta (ce noroc!)

onni 1 ● fericire; bucurie (mare); încântare ■ lycka; (autuus) lycksalighet, saligihet; (riemu) fröjd

avioliiton onni ● fericire conjugală ■ lyckan i äktenskapet; äktenskaplig lycka

onnen tavoittelu ● căutarea fericirii; aventură;  oportunism; aventurier ■ strävan efter lycka; (kielt) lycksökeri; lycksökare

olla onnensa kukkuloilla (kuv) ● a fi în culmea fericirii ■ stå på höjden av sin lycka

olla onnessaan jstak (puhek) ● a fi peste măsură de fericit, de mulțumit de ceva ■ vara lycksalig (urlycklig) över ngt; vara salig [av lycka] över ngt

jokainen on oman onnensa seppä (sananl) ● fiecare este făurarul propriului noroc ■ var och en är sin egen lyckas smed; envar är sin egen lyckas smed

onni 2 ● noroc; succes; reușită; soartă ■ (menestys – succes) framgång; (onnekkuus, tuuri) tur; (onnellinen sattuma) flax; (kohtalo) öde

jklla on hyvä onni ● cineva are notoc ■ ngn har tur (flax, medvind)

jklla on huono onni ● cineva are ghinion ■ ngn har dålig tur (otur); ngn är otursförföljd; ngn är en olycksfågel

huono onni ● ghinion ■ otur; dålig tur; (puhek) osis

hänellä on huono onni ● are ghinion ■ han har otur; han är olycksdrabbad

onnen poika ● un om norocos ■ lyckans ost

hänellä oli onnea ● a avut noroc; norocul a fost de partea lui; l-a ajutat norocul ■ han hade tur; han hade lyckan (turen) med sig; lyckan stod honom bi

onni suosii rohkeaa ● soarta îl favorizează pe cel îndrăzneț ■ lyckan står den djärve bi    ► eng. Fortune favours the brave. lat. Audaces fortuna iuvat.

onni on myötäinen ● norocul e bun, favorabil ■ lyckan är god

onni kääntyi ● norocul s-a întors [s-a inversat] ■ lyckan vände sig

onni ei suosinut häntä ● norocul nu l-a favorizat; n-a avut noroc ■ lyckan stod honom inte bi; han hade inte lyckan (turen) med sig; (runok) lyckan var honom inte bevågen

nyt onni potkaisi meitä ● acum am avut noroc ■ nu hade vi tur (flax)

se oli minun tavanomaista huonoa onneani ● a fost ghinionul meu obișnuit ■ det var min vanliga otur

hyvällä onnella voisin ehtiäkin ● cu puțin noroc pot să reușesc ■ med lite tur kan jag hinna; om det vill sig väl kan jag hinna

yritä uudestaan paremmalla onnella! ● mai încearcă odată, poate ai noroc ■ bättre lycka nästa gång!

oli onni, että tulit ● ce noroc că ai venit ■ vilken tur att du kom; det var tur att du kom

oli hänen onnensa, että turvavyöt olivat kiinni ● ce noroc că toată lumea își pusese centurile de siguranță ■ det var tur för honom att alla hade bilbältet på sig; en sådan tur (vilken tur) att alla hade spänt fast bilbältet

kiitä onneasi, ettei käynyt pahemmin ● noroc ca nu a fost mai rău ■ tacka din lycka att det inte gick värre

onnea tuottava ● de bun augur; aducător de noroc ■ lyckobringande

koettaa onneaan ● a-și încerca norocul ■ pröva lyckan

koettaa onneaan lotossa ● a-și încerca norocul la loto ■ pröva sin lycka på lotto

olla oman onnensa nojassa ● a fi abandonat, lăsat în voia soartei ■ vara hänvisad till sig själv; vara överlämnad åt sig själv

jättää jku oman onnensa nojaan ● a abandona; a lăsa pe cineva în voia soartei ■ överge ngn; lämna ngn i sticket (åt sitt öde)

minulla oli onni saada hänet opettajakseni ● am avut norocul să-l am ca profesor ■ jag hade lyckan att få honom till lärare

hyvä onni pelissä, huono rakkaudessa (sananp) ● noroc în jocuri de noroc, nenoroc în dragoste ■ tur i spel, otur i kärlek

tasan ei käy onnen lahjat (sananl) ● fericirea este distribuită inegal, unii sunt mai norocoși decât alții; nenorocirea unora este fericirea altora ■ ojämnt falla ödets lotter

onni 3 ● noroc; fericire ■ (toivotuksissa – la urări)

toivottaa jklle onnea ● a ura cuiva noroc ■ [till]önska ngn lycka; lyckönska ngn; gratulera ngn

toivottaa hääparille onnea ● a ura mirilor fericire și prosperitate ■ önska brudparet lycka och välgång

toivottaa jklle onnea uudeksi vuodeksi ● a ura cuiva un an nou fericit ■ önska ngn ett lyckosamt nytt år

onnea uuteen tehtävään ● mult noroc cu noua ta misiune ■ lycka till med din nya uppgift

onnea matkalle ● drum bun!lycklig resa

onnea uudelle autollesi! ● felicitări pentru noua ta mașină! [s-o stăpânești sănătos!] ■ gratulerar (grattis) till din nya bil!

onneksi olkoon! ● felicitări!gratulerar! (puhek) grattis!

paljon onnea! ● felicitări! felicitări cordiale! succes!hjärtliga gratulationer! ett stort (hjärtligt) grattis! (tehtävässä) lycka till!

kohottaa malja jkn onneksi ● a ridica paharul pentru un toast; a toasta pentru cineva ■ skåla för ngn

onni 4 ● din fericire ■ (onneksi) till all lycka; lyckligtvis

onneksi matka oli lyhyt ● din fericire, călătoria a fost scurtă ■ lyckligtvis (som tur var, turligt nog) var det kort väg

kaikeksi onneksi sade taukosi ● din fericire ploaia s-a oprit ■ till all lycka upphörde regnet

onneksemme kukaan ei ollut näkemässä ● spre norocul nostru nu era nimeni acolo să ne vadă; am fost norocoși să nu fim văzuți ■ vi hade turen att inte bli sedda; till all lycka (som tur var) var det ingen som såg det

pahaksi onneksi aika loppui kesken ● din păcate, nu a fost suficient timp ■ tyvärr räckte inte tiden till

onni 5 (vahvistussanana – ca accentuare)

tämä on onnen omiaan siihen tarkoitukseen ● asta se potrivește perfect pentru acest scop ■ den här passar utmärkt (ypperligt) för ändamålet

onnikka ● autobuz de linie [la Tampere: vine-nu vine, cum o fi norocul!] ■ (provins); buss

-onninen ● referitor la noroc ■ —

hän on hyväonninen ● este norocos ■ han har [god] tur; han har turen med sig; lyckan står honom bi

hän on huono-onninen (kovaonninen) ● este ghinionist ■ han har dålig tur (otur); han är otursförföljd; han är en olycksfågel; lyckan står honom inte bi

onnistaa ● a avea noroc ■ ha tur; ha lycka

jkta onnistaa jssak ● cineva are noroc cu ceva ■ ngn har tur med ngt; ngn har lyckan med sig i ngt

kylläpä sinua onnisti ● ce noroc ai avut!nu hade du allt tur; sådan tur du hade; [en] sådan flax du hade

sään puolesta meitä onnisti lomalla ● am avut noroc de vreme bună în concediu ■ vi hade tur med vädret på vår semester; vad vädret beträffar var vår semester lyckad

häntä onnisti työnhaussa ● a avut norocul să obțină un loc de muncă ■ han hade turen att få jobb

jos oikein onnistaa, voi saada opiskelupaikan ● dacă ești cu adevărat norocos, poți obține un loc unde să studiezi; cu mult noroc, poți obține un loc de studiu ■ med riktigt god tur kan man få en studieplats

onnistua 1 ● a reuși; a fi norocos; a avea noroc cu ceva; a ajunge la rezultatul dorit; a termina cu un rezultat bun; a se dezvolta bine ■ lyckas; (olla onnekas) ha lyckan med sig; (päätyä toivottuun tulokseen) slå väl ut, utfalla väl; (puhek) gå vägen (päätyä hyvään tulokseen) bli bra, gå väl; (luonnistua) ; arta sig

ensimmäinen hyppy onnistui ● prima săritură a reușit, primul salt a avut succes ■ första hoppet lyckades

yritys ei onnistunut ● încercarea nu a avut succes, nu a reușit ■ försöket lyckades inte; försöket slog inte väl ut; försöket utföll inte väl

koe onnistui ● experimentul a avut succes ■ experimentet lyckades

järjestelyt onnistuivat yli odotusten ● aranjamentele au reușit peste așteptări ■ arrangemangen lyckades över förväntan

hän onnistui yli odotusten ● a reușit dincolo de așteptări ■ (myös) han överträffade sig själv

tuo ei onnistu ● aia nu reușeșete; din asta nu iese nimic; n-o să meargă niciodată; o să fie un eșec total; o să se aleagă praful [de] ■ det där kommer inte att lyckas; (tuosta ei tule mitään) det där blir till ingenting; det där går aldrig; (puhek) det där blir bara pannkaka

mikään ei ota onnistuakseen ● nimic nu vrea să reușească ■ ingenting vill gå [vägen]; ingenting vill lyckas

minulta ei onnistu mikään ● nimic nu-mi reușește; nu reușesc nimic ■ ingenting lyckas för mig; jag lyckas inte med någonting

kakku onnistui hyvin ● tortul a ieșit bine ■ kakan blev bra (lyckad); (minulta) jag lyckades bra med kakan

valokuvat onnistuivat ● fotografiile ai ieșit reușite ■ fotografierna blev bra (lyckades)

onnistua 2 a ● a reuși [să definitiveze]; a se descurca [cu succes]; a vea succes, reușită; a fi încununat de succes ■ (saada tehdyksi jtak onnellisesti) lyckas (tekemään jtak göra ngt) (jssak med ngt); (selviytyä) klara sig (jssak i ngt); (menestyä) ha framgång (jssak med ngt), vara framgångsrik (jssak i ngt)

hän onnistuu kaikessa mihin ryhtyy ● el reușește în tot ceea ce întreprinde ■ han lyckas med allt vad han företar sig

hän on onnistunut hyvin opettajana ● a avut mare succes ca profesor ■ han har lyckats bra (varit framgångsrik) som lärare

onnistuimme saamaan liput ● am reușit să punem mâna pe bilete ■ vi lyckades komma över biljetter

isä onnistui pelastamaan hukkuvan lapsen ● tatăl a reușit să salveze copilul de la înec ■ fadern lyckades rädda barnet från att drunkna

suunnitelmaa ei ole onnistuttu toteuttamaan ● nu au reușit să pună în aplicare planul ■ det har inte gått att genomföra planen; planen har inte gått att genomföra; man har inte lyckats genomföra planen

hän onnistuu hyvin valokuvissa ● se descurcă bine cu fotografiile ■ han tar sig bra ut på fotografier; han gör sig bra på fotografier

onnistua 2 b ● a reuși ■ (onnistua tehdä jtak – a reuși să facă ceva) lyckas

jkn onnistuu tehdä jtak ● cineva reușește să facă ceva ■ ngn lyckas göra ngt

meidän onnistui selvittää asia ● am reușit să rezolvăm chestiunea ■ vi lyckades reda ut saken

hän onnistui taas sotkemaan asiat (iron) ● a reușit din nou să încurce lucrurile ■ han lyckades trassla till det igen

onnistuneesti (adv) ● reușit; izbutit; răzbit; de succes ■ lyckligt

seikkailu päättyi onnistuneesti ● aventura s-a încheiat cu bine (în mod fericit) ■ äventyret slutade lyckligt

joukkueen ensimmäinen turnaus päättyi onnistuneesti ● primul turneu al echipei s-a încheiat cu bine, cu succes ■ laget hade lyckad avslutning på sin första turnering; lagets första turnering slutade bra

muutto on edennyt onnistuneesti ● mutatul (mutarea) a decurs bine ■ flyttningen har gått bra; flyttningen har förlöpt väl

onnistuneesti valittu lahja ● un cadou bine ales; un cadou reușit ■ en välvald gåva; en lyckad gåva

uusi ratkaisu otettiin onnistuneesti käyttöön ● noua soluție a fost implementată cu succes ■ introduktionen av den nya lösningen utföll väl; introduktionen av den nya lösningen lyckades bra (väl); introduktionen av den nya lösningen var framgångsrik; en ny, lyckad lösning introducerades

uuden helikopterin koelennot alkoivat onnistuneesti ● zborurile de testare ale noului elicopter au început cu succes ■ testflygningarna med den nya helikoptern började bra; de första testflygningarna med den nya helikoptern var framgångsrika (lyckades bra)

luotain laukaistiin onnistuneesti kohti Aurinkoa ● sonda a fost lansată cu succes spre Soare ■ rymdskytteln sköts framgångsrikt upp och började sin färd mot solen; uppskjutningen av rymdskytteln lyckades väl (var framgångsrik) och dess färd mot solen började

onnistuneisuus ● succes; reușită ■ sällhet; framgång; succé; lycka

onnistunut ● reușit; bun, bine făcut ■ lyckad; (hyvin tehty) välgjord; (hyvä) bra

erittäin onnistuneet kutsut ● o invitație, o primire foarte reușită ■ en mycket lyckad bjudning

vähemmän onnistunut ajatus ● o idee mai puțin reușită ■ en mindre lyckad tanke

kaikilta osiltaan onnistunut ● succes din toate punctele de vedere ■ alltigenom lyckad; genomlyckad

onnitella ● a felicita; a vizita pe cineva și a felicita personal ■ gratulera; lyckönska; (puhek) gratta; (henkilökohtaisesta onnittelusta) uppvakta; (juhlia) hedra, hylla

onnitella jkta ylennyksen johdosta ● a felicita pe cineva pentru promovare, pentru avansare ■ gratulera ngn till befordringen

onnittelen hyvästä suorituksesta ● felicitări pentru o performanță bună ■ gratulerar (puhek grattis) till en bra prestation

hän onnitteli uutta ylioppilasta ● l-a felicitat pe noul absolvent ■ han gratulerade (lyckönskade) den nyblivne studenten

onnitella jkta hänen syntymäpäivänään ● a felicita pe cineva de ziua lui ■ gratulera ngn på födelsedagen

voit onnitella itseäsi (erik) ● te poți considera fericit; te poți felicita ■ du kan skatta dig lycklig

hän onnitteli itseään nokkelasta vastauksesta ● s-a felicitat pentru răspunsul ingenios ■ han gratulerade sig själv till det fyndiga svaret

onnittelija ● persoană care felicită pe cineva, „felicitator” ■ gratulant

onnittelu ● felicitare; vizită de felicitare; omagiu; ovații; aplauze ■ gratulation; lyckönskan; lyckönskning; (henkilökohtainen onnittelu) uppvaktning; (juhlinta) hyllning

onnittelut hienosta saavutuksesta ● felicitări pentru reușită ■ gratulationer (puhek grattis) till en fin prestation

myöhästyneet onnittelut ● felicitări întârziate ■ försenade gratulationer

parhaat onnittelumme 60-vuotispäivänäsi! ● felicitări cordiale la împlinirea vârstei de 60 de ani!hjärtliga (varma) gratulationer på din sextioårsdag!

onnittelukortti ● felicitare (de carton) ■ gratulationskort

onnittelukäynti ● vizită de felicitare ■ uppvaktning

saapua onnittelukäynnille ● a veni în vizită de felicitare ■ uppvakta; komma på uppvaktning

onnittelusähke ● telegramă de felicitare ■ gratulationstelegram; lyckönskningstelegram

perheonni ● fericirea familiei ■ familjelycka

sotaonni ● noroc în război [situații favorabile, reușite] ■ krigslycka

syntymäpäiväonnittelu ● felicitare de ziua de naștere ■ födelsedagsgratulation, lyckönskning på födelsedagen; födelsedagsuppvaktning, uppvaktning på födelsedagen

äidinonni ● fericirea mamei ■ moderslycka

.

.

dystopia (kakotopia, antiutopia) ● distopie (cacotopie, kakotopie, anti-utopie, contra-utopie) ■ dystopi (anti-utopi, kackotopi)      ► eng. Dystopia

.

.

Categorie:Grupuri_sociale

Categorie:Structură_socială

Categorie:Etică_socială

.

Net_worth

Nettovarallisuus

Netto

.

Conflict_social

Clasă_socială

Categorie:Clase_sociale

.

Regim_politic

Categorie:Regimuri_politice

.

Lumpenproletariat

Clasa_de_jos

.

Nobilime

.

Categorie:Oligarhie

Clasă

Clasă_socială_superioară

.

Categorie:Forme_de_guvernământ

Categorie:Feudalism

Categorie:Societate_medievală

.

Lucrător

Ocupație

Luptă_de_clasă

Categorie:Socialism

.

Categorie:Societatea_dacică

Pileat

Comat

.

Introdus / lisätty 31.8.2022

Actualizat / päivitetty 10.10.2022

 

 

Creează un site web sau un blog la WordPress.com