Blogulblog's Blog

Finlandism, Fennicism

 Finlandism, Fennicism

.

finland

.

Din vremuri imemorabile, omul s-a mișcat, a călătorit, a colonizat locuri depărtate și a dus cu el limba de acasă. Limba naturală, ca mijloc de comunicare, este un organ viu, se dezvoltă, se modifică, se amplifică și, uneori, chiar moare. Coloniștii au modificat limba originară și au adaptat-o condițiilor și realităților locale. Asa s-a întâmplat cu franceza vorbită în Canada, în Elveția, în Belgia sau în coloniile franceze. Dar să nu ne depărtăm de subiect, pentru că este vorba de suedeză și de finlandeză.

Istoria celor două limbi ale Finlandei este interesantă pentru că ele s-au dezvoltat, pe de o parte separat, iar pe de altă parte împreună interpătrunzându-se. Suedeza, ca limbă de administrație, s-a folosit în Finlanda până în începutul secolului XX și ca limbă a unei minorități lingvistice, se vorbește în continuare ca cea de a doua limbă oficială a Finalndei. Dezvoltându-se în alt mediu decât „acasă”, suedeza vorbită în Finlanda a suferit influența finlandezei și se deosebește de rikssvenska – suedeza suedeză, fie prin pronunția asemănătoare cu cea finlandeză, accentul pe prima silabă (altfel rikssvenska are un ton, urcător-coborâtor), fie prin achiziționarea de cuvinte și de expresii tipic finlandeze numite fenicisme.

Altfel spus, vocabularul suedezei suedeze cuprinde și cuvinte finlandeze, vocabularul finlandezei cuprinde și cuvinte suedeze, vocabularul suedezilor din Finlanda face legătura dintre cele două, precum și cel al finlandezilor din Suedia, unde finlandeza este limbă recunoscută oficial.

.

Aici avem de prezentat două noțiuni diferite, ca formă, dar apropiate, ca sens: finlandism și fennicism.

Mai întâi să vedem ce spun suedezii despre finlandisme și despre fenicisme, după care le discutăm, mai jos, în românește.

.

Finlandism

Ett ord eller uttryck som bara eller huvudsakligen används i finlandssvenska eller som i finlandssvenskan används i en anna betydelse än i rikssvenskan.

Finlandism är samlingsnamnet på särfinlandssvenska språkdrag, det vill säga företrädesvis ord och uttryck, som används av finlandssvenskar men mer sällan i Sverige. Vissa av dessa har sitt ursprung i finlandssvenska dialekter, andra är mer eller mindre påtagliga fennicismer, lån eller översättningar från finska.

Allmänt om finlandismer

Finlandism är ett brett begrepp för allt det som skiljer det svenska språkbruket i Finland från det i Sverige. Man kan på olika grunder skilja mellan accepterade finlandismer och oaccepterade, officiella och talspråkliga, allmänt etablerade och tillfälliga och slutligen mellan lexikaliska, semantiska, grammatiska och fraseologiska finlandismer.

Det gemensamma för alla dessa är att den finlandssvenska språkvården – från professionella språkvårdare som Svenska språkbyrån till svensklärare i skolorna – arbetar för att göra finlandssvenskar medvetna om finlandismer och upplysa om de rikssvenska eller allmänsvenska alternativa uttryckssätten, med målet att finlandssvenskan ska skilja sig från rikssvenskan så lite som möjligt. Alla slags finlandismer förtecknas i Svenska språkbyråns skrift Finlandssvensk ordbok  (Schildts 2000). En finlandssvensk svenska utan (annat än obligatoriska) finlandismer kallas allmänt för högsvenska.

Olika slags finlandismer

Det går inte alltid att dra en skarp gräns mellan allmänt accepterade finlandismer, som får anses som uttryck för finlandssvenskarnas rättmätiga särart, och de kanske tillfälliga, talspråkliga företeelser som ibland måste klassificeras som språkfel. Men följande olika slags finlandismer kan urskiljas på en fallande skala, från obligatoriska till olämpliga:

Oegentliga finlandismer

Oegentliga finlandismer är svenska ord på företeelser som är vanligare i Finland än i Sverige (eller endast förekommer i Finland), men där det inte finns något annat ord på svenska än det finlandssvenska.

T.ex. memma, talko, frontmannapension och samkommun (som finns eftersom Finland inte har några landsting).

Officiella finlandismer

Officiella finlandismer är ord som står i den svenska upplagan av Finlands lag eller andra officiella föreskrifter. Det annorlunda ordet står ofta för en (liten) skillnad i samhällsordningen. Finska krogar får A-rättigheter i stället för fullständiga rättigheter och man har undervisningsministerium i stället för utbildningsdepartement. Ibland är finlandismen „onödig”, som när gatuadress kallas näradress och övergångsställe heter skyddsväg. Orsaken brukar vara att överensstämmelsen med motsvarande finska uttryck (opetusministeriö, lähiosoite, suojatie) är mer praktisk. (Sådana uppkommer i översättning av lagtext från finska. Språkvården – särskilt Mikael Reuter – brukar åtminstone uppmuntra finlandssvenskar att använda allmän-/rikssvenska ord, t.ex. „övergångsställe”, i andra än strikt juridiska sammanhang, medan etablerade namn på offentliga organ, t.ex. „ministerium”, givetvis accepteras.)

Statistiska finlandismer

Statistiska finlandismer är uttryck som finns i allmänsvenskan men är betydligt vanligare i Finland, oftast för att det upplevs som mer likt ett finskt uttryck. De flesta är nog fraseologiska:Ta modell av någon i stället för ta efter någon  (fi. ottaa mallia), Ytterligare vill jag säga… i stället för Så vill jag tillägga… eller Dessutom… (fi. Lisäksi haluan sanoa)

Allmänt etablerade finlandismer

Allmänt etablerade finlandismer är uttryck som hoppeligen, kiva, råddig, semla och kännspak och en form som int, som är allmänt spridda och används när (de flesta) rikssvenskar skulle säga förhoppningsvis, trevlig, stökig, fralla, karakteristisk och inte.

En del allmänt etablerade finlandismer kan kallas dialektala, till exempel vedlider för vedbod och dyna för kudde; andra är arkaismer, till exempel pulpet för skolbänk och gårdskarl för fastighetsskötare, och ordformer som flere för fler/flera. (Några av dessa kan finnas eller ha funnits i rikssvenska dialekter.) Hit hör också vissa semantiska nyansskillnader, som nog i „jag kommer nog”, vilket betyder „Jag kommer, det lovar jag” (detta uttryckssätt är f.ö. också fullt gångbart i västerbottniska), och annorlunda prepositionsbruk („i misstag”, „på första klassen”, „van med”).

Dessa uttryck får och ska existera, enligt språkvården, men vissa av dem bör man kanske ändå ibland vara försiktig med i skrift eller åtminstone om man vill kommunicera besvärsfritt med rikssvenskar. Rikssvenskar, å andra sidan, kan finna sådana ord och fraser uttrycksfulla och färgstarka (om de är lättbegripliga). Vissa är kända genom finlandssvensk litteratur (Rådd-djuret).

Talspråkliga finlandismer

Talspråkliga finlandismer är uttryck som är allmänt spridda i talspråket men där även finlandssvenskar anses böra följa den standardsvenska normen i mer formella, skriftspråkliga sammanhang. T.ex. kortformerna re’n och sku, ord som remont för reparation/renovering och uttryck som hamna att göra något för bli tvungen/åka på att göra något. Hit hör också fraseologiska företeelser som finlandssvenskans „extra” att i en satsfläta: „Saker som han påstår att ska hända”.

Slang

Slang, uttryck som är utpräglat talspråkliga och som ganska självfallet undviks i formellare sammanhang. T.ex. prenika för medalj, fyrk för pengar.

Oaccepterade finlandismer

Oaccepterade finlandismer är uttryck som är spridda i åtminstone delar av Svenskfinland, men som måste anses som brott mot den allmänsvenska språknormen. Hit hör lömska betydelseförskjutningar som „Jag söker dig” (=”jag hämtar dig”), „Jag hämtar pengar” (=”jag kommer med pengar”) och grammatiska nyskapelser, till exempel bruk av fel relativpronomen (det rummet var vi har utrustningen) eller böjningsformer (numror, flera videon).

Till oaccepterade finlandismer har på senare år också förts onödiga ortografiska skillnader såsom den förr normala sammanskrivningen av en del och det här till endel och dethär. (Skrivsättet härmar kanske finskans ettordsuttryck jotkut, tämäSvenska språkbyrån avråder, trots att det står så i både Tove Janssons och Märta Tikkanens böcker.)

Tillfälliga fel

Med tillfälliga fel menas i detta sammanhang dåliga översättningar från finska, uttryck som låter konstiga också i finlandssvenskars öron, men som emellanåt har en tendens att fastna. T.ex. önskningen om en trevlig valborgsmässoafton:  Glada vappen! (efter finskans hyvät vaput, iloista vappua – uttrycket böjs på finska, i plural eller partitiv, vilket väl gjorde att det också blev böjt på svenska, felaktigt, i bestämd form. Glad vapp! hade varit mer normenligt).

Åsikter om finlandismer

Så här särskådade kan skillnaderna verka oöverstigliga, men i praktiken är de rätt små, och svenskan som helhet blir uttrycksfattigare utan dem. Det största problemet skulle kunna vara att medvetenheten på rikssvensk sida om finlandssvenskan är så låg (vilken slutsats man sedan än vill dra av det).

Existensen av finlandismer ger upphov till frågor som ibland väcker debatt i Finland: Bör inte finlandssvenskan hellre anses vara ett eget språk (mer självständig än bara en „variant” av svenska)? Har finlandssvenskar ingen rätt att forma sitt eget modersmål? Måste man alltid säga som i Sverige? Språkvårdens svar är att målet alltid måste vara att göra svenskan i Finland så lik svenskan i Sverige som möjligt, för att språket ska överleva, men betonar också att målet gäller den offentliga, skrivna svenskan i Finland, inte talspråket och dialekterna. Att standardsvenskan är i princip identisk i bägge länder är också nödvändigt om den ska vara till någon nytta för din finar som lär sig svenska som ett av republikens två officiella språk.

Det finländska företaget Lingsoft har nyligen utvecklat en programvara med namnet Svefix, som hjälper skribenter att undvika finlandismer i skrift. Programvaran integreras i Microsoft Words användargränssnitt och fungerar som en del av språkgranskningen.

.

colorbar

.

Strukturellt sett kan finlandismerna vara av flera olika slag: enskilda ord (den största gruppen), t.ex. acku, barberare, haska, merkonom, socialskyddssignum, böjningsformer av vissa ord, t.ex. besluter, nummern, (flera) studeranden, fasta flerordsenheter, t.ex. av orsak eller annan, i sista somras, sist och slutligen, fraser, t.ex. gyllene handslag, karelsk pirog, tom röstsedel, dubbelt dyrare, på någons försorg, brinna fast, framgå ur, bli på övertid, stänga radion, kölden kniper samt konstruktioner med flera satsled, t.ex. gå åt som smör på heta stenar; ha sin egen ko i diket.

.

Structural, finlandismele pot fi de mai multe tipuri: cuvinte simple (cel mai mare grup), de exemplu, acumulator, frizer, câinele huski siberian, economist-merconom, numărul de securitate socială, inflexiunea unor cuvinte, cum ar fi decizii, număr, elev, [față de formele corecte: beslut besluter, numret nummern, (flera) studerande studeranden] unele expresii, ca de exemplu, dintr-un motiv sau altul, în vara anului trecut, în cele din urmă, fraze, de exemplu, strângere de mână de aur (când, la pensionare, odată cu strâgerea de mănă de mulțumire, se oferă și un cont substanțial îm bancă), piroșcă careliană, vot nul (necompletat), de două ori mai scump, la auspiciile cuiva, a alarma, a reieși (a rezulta, a fi evident), a face ore suplimentare, a stinge (închide) radioul, mic îngheț și construcții cu mai multe elemente sintactice, de exemplu, a merge ca uns; a avea propria vacă în șanț.

Mai mult pe pagina Suomenruotsi – Finlandssvenska

.

colorbar

.

Finlandism

Finlandism este numele generic dat caracteristicilor limbajului numit särfinlandssvenska – suedeza deosebită din Finlanda, care se referă la cuvintele şi la expresiile utilizate de către finlandezi în Finlanda sau în Suedia, sau își au originea în dialectele suedezei vorbite în Finlanda, fiind vorba de cuvinte și expresii expresii sau de calchieri în traducere preluate și în Suedia.

Dacă pentru majoritatea cuvintelor preluate din finlandeză și foloste de suedezi nu există nicio reacție de împotrivire pentru că suedezul le acceptă și le consideră „autohtone”, pentru calchieri în expresii, însă, suedezul protestează vehement și pretinde să fie excluse din limbă.

Intenția mea este ca, aici, să mă ocup doar de finlandismele intrate în limbajul suedezilor din Suedia și nu de cele intrate, natural, în limbajul vorbitorilor de suedeză din Finlanda. Despre cele din urmă se scrie cel mai mult în Internet iar lista acestora ar fi mult prea mare pentru a fi discutată.

.

Finlandism (traducerea și adaptarea textului suedez de mai sus)

Finlandism este un termen larg pentru tot ceea ce separă limba suedeză vorbită în Finlanda de cea vorbită în Suedia. Aici, din diferite motive, putem distinge între finlandismele acceptate sau neacceptate, oficiale și colocviale, cele intrate stabil în limbă sau temporare, și în cele din urmă între finlandismele lexicale, semantice, gramaticale și frazeologice.

Pentru toate acestea, este comun faptul că cultivarea suedezei vorbită în Finlanda – de la experții profesioniști precum cei de la Institutul Limbilor (KOTUS) până la profesorii de suedeză din școli – activează pentru a-i face pe finlandezii de limbă suedeză conștienți de faptul că diferențele dintre rikssvenska – suedeză standard și suedeza vorbită în Finlanda, cu pronunția și vocabularul său, su fie cât mai mici. Toate aceste tipuri de finlandisme sunt menționate în Dicționarul suedezei finlandeze (Schildt 2000) publicat de Oficiul pentru limba suedeză. O limbă suedeză finlandeză lipsită de finlandisme, (în afara celor obligatorii) este, în general, numită högsvenska – suedeza elevată.

.

Diferite tipuri de finlandisme

Nu se poate face o distincție clară între finlandismele general acceptate, care pot fi considerate ca expresii ale caracterului unic al suedezei finlandeze legitime, și probabil temporare, de fenomenele limbii vorbite care, uneori, ar trebuie să fie clasificate ca erori lingvistice. Dar următoarele tipuri de finlandisme se pot distinge pe o scală largă, de la finlandismele obligatorii la finlandisme necorespunzătoare, inacceptabile:

Finlandisme fără corespondent

Finlandisme fără corespondent se numesc noțiunile care sunt comune atât în Finlanda cât și în Suedia (sau prezente doar în Finlanda), în cazul în care nu există alte noțiuni proprii în suedeza finlandeză sau în suedeza suedeză. De exemplu mämmi, muncă voluntară, pensie de veteran de război și uniune comunală (care se datorează faptului că Finlanda nu are consilii județene).

.

Finlandisme oficiale

Finlandismele oficiale sunt cuvinte care apar în legislația finlandeză sau în reglementările oficiale. Alte cuvinte denotă mici diferențe în ordinea socială. Restaurantele finlandeze pot avea licență pentru desfacerea băuturilor alcoolice, în loc de drepturi depline, iar Ministerul Educației – undervisningsministerium în loc de departamentul educației – utbildningsdepartement. Altele „inutile” (vezi mai jos), precum adresa stradală sau trecerea de pietoni.  Motivul este că, de obicei, se corelează cu expresiile corespunzătoare finlandeze (Opetusministeriö, lähiosoite, suojatie) și este mai practic. (Acestea apar în traducerea unor texte juridice din Finlandeză. Cultivarea limbii și în special Michael Reuter – au obiceiul, cel puțin, să-i încurajeze pe suedezii finlandezi să folosească cuvinte din rikssvenska – suedeza oficială, pentru cuvintele comune, altele decât strict în cadrul legal, în timp ce cuvintele stabilite de organele publice, de exemplu, „minister”, să fie, desigur, acceptate.)

.

Finlandisme, expresii calchiate

Finlandismele calchiate sunt expresii care se găsesc în suedeza standard, dar sunt mult mai comune în Finlanda, în cea mai mare parte, deoarece sunt percepute ca fiind mai mult expresii finlandeze. Cele mai frecvente: A lua modelul de cineva în loc de imită pe cineva (fi. otta mallia), Mai mult, aș spune că … în loc de Asa ca sa-mi să adaug … și, de asemenea, … (fi. Lisäksi haluan sanoa)

.

Finlandismele stabile

Finlandismele stabile sunt expresii de de genul hoppeligen, kiva, råddig, semla și kännspak ca și o formă de int, care se întrebuințează pe scară largă și ar avea corespondente în suedeza suedeză standard förhoppningsvis, trevlig, stökig, fralla, karakteristisk și inte.(să sperăm, frumos, dezordonat, sandwich, distinctiv și nu).

Unele finlandisme stabile s-ar putea fi numite dialectale, de exemplu vedlider för vedbod och dyna för kudde; altele sunt arhaisme, pulpet pentru skolbänk și gårdskarl pentru fastighetsskötare, sau foirme morfologice ca flere pentru  fler/flera. (Unele dintre aceste pot exista sau au existat în suedeză dialectele la nivel national.) Acestea includ, de asemenea, unele subtilități semantice, ca, probabil, „Eu, probabil, voi,” care înseamnă „Eu vă promit” (această frază este întâmplător, de asemenea, pe deplin viabilă în dialectul din botnic de vest), sau folosirea diferită a  prepozițiilor („în eroare”, „prima clasa”, „confortabil cu”).

Aceste expresii pot și ar trebui să existe, conform normelor lingvistice, dar cu unele dintre ele, poate că ar trebui uneori, să fim mai atenți în scris sau, cel puțin, în comunicarea cu suedezi din Suedia. Suedezii din Suedia, pe de altă parte, pot găsi astfel de cuvinte și expresii ca fiind expresive și colorate (în cazul în care acestea sunt ușor de înțeles). Unele sunt cunoscute din literatura suedeză din Finlanda (Rådd-djuret).

.

Finlandisme limbajului colocvial

Finlandismele limbajului colocvial sunt expresii care sunt foarte răspândite în limba vorbită, dar, de asemenea, suedezii finlandezi consideră necesar să se respecte normele standardului suedez, mai ales în scris sau în limbajul formal. De exemplu, scurt forme re’n și sku, cuvinte cum ar fi remont pentru reparation/renovering și expresii ca hamna att göra något för bli tvungen/åka på att göra något (sfârșesc prin a face ceva pentru a fi forțat / merge pe de a face ceva.) Tot aici putem menționa folosirea excesivă a unui att inutil în expresia: „Saker som han påstår att ska hända” – „Lucruri pe care el susține că ar putea să se întâmple.” [Aici poate și-ar găsi locul explicația lui att – ca, ca să – että folosit frecvent de români chiar, gândind în românește și traducând în alte limbi; românul nu poate fără ca sau ca să! Finlandezul înțelege että și, în ultima vreme, a început chiar și el să-l folosească, chiar dacă KOTUS se opune recomandând forma tradițională, infinitivul I activ translativ singular (model: pers.1-a –kseni – pentru ca eu să: että mä syön/söisin – ca eu să mănânc; corect: syödäkseni)].

.

Argou, slang

Argoul sau slangul folosește expresii care sunt utile în limbajul curent, dar sunt de evitat în mai multe contextele  formale. De exemplu, prenika – medalie, fyrkat pentru bani.

.

Finlandisme inacceptabile

Finlandismele inacceptabile sunt expresii care sunt răspândite în cel puțin o parte din Svenskfinland (Svenskfinland sunt numite de suedezi acele regiuni din Finlanda unde locuiesc, cu predilecție, finlandezii de limbă suedeză.), dar care trebuie să fie considerate absolut incorecte din punctul de vedere al normelor suedezei standard. Acestea adoptă erori semantice precum „Jag söker dig” pentru „jag hämtar dig„, „Jag hämtar pengar” pentru „jag kommer med pengar” sau inovații gramaticale, cum ar fi utilizarea greșit a pronumelui relativ (det rummet var vi har utrustningencamera în care avem echipament) sau forme flexionare aberante (numror, flera videon numere, video multiple).

Printe finlandismele inacceprabile se numără, de asemenea, ortografia difertă absolut inutilă, cum ar fi scriere separată en del och det här în loc să fie scrise legat, corect, endel și dethär. (Suedeza calchiază, probabil cuvintele finlandeze jotkut, tämäKOTUS este de altă păree, chiar dacă așa apar în ambele cărți ale lui Tove Jansson și Marta Tikkanen .) [Aș mai spune că în Suedia, orice suedez, dar până și copiii, zic orice suedez știe cuvintele finlandeze yksi, kaksi, perkele și vittu]

.

Erori ocazionale

Erori ocazionale, în acest context înseamnă traducerile proaste din finlandeză care, deși sună ciudat chiar și în urechile finlandezilor de limbă suedeză, au totuși tendința de a permanentiza. De exemplu, se urează pentru un Arminden frumos Glada vappen! (după expresiile finlandeze Hyvät Vaput, Iloista Vappua în care termenii sunt  inflectați în limba finlandeză, la plural sau la partitiv, și care se calchiază și se inflectează și în suedeză, dar în mod eronat, cu articolul definit. Glad vapp! ar fi fost mult mai în conformitate cu normele suedezei standard).

.

Opinii despre finlandisme

Deci, uneori diferențelele pot părea insurmontabile dar, în practică, ele sunt destul de mici, și suedeză ca un întreg s-ar considera mai săracă fără ele. Cea mai mare problemă ar putea fi că gradul de conștientizare din partea suedezilor din Suedia care consideră suedeza finlandeză ca fiind inferioară (care mai apoi naște dorința de a o elimina). [Suedezei finlandeze i se dau tot felul de porecle: dialect ostrobothnian sau păsăreasca de Helsingfors.]

Existența finlandismelor dă naștere la întrebări care provoacă uneori dezbateri în Finlanda: suedeza finlandeză ar fi mai degrabă considerată o limbă separată (mai autonomă decât o „variantă” de suedeză)? Nu au, oare, dreptul suedezii din Finlanda de a forma propria lor limbă maternă? Trebuie ca, întotdeauna, să spună ca în Suedia? KOTUS este de părere că, pentru ca limba să supraviețuiască, obiectivul principal trebuie să fie, permanent, de a face ca suedeza finlandeză să fie atât de asemănătoare, pe cât posibil, cu suedeza din Suedia, dar, se mai subliniază faptul că asta se referă doar la limba suedeză scrisă, literară, dar nu și la limba vorbită sau la dialecte. Suedeza standard este în esență aceeași în ambele țări și este, de asemenea, necesar pentru ca acesta să fie utilă pentru finlandezii care învață suedeza ca fiind una dintre cele două limbi oficiale ale Finlandei.

Compania finlandeză Lingsoft a dezvoltat recent un software numit Svefix, care ajută scriitori să evite finlandismele în scris. Software-ul integreaza cu interfața Microsoft Word și funcționează ca parte a examenului de limbă.

.

colorbar

.

Finlandismien ruotsinruotsalaiset vastineet ovat suurimmilta osin täysin käypiä myös Suomessa. Poikkeuksena ovat viralliset sanat kuten förskottsskatt ’ennakkovero’ (Ruotsissa preliminär skatt) ja ämbetsbetyg ’virkatodistus’ (personbevis) ja tietyt suomalaisia ilmiöitä kuvaavat sanat kuten abiturient, medborgarinstitut ’kansalaisopisto’ ja samkommun ’kuntayhtymä’.

.

Hyvin vakiintuneita suomenruotsalaisessa kielenkäytössä ovat myös sellaiset sanat kuin glansbild ’kiiltokuva’ (bokmärke), småkusin ’pikkuserkku’ (syssling) sekä talko ’talkoot’ (ei täsmällistä vastinetta).

.

Suuri osa finlandismeista on säilynyt tai syntynyt suomen kielen vaikutuksesta. Ruotsinruotsissa vanhentuneita sanoja, joita suomenkielisten vastineiden tukemina käytetään vielä suomenruotsissa, ovat esimerkiksi gårdskarl  ’talonmies’ (fastighetsskötare) ja pulpet ’pulpetti’ (skolbänk). Sana semla tarkoittaa suomenruotsissa sämpylää, vaikka se ruotsinruotsissa merkitsee laskiaispullaa. Käännöslainoja suomesta on runsaasti: dragare ’vetäjä’ (ledare, arrangör jne.), mellantak ’välikatto’ (innertak), skyddsväg ’suojatie’ (övergångsställe) ja taltur ’puheenvuoro’ (anförande, inlägg). Suorat lainat kuten juttu, kännykkä ja tarra kuuluvat lähinnä arkikieleen, mutta esimerkiksi edellä mainittu talko esiintyy myös yleiskielessä. Yleensä kielenhuoltajat kehottavat välttämään tällaisten lainasanojen käyttöä.

.

colorbar

.

 

Fennicism är lokala språkdrag som uppkommit genom påverkan från finska. Det kan vara lånord från finskan eller felaktig grammatikalisk form eller uttryck som kommer av sammanblandning med motsvarande finska uttryck.

Vad det gäller svenska, är fennicismer av naturliga skäl vanligast i finlandssvenska. Avsaknad av fennicismer ingår i definitionen av högsvenska, högstatusvarianten av finlandssvenska.

Fenicism, fennicism se poate numi orice împrumut din finlandeză în orice altă limbă. De ex. sauna

Fenicism este un limbaj caracteristic la nivel local al finlandezilor de limbă suedeză cauzat de influenţa finlandezei.  S-ar putea să fie vorba de cuvinte de împrumut din finlandeză, sau de forme incorecte gramatical din punctul de vedere al suedezei-standard, sau de expresii care provin din confuziile cu expresiile corespunzătoare finlandeze.

În ceea ce priveşte suedeza, fennicismele sunt naturale în suedeza din Finlanda. Lipsa fennicismelor incluse în definiţia de högsvenska, varianta limbajului general al suedezei din Finlanda, este remarcabilă.

,

colorbar

.

Finlandssvenska, Suomenruotsi

Den variant av standardspråket som talas och skrivs i Finland, alltså ett slags finlandssvenskt riksspråk.

Varianta suedezei standard (rikssvenska – riikinruotsi) vorbită în Finlanda de către finlandezii de limbă suedeză. Considerată limbă oficială a Finlandei alături de finlandeză.

Finlandssvenska är en överregional varietet av svenska som är karakteristisk för finlandssvenskar och som kännetecknas av vissa finländska särdrag. De finlandssvenska dialekterna räknas till de östsvenska målen.

Svenska är ett av Finlands två officiella språk, och enda officiella språk på Åland. Frågan huruvida åländskan bör räknas somfinlandssvenska är något kontroversiell, bland annat eftersom åländskan kan anses vara närmare besläktad med uppländskanän med de svenska dialekterna i Fasta Finland.

Enligt finländsk folkbokföring 2007 var svenska modersmål för 265 000 invånare i Fasta Finland (5,0 % av befolkningen), huvudsakligen i NylandEgentliga Finland och Österbotten, samt 25 000 ålänningar (91 % av befolkningen).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska

.

Suomenruotsi (ruots. finlandssvenska) on ruotsin kielen Suomessa käytetty kirja– ja yleiskielinen variantti, jota puhutaan pääasiassa rannikkoalueilla UudellamaallaTurunmaalla ja Pohjanmaalla, sekä jossain määrin myös muualla Suomessa. Myös Ahvenanmaan ruotsi kuuluu suomenruotsiin sikäli, että siinä käytetään monista virallisista termeistä suomenruotsalaista varianttia. Ääntämiseltään ja intonaatioltaan Ahvenanmaan ruotsi on kuitenkin selvästi lähempänä  Ruotsissa puhuttuja ruotsin murteita. Äidinkielenään suomenruotsia puhuvia suomalaisia kutsutaan suomenruotsalaisiksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomenruotsi

.

Finland-Swedish_flag

.

Ruotsinsuomi, Sverigefinska

Ruotsinsuomi on nimitys, jota käytetään Ruotsissa asuvien suomalaisten käyttämästä suomen kielestä.

Ruotsinsuomi muistuttaa hyvin paljon Suomessa käytettävää suomen kieltä. Erot liittyvät lähinnä sanastoon. Ruotsinsuomessa käytetään ruotsin kielestä johdettuja ilmaisuja esimerkiksi metro-sanan sijasta nimitystä tunnelbaana  (ruots. tunnelbana), tietokoneesta nimeä daata (ruots. dator) ja kännykästä nimeä mopiili (ruots. mobiltelefon).

Ruotsalaisen yhteiskunnan kuvaamisessa tarvitaan sanatarkkoja käännöksiä huolimatta siitä, että monilta osin Suomen ja Ruotsin yhteiskuntajärjestelmät muistuttavatkin toisiaan. Esimerkiksi Ruotsin eduskunnasta käytetään nimitystä valtiopäivätSuomen kansaneläkelaitosta vastaavasta Försäkringskassasta käytetään nimitystä  Vakuutuskassa. Myös puoluenimiä on käännetty ruotsinsuomeksi. Suomen Kokoomus-puoluetta vastaava Moderaterna  on käännetty muotoon maltilliset. Vastaavasti myös Ruotsin Alkoa vastaava Systembolaget on käännetty muotoon Systeemi  ruotsinsuomalaisessa puhekielessä.

Ruotsinsuomalainen kielilautakunta (nykyään osa Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitosta) valvoo suomen kielen asemaa Ruotsissa, tarkastaa käännöksiä ja antaa kielineuvontaa, julkaisee Kieliviesti-lehteä ja levittää tietoa suomen kielestä.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Ruotsinsuomi

.

Sverigefinska (på finska: ruotsinsuomi) är en beteckning på den finska som talas i Sverige bland sverigefinnar. Det har talats finska i Sverige sedan medeltiden, men den moderna sverigefinskan får sin prägel av de många finnar som flyttat till Sverige sedan 1950-talet. Dessa inflyttare, och deras efterkommande, ger språket en bred förankring (åtminstone 300 000 talare, och efterfrågan på service, trycksaker och så vidare på finska) men också särskilda språkdrag. Enligt SCB finns det åtminstone 675 000 sverigefinländare i Sverige. Enligt Ruab finns det ca 470 000 finsktalande i Sverige.

Skillnaderna mellan sverigefinskan och „riksfinskan” är begränsade och språkvarianterna sammanfaller i de flesta avseenden, såsom uttal, stavning, ordböjning, grammatik och skrivregler. Bara vissa avvikelser finns i vokabulären, där det sverigefinska talspråket tagit intryck av svenskan och det svenska samhället. Det gäller till exempel orden  tunnelbaana (sv. tunnelbana, fi. metro), daata (sv dator, fi. tietokone) och mopiili (sv. mobiltelefon, fi. kännykkä).

I talspråk (speciellt bland andra-, tredje- och fjärde -generationens sverigefinnar) avviker den sverigefinska grammatiken på en del punkter. En vanlig avvikelse är att talarna i vissa fall övertagit svenskans subjektstvång, vilket ju saknas i standardfinska. Alltså, om det i svenskan saknas ett vanligt subjekt måste man på grund av subjektstvånget använda ett formellt subjekt, som „det” i satsen „Det finns åror i båten”. På grund av bristen på det existentiella, formella subjektet i standardfinskan, inleds ofta satserna istället av ett rumsadverbial: „Veneessä on airot” (I båten finns åror). Här har alltså svenskans subjektstvång smittat av sig på sverigefinskan, och den sverigefinska varianten blir således „Se on airot veneessä”.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigefinska

.

 

Sverigefinskaflaggan.svg

.

Suomalaisia lainasanoja riikinruotsin kielessä

Împrumuturi finlandeze în suedeza din Suedia

Având în minte istoria comună a Finlandei și a Suediei, nu puten să nu ne gândim că cele două limbi s-au dezvoltat sprijinindu-se una pe alta, chit că finlandeza era considerată inferioară suedezei. Scriitorii finlandezi de limbă suedeză au contribuit substanțial la îmbogățirea suedezei cu cuvinte finlandeze, pe care suedezii le-au adoptat rapid. Suedeza a găsit în finlandeză cuvinte și formulări specifice, precise pentru o anumită semnificație, pentru formarea cărora suedeza era mult prea rigidă. Un exemplu ar putea fi aikuinen, pe care s-a calchiat samtidig, fullvuxen, (†) om djurskinn: som härrör från fullvuxet djur – despre piei de animale provenite de la animale complet adulte. Altă calchiere ar fi söcken-dagarkipäivä – zi de lucru; söcken-helg, lätthelgdag (ruots), (suomr) söckenhelgarkipyhä – zi de sărbătoare care cade într-o zi de lucru. În afara cuvintelor preluate ca atare sau adaptate pronunției suedeze, împrumuturile mai privesc și construcțiile calchiate pe cele finlandeze precum: i uttr. vad hörs det? [efter fin. mitäs kuuluu?] sau ränsel-ryss – comerciant ambulant rus (cu rucsacul, cu ranița în spate) [efter fin. laukkuryssä  l. reppuryssä] (om ä. finländska förh., numera bl. tillf.) karelsk gårdfarihandlare; jfr -handlande o. kontryss, köp-ryss. Tot o calchiere este merimiehen vala – sjömannens ed, uppgiftens fullgörande ansågs bevisa kompetens för sjömansyrket – jurământul marinarului sau verificarea competenței sale.

O precizare se cere și anume că o mare parte din lexemele citate sunt desuete, au întrat în limbă acum cinci-șase sute de ani și vorbitorul curent de suedeză nu le recunoaște; însă Academia Suedeză, da. Și ar mai fi ceva, nu toate cuvintele preluate de suedezi de la finlandezi sunt neaoșe finlandeze, unle au venit în finlandeză din alte limbi, din rusă, estonă sau laponă. De ex. kavas – karvas – carbaz din rusă карбас; ele sunt luate, deci, PRIN finlandeză și nu DIN finlandeză. Astfel, cu multă reținere am considerat cuvintele intrate în suedeză din laponă. Laponii sunt mai vechi decât toți pe meleagurile astea. Este adevărat că lapona și finlandeza sunt rude, dar nu sunt una și aceeași. Este greu de spus dacă un cuvânt intrat în suedeză vine din lapona finalandeză, prin finlandeză, sau direct din lapona suedeză. De ex. mudd äv.  muode [sv. dial. mudd. motsv. nor. mudd; av lap. muedda, muödda, renskinnspäls – blană de ren, besläktat med fin. muti (gen. mudin), lappmudd] sau mårka, morka, muorka, mårka, måtkor [sv. dial. (Västerb.) mårk(a); av lap. muotke, muorke; jfr fin. mutka, bukt, krök, omväg – curbură, cotitură; meandru; ocoloire].

O categorie aparte ar constitui-o cuvintele și expresiile pe care suedeza finlandeză le-a achiziționat PRIN finlandeză din alte limbi, engleză, germană, rusă. Aici ar putea intra skolningstillfälle (koulutustilaisuus) – sesiune de informare; rusismele: pasha, butka, karonka – (pasha, butka, karonkka) – pască, gheretă, sărbătoare de încoronare, banchet (pentru laureați) precum și germanismul stöpsel (töpseli) – ștecăr.

Anglicismle au apărut ca rezultat al influenței din limba engleză. În măsura în care ele apar doar în suedeza finlandeză, se poate spune că ele sunt un fel de finlandaisme. De exemplu freelance este adesea folosite în suedeza finlanddeză în locul termenului suedez frilans. Aceasta este, de asemenea, în același timp un fennicism deoarece cuvântul împrumutat este folosit în finlandeză în forma sa originală, engleză. Chiar și cuvântul economist este un anglicism împrumutat în suedeza finlandeză prin finlandeză. Echivalentul suedez este ekonom. Cu toate acestea, ar trebui să ne amintim că, de asemenea, există multe anglicisme în suedeza suedeză standard.

Și ar mai fi ceva. Românul vorbitor de finlandeză aude un cuvânt suedez care i se pare cunoscut și pe care l-ar considera finlandez. Aș zice să nu se grăbească. Poate doar seamănă, dar are altă semnificație, este un „fals prieten”, precum järv care nu înseamnă järvi ci animalul ahma – gluton. Altul ar fi pajta care înseamnă chiar paita – cămașă (în general îmbrăcăminte, acoperământ), doar că este un cuvânt germanic, gotic, cu rădăcini grecești, așa că nu putem spune că vine DIN sau PRIN finlandeză; mai curând invers. Lucrurile se complică atunci când un cuvânt germanic venit din suedeză, de ex. piga devine în finlandeză piika dar se întoarce în suedeză cu o formă mai simplă pia, cu toate cele trei sensuri, fetiță, fată-bătrână, nemăritată sau servitoare. Interesantă este combinația pickeliten unde liten înseamnă mic în suedeză, dar au mai luat și din finlandeză pikku astfel că pickeliten să însemne foarte mic.

Potrivit Svenska Akademiens Ordbok legăturile suedezei cu finlandeza sunt mult mai mumeroase decât spicuirile mele de mai jos. Intermediare sunt lapona, suedeza finlandeză și finlandeza veche, astfel că vorbitorului actual de finlandeză nu-i apar imediat clare. Ca exemplu avem höter – [sv. dial. höter, hötter, hauter (Gotl.), höutär, höytär  (Finl.), havstång – algă marină; jfr fin. Hautera – astăzi este doar patronim]

.

Suomenkielessä on valtavasti lainasanoja ruotsinkielestä, mutta päinvastaiseen suuntaan ei ole lainautunut paljonkaan. Ruotsinkielessä on noin 30 sanaa, joiden on todettu olevan suomalaista alkuperää. [Dicționarul Academiei suedeze a găsit mult mai multe, dar finlandezii, modești, n-au vrut să-i supere și se mulțumesc cu 30!] Lähinnä nämä on saatu Norrlannin murteiden kautta tai Värmlannin metsäsuomalaisilta. Monikaan sana ei ole kuitenkaan päässyt yleiskielen sanaksi, vaan on jäänyt paikallisiin murteisiin tai slangikäyttöön tai käyttö on muuten marginaalista. Jotkut sanat ovat eläneet aikansa, mutta jääneet pois käytöstä yhteiskunnan muuttuessa.

Tässä tavallisimmat:

ackja ahkiosanie laponă (akkian, ackia, ackier (pl.), ackjor (pl.), acchier (pl.), achian, achior (pl.), attjia, akyorne, akja  akia, akjan akja. [af lap. akio, okje; jfr fin. ahkio, akkio, akkia; i dessa spr. sannolikt lånadt från ett med fsv. o. isl. aka, åka, besläktadt urn. *akjŏ, hvaraf isl. ekja, körsel] lapparnas vanliga vinteråkdon, med köl i st. f. medar, af lapparna själfva numera vanl. kalladt kerres, läkkek l. pulka. När han (lappen) wil färdas longt, en Rheen han tå bespenner / För Akkian och ther med på blanka Fiellen renner. Akja är ett species af åkdon hos lapparna uppfunnit, hvilket drages på jorden. som en släde; af björk gjord. Achior samt pulkor äro Lappens Slädar, och likna mycket till formen en Julle.  – Ss. n. (i pl.) förekomma ackie, acki. ackja ahkio, lumessa vedettävä venemäinen kuljetusneuvo, pulkka. – de fapt cuvânt lapon. În Laponia se folosește un amestec de cuvinte lapone, fie cu rădăcini fino-ugrice, fie nordice (suedeze, norvegiene).

ankdammenankkalampi a intrat în suedeză din suedeza finlandeză și vrea să însemne că, așa cum pe lacul rațelor, toate se cunosc între ele, tot așa finlandezii de limbă suedeză din Finlanda, se cunosc între ei.

arvio, arvning – arvio – cf cu arv – moștenire, arvode – remunerare, onorar; se referă la valoare, impozit; arvio-hufvud. arvio-hufvud-ränta. arvio-land. arvio-rubel. arvio-rubel-ränta. arvio-rubelskatt, arvio-rubel-tal. Arviohufvud edun ja Arviorubel-korko on nimeltään veroja, jotka otettiin käyttöön joissakin kaupunginosissa Itä-Suomen Venäjän liiton aikana ja sen jälkeen Viborg läänissä Suomen suuriruhtinaskunnan aikana (1811).

erämarker – erämaa – pustietate, regiune nelocuită; ținut virgin, sălbatec; domeniu de vânătoare; obebott fångst- och fiskeområde under någons nyttjanderätt. Ordet användes av förvaltningen under svenska tiden och ibland senare, särskilt i historisk forskning om tiden. Käytetty lähinnä ruotsalaisaikakaudella asumattomista alueista, lähinnä historiallisissa tutkimuksissa käytetty sana.

finn-kolekuule! – auzi! [med avs. på senare ssgsleden jfr fin. kuule! kuules! („hör! hör du!”), kuuletkos? („hör du?”), ett bland finnar vanl. tillrop] (i vissa trakter, starkt vard.) skymflig benämning på finne (l. finländare). Din dumma finnkole! – finn-kolex l. -kolix l. -kolis, [jfr den etymol. avd. under –kole] (i vissa trakter, starkt vard.). Man ska’ få se att den der finnkolisen lägger sina breda labbar på allt. – finn-koling, (i vissa trakter, starkt vard.) kole.

harka – harkko – bară (de fier), lingou [av fin. harkko, järntacka] (i Finl., förr) smälta, vid färskning bildad smidbar järnklump. – hark-hytta. hytta för framställning av smidbart järn. – hark-järn. „harka”; osmundsjärn. – hark-ugn.  blästerugn för framställning av osmundsjärn. – harke-järn

hassig – hassu – tâmpit, smintit, nebun, trăsnit, țicnit; ridicol [av fin. hassu, galen, tokig] (i Finl., vard.) galen, tokig, fånig.

hax, haxe  haaksi – vas de navigație; [sv. dial. hakks, m. (Norrb., Västerb.), hakksä, f. (Medelp.); av fin. haaksi, fartyg, farkost] (i Norrlands kusttrakter o. Finl., i sht förr) ett slags platt, enmastat, mindre fartyg.

hemmema – Hämeenmaa – Ținutul Tavastiei [av fin. Hämeenmaa, namn på Tavastland. Fartygstypen erhöll sitt finska namn, emedan den, liksom vissa andra typer med liknande namn (se Pojama < Pohjanmaa, Turuma < Turunmaa, Udema < Uuudenmaa), var avsedd att uppträda uteslutande i l. vid finska skärgården]

hen – pentru persoana a treia singular, suedezii folosesc (masc) han; (fem) hon; pentru pronumele indefinit impersonal finlandezului se îi coprespunde den sau det, asta pentru neînsuflețite, dar pentru persoane nu aveau pronume nelegat de genul gramatical; astfel a fost adoptat hen din finlandezul hän; förslag till könsneutralt pronomen (av till exempel språkvetaren Hans Karlgren 1994), efter finskans „hän” med liknande betydelse. Delvis lånat från finskans „hän” med liknande betydelse, men anpassat till svensk grammatik i analogi med „han” och „hon”. Böjningen blir „hen” i nominativ, „henom” i ackusativ/dativ, „hens” (ibland även „henoms”) i genitiv.

hihhulism  hihhuli – fervent, fanatic (äv. skrivet hihu-) [till fin. hihhuli, hihhulit, avledn. av hihhu, återgivande det extatiska utrop som hihhuliterna läto höra under sina andaktsövningar]

huj, huj haajhui hai – haihui provenit în română din turcă hayhay; Gråjackan drog sin skäggiga näbb till ett slags löje. – Huj haj, ers nåd! – sade han. – Detta rofskalet .. är .. det minsta torpet på Bertilas mark.

hurst – hursti – pânză de sac (de cânepă) [sv. dial. (Finl.) hurst, horst, fyrskäftat tyg av hampblår, grovt tyg av hampa, ett slags säckväv, av fin. hursti] (†) (ett slags) säckväv, hampväv.

hyvens – hyvä, hyvin – bun, bine [sv. dial. hyva, hivens, hivans, adj. o. adv., nor. dial, hiva, hivannes, av fin. hyvin, väl, bra, adv. till fin. hyvää, god, med formell anslutning till sådana ord som jädrans, satans] (i starkt vard. l. slangartat spr.) Nykyään käytetään lähinnä slangisanana. I) (mindre br.) ss. adj.:bra, utmärkt, förträfflig. Paj är hyfvens. Wilhelm är allt en hyvens pojke ändå. II) ss. adv.:bra (i särdeles hög grad), utmärkt, „präktigt”, „kul”. Jag måste medge, att jag trots gårdagens fäst mådde hyfvens. Det går hyvens det, kapten!

håp – koskivene – forsbåt – barcă de plop cu prora înaltă pentru râuri repezi, cu praguri, cu repezișuri; (möjl. delvis att föra till sg. håpa, haap, haep, hop, hå(å)p, håpp [fsv. ha(a)par, pl., „håpar”, (ä.) sv. dial. (norra Norrl., Finl. o. Östersjöprov.)  håp (fors)båt, av fin. haapio, (större l. mindre) båt, urspr. av asp, till haapa, asp (jfr Haparanda, eg.: aspstrand – Malul cu plopi, Țărmul cu plopi)

Ingrer, Ingriker – inkeri, inkeroiset – finlandezi din Ingria [jfr fin. inkeroiset, mlat. ingari(i). från ett urnord. IngiR  utgående fin. ånamnet Inkere (biflod till Neva). jfr fsv. Inger Ingermanland (äv. i ssgn ingerboe, ingermanlänning) fin. Inkeri (tidigare äv. Ingeri) mlat. Ingria, Ingaria, eng. Ingria Ingermanland; jfr äv. hist. individ tillhörande en östersjöfinsk folkstam i det forna Ingermanland.

jala – jaala – cargobot de mic tonaj; familiar: barcă cf iolă [jfr fin. jaala, ry. jal, julle, liten båt; troligen ytterst av eng.  yawl benämrling på ett slags av allmogen i Finl. o. på Runö använd, däckad, större segelbåt.

junta – juntata – a bate stâlpi în pământ; juntta – sonetă, berbec [av likbetydande fin. junttaan. – (i Finl.) neddriva (påle) medelst pålkran („junta”); [av likbetydande fin. juntta. (i Finl.) pålklubba; pålkran.

jutta – jututa – a discuta, a vorbi cu cineva, a conversa, a se întreține cu cineva [efter fin. jututa (juttuan), prata] (i Finl., vard.) prata, samtala, resonera. Jag skulle bara vilja prata litet. Det är så trefligt att jutta med inspektorn.

Kajan – Kajaani – Kaiani. [till Kajana, fin. Kajaani] (förr) invånare i (det från midten av 1500 talet till 1700talets slut existerande) Kajana län i Österbotten.

kalja – kalja – bere [av fin. kalja; jfr rappakalja] (i Finl.) ett slags jäst spisöl l. svagdricka. Stäfvan med kalja.

kantele – kantele – kantele (kantele 1821 osv. kandele 1811–1864) [av fin. kantele, kandele(t), möjl. av lit. kanklés] i Ostpreussen, Litauen o. Finl. förekommande primitivt knäppinstrument av cittratyp. Kantelen .. är finnarnas nationalinstrument.

karsina – karsina – îngrăditură, împrejmuire; țarc; (în special pentru pescuit) [sv. dial. (norra Norrl.) karsina; av fin. karsina, kätte, inhägnad] (i Norrl.) fisk. fiskebyggnad som utgör den väsentliga delen av en s. k. „karsinapata” o. som består av en inhägnad (omkring 30 x 60 m., med långsidorna ungefär jämlöpande med älvstränderna) byggd på älvbottnen ute i strömfåran av pålar, störar o. „grindar” (stundom ersatta av nät) o. försedd med en l. två ingångsöppningar för fisken; stundom: kar. karsina-pata, karsinapata, strandpata i norra Norrlands älvar använd fiskeinrättning för fångst av uppvandrande lax (stundom äv. sik m. m.), bestående av en karsina o. en l. två från denna utgående (upp till 250 m. långa)”ledarmar”, medelst vilka fisken ledes emot den i karsinan anbragta öppningen.

kaske- – kaski – curătură (obținută prin ardere), runc, laz [fsv. kaske-, kask- (i ssgr); jfr sv. dial. (Norrb.) kaske, gaski, småvirke, tjock björkvidja (varmed tjärtunnor o. d. hopbindas), av fin. kaski, urspr.: björk?, sved, svedjeland, kaskeland; kaskeskog.

kavas – karvas – carbaz, barcă mare (cavaser, kauasse- kauasse bygningh, Kauasse korn) [av fin. karvas (med bortfall av r), (liten) båt (som kan bäras); julle, slup; jfr (det från fin. lånade) ry. karbas – карбас] (†) ett slags båt, urspr. använd av ryssarna. (Förbi forsen) plege rydzerne drage theris cawaser utöffver itt lithet näss, och in udi Oriwäsi.

kipsis- – kypsi – iepure (kipsis- Kipsis peniga, kipsis smör). kiffsis- Kiffsis peningha) [till ä. fin. kypsi, hare (jfr ä. fin.  kypsiraha (împozit plătit cu vânat, iepure sau păsări) „kipsispänning”, samt liviskt kops, kips, hare)] i ssgr: som avser kipsisskatten.

kirvisbonde – kirves – topor, secure (kirffuis-) [av fin. kirves, yxa, o. bonde, jfr yxman] (i Finl., förr; kam.) bonde som på grund av fattigdom påförts en mindre pänningavgift i stället för full skatt, „yxman”.

klotta, äv. klutta – sotata – a mâzgăli -ade. vbalsbst. -ande-are jfr klott ( klotta (klåtta) klutta [sv. dial. (Finl.) klott(a), klutt(a), sudda, kludda, slaska, plaska, förfuska (ngt); jfr d. dial. (Jylland) klotte, om snö: klumpa sig under fötterna sannol. bildat till stammen i sv. dial. klutt, m., „lort” (Smål.), klott, n., snorklump (Finl.) d. dial. (Jylland) klot, smutsklump o. d. nt. klott klutt, klump, t. klotz (se kloss, sbst.); jfr feng. clott, eng. clot, klump. Med avs. på bet.-utvecklingen jfr klabba v.² kladda, v.¹] (nästan bl. i Finl., vard.) 1) handskas l. syssla med ngt klibbigt l. smort (i sht ngt av icke fast konsistens), „kleta”, „klena”, „kladda”, slaska, „slabba”, spilla; smörja l. söla ner; äv. i uttr. klotta med ngt. Man blir inte fin om fingrarna, när man klottar med fiskar och daggmaskar. 2) klåpa, fuska, „kludda” (se d. o. var .. en liten välment karl, som blott förstod att klutta. Särsk. förb. (nästan bl. i Finl., vard.): klotta nedNER ⁴. till ¹: söla l. smörja ner. klotta (ut)i sig till 1: „slafsa” i sig (ngtsmort l. sliskigt).

kocko – kokko – rug (vanl. skrivet kokko) [av fin. kokko, ngt uppstående, midsommareld] (i Finl.) (ute i det fria hoplagd hög av ris o. d. till) midsommareld; stundom allmännare, om ute i det fria uppgjord eld. (om eld för matlagning ute i det fria). Barnen (hade) med trädgårdsmästarens bistånd tornat upp en präktig kokko.

kola – kuolla – a mușca țărânaSlangikäytössä kiertoilmauksina kuolemiselle esim. sanonnassa att kola vippen. [sv. dial.  kola av, dö, svimma, tyna av; av fin. kuolen, dö., domna, vissna; jfr äv. sv. dial. (Uppl.) kola pöjs (av fin. kuolla pois, hort)] (starkt vard.) dö; nästan bl.i förb. kola av o. kola vippen (se nedan). Låt’n kola, så ärfva vi honom. – särsk. i uttr.  kola vippen, ngn gg äv. kola vipp, dö. (i Stockholmsslang). (Han var) så rigtigt illa deran, så jag trodde rakt han skulle kola vippen medsamma. Vera är det, som ska kola vipp?

koling – (äännetään: kuuling) – personaj de caricaturi; Kolingen-sanaa on käytetty suomalaisista ukoista halventavasti:  finnkoling, finnkolix, mikä juontuu siitä, että nämä aina aloittivat puheensa sanomalla: kuule! kuuleks! Piirtäjä Albert Engström loi 1897 kulkurihahmon Kolingen, jonka väitetään tulevan juuri tästä.

kolmas, kolmaneskolmas, kolmannes – al treilea, a treia parte (kolmas, kolmes (colm-) kolmis, kolman(n)es (colm-) [av fin. kolmas, den tredje, resp. kolmannes, tredjedel] (förr, i Finl.) rymdmått för torra varor (vanl. säd), motsvarande  1/6 „spann” (1/3 „karp”). Thuo (dvs. två) Colmanes Rogh.

kont, kunt, kontekontti < kantaa – coș-rucksac înpletit din curmei (kont(t), konte, kunt) [sv. dial. kont, kunt. jfr nor. dial. kunt; av fin. kontti] (i vissa trakter) större ränsel l. väska, i allm. av flätad näver, avsedd att bäras på ryggen; stundom: korg.

kopa – heinäsuova – căpiță de fân [av fin. kaup höstack] (i Finl.) höstack. kopa v. – a strânge fânul (i Finl.) samla (hö) i stack(ar), stacka (hö).

korja – korjata – a strânge recolta, a pune la păstrare; a pune de-o parte [av fin. korjata] (i Finl.) bärga, taga i förvar; städa undan.

kova – raha – bani. (hård, hårt, hårda), har på svenska blivit slangord för pengar, exempel „ta hem storkovan”, med ursprung i frasen „kova raha” (hårda pengar, det vill säga klingande mynt) som stod på sedlar i 1700-talets Sverige, uttalet med långt o tyder på att det är ett lån från den skrivna formen. Tullut alun perin sanonnasta kova raha eli on ollut kyse kolikoista. Nykyään slangisana.

kul – hyvä, kiva – plăcut, agreabil, amuzant, nostim. Sanan alkuperä ei ole ihan kiistaton, mutta arvellaan sen olevan suomen sanasta kyllä. Kyllä-vahvistussanahan tarkoittaa kaikkea positiivista. Förmodligen finskt ursprung, (kyllä är ett bekräftande ord, alltså att nånting är positivt, betyder ungefär „visst”), men kan också ha lånats från romani. – Țiganii finlandezi au dus cuvântul în Suedia.

1 kytta – kytö – curătură (obținută prin ardere), runc, laz [sv. dial. (Finl.) kytta; till kytta v., ; i bet. 1 möjl. delvis elliptisk bildning till kytt-land, kyttland bildat i anslutning till fin. kytö, svedjeland] (i Finl.) (†) inhägnad plats för kreatur där en spånhög brännes för att skydda djuren mot mygg.

2 kytta  kyteä a dogorî; kytätä – a apiona, a păzi (kyt-, kytt-, (: kijtte jord) osv. -ta, osv. -tja) [av fin. kyteä (i bet. 1)  resp. kytätä (i bet. 2). – Jfr kytta, sbst.] 1) (i Finl.) intr.: brinna utan låga, glöda, pyra; äv. bildl. I flera veckor fortfar .. elden att kytta under halfmurkna stubbar. (i fråga om en skogseld). Emellertid kyttade katolicismen i fördold och i öppen härd. 2) (utom i fackspr. bl. i Finl.) tr.; i fråga om ett specielit, i Sv. numera icke förekommande svedjebruk med bränning av en del av den flåhackade ytjorden för att göda jorden med den sålunda erhålina askan: bränna, svedja; Den, som .. genom kyttande .. förbränner någon mark .. skal .. böta tjugu riksd.

kumsko, kummersko, kummisko, – komsio – leagăn de copil lspon (kumskor, kumberskor, kumerskon, kumiskor (cu-) [möjl. av fin. kom(p)sio, vagga av lapsk modell] (†) ackja med höjbart stöd för ryggen – sanie cu spătar.

kylmit – kylvömitta – măsură de capapcitate pentru semințe (-met(t)  -mete  -mit(t) c. kyllemäte) [av fin. kylvömitta, av estniska külimit, eg.: „såmått”] (i Finl., förr) rymdmått för spannmål motsv. 1/2 spann. Att Adelen giffva kyrkioherden och capellanerne aff hvar tijonde tunna uthsädhe een kyllemäte.

kåtakota yläpäästään yhdistettyjen pystyriukujen varaan rakennettu, taljoilla, tuohilla tms. katettu asumus; sen tapainen katteeton t. harva neliseinäinen hirsisuoja → koti. Tält l. mer l. mindre tältliknande byggnad använd(t) ss. bostad bland lapparna (o. andra nomadiserande folkslag); Dar și în alte limbi: [jfr nor. kote, nyisl. kota, mnt. kot(t)e, kate, ävensom fsv. kot- (i ssgn kotkarl, se ssgr anm.), ä. dan. o. dan. dial. kaad, nor. kott, isl., mnt. o. holl. kot, feng. o. eng. cot, ffr. cote; jfr äv. fin. kota, lapska goatte; samtliga med bet.: hydda, koja o. d.

känga – kenkä, nykyään käytetään lähinnä naisten nyörikengistä – ghete cu şireturi. [av fin. kenkä (gen. kengän), sko] skoplagg med (vanl. jämförelsevis kort) skaft försett med sprund (som samman, hålles gm snörning l. medelst knappar l. spännen o. d.) l. resårer (i sidorna); särsk. (sannol. urspr.) öm vissa norrländska skodon med korta skaft (kängskor), delvis av annan typ; jfr pjäxa – pieksu – clăpar, ghete de schi. Ta på sig, dra på, snöra, knäppa kängorna. Så snart jag kom in uti Västerbotn, såg jag alt folket hafva på föttren ett slags skor, Kängor kallade.  Finnars och Norrlänningars Kängor. Då Kiengor nästa år i stället för skor bestås. (i fråga om militär utrustning).  Laura tog sig .. ett par grofva, bastanta känger. – jfr barn-, blankläders-, boxkalv(s)-, dam-, fotboll(s),  halv-, herr-, knäpp-, lack-, marsch-, norrlands-, resår-, skid-, snör-, sport-, tyg-käng Am. fl. – särsk.

kärma – kirma – acoperiș de sanie (kirma, kiärma, kärma (ker-) [sv. dial. kirma, kerma, körma; sannol. lån från fin. kirma, skyddstak över släde] (†) ett slags enklare släde med karm baktill; äv. om själva karmen.

loka – luokkaluokki – arc äv. loke, förr äv. lok, loock-, lock-, (:Lockerancker, Lockerancker) [y. fsv. locha sv. dial.  loka; av fin. luokka, av slav. urspr.; jfr fslav. lǫkŭ – лук – båge] (i sht i Finl.) på seldon av viss typ (s. k. rysk sele): (hög) träbåge över hästens nacke som fastspännes mellan bogträna (l. kollret) o. skaklarna – luokki – jug de ham, hamut, gâtar.

lura – luura bere ușoară de casă; vin de boștină, boască, tescovină [av fin. luura, öl; jfr estn. lŭr, bryggare m. m., möjl. ett germ. lånord; jfr t. lauer, efterlank, eftervin, av fht. lŭre, av lat. lora, eftervin] (förr) benämning på ett slags öl tillvärkat i Finl.; ofta i uttr. finsk lura.

lurjus, pl. lurjusar lurjus – ticălos, canalie; bădăran; țărănoi (lurius, lurjus) [av fin. lurjus] (numera bl. i Finl., knappast br.) kanalje, slyngel; drummel; tölp.

lår – laari – ladă de alimente; förr äv. låre, låra, lar lår, lor, låår, låra, låre [fsv. lar; jfr nyisl. lár, skrin, kista; av fin. laari, sädesbinge, l. ry. lar’ – ларь – ladă de cereale, (sädes)lår (vilkas inbördes förhållande är oklart)]

länkitossarna – lenkkitossut – pantofi de jogging.

maja – maja – colibă, bordei, baracă mică (äv. maij-, may-) [fsv. mäia (i ssgn mäio stadher), sv. dial. (Finl.) maja, maj; av fin., estn. maja, av lett. maja] (†) koja, hydda, bod, skjul. Lapperne (äro, icke någet fast boende folch såsom Baggerne: vthan the medh theres Kåthor och Maijor flytie af och til.

majmieseri, majmeserimajamies – persoană care locuiește (temporar?) într-un han sau cu chirie (äv. mai(j)-, –meserij, –mieserij, -mäserij) [till fin. majamies, person som bor i härbärge, (hyres)gäst av maja, hydda (se MAJA, sbst.³), o. mies, man, m.] (i Finl., †) förhållande(t) att en bonde var tvungen att sälja alla de varor som han hade till avyttring till en viss handlande (hos vilken han vid sina stadsfärder brukade taga in o. till vilken han stod i skuld).

malja – malja – cupă de băut (malja, mälja) [av fin. malja, skål, bägare] (†) om ett slags hos lapparna förekommande dryckeskärl.

mattara – matara – drăgaică, sânziene [av fin. matara, madra, sannol. av nord. urspr. (jfr fnor. o. isl. maðra, vitmåra).] (†) växt av släktet Galium Lin.; särsk. om Galium boreale Lin., vitmåra, madra, måra.

maxa maksa – a plăti [jfr sv. dial. maksa, kosta; av fin. maksan, betala, kosta] (i vissa trakter, vard.) 1) betala; 2) kosta; Hvarför gittade du inte bekänna, att bandet maxade bara 2 Groschen. – maxa fram. [jfr sv. dial. maksa ut med ngt, „punga ut med ngt”] (†) till 1; i uttr. maxa fram ngt, lämna fram ngt ss. betalning, „punga ut med ngt” – a plăti din buzunar.

mecka – mekko – cămașă lungă, astăzi: rochie (i Finl.) mecko, mäkk, mekk, (mecka (mä-, -kk-), mekko [av fin. mekko] (i. Finl. o. vissa trakter av Norrl.; i sht förr) ett slags kort skjorta l. lång blus (av grovt tyg) använd ss. överplagg, „överskjorta”. Gubben (från Karelen) liknadefullkomligt Väinämöinen, iklädd endast mekka och byxor av hemmavuxen hampa samt näverskor.

memma (äv. mämma) – mämmi – un fel de magiun din malț de secară care, de Paște, se mănâncă cu lapte. [av fin.  mämmi] (i Finl.) en vid påsktiden bruklig (urspr. rituell) maträtt kokad av malt, rågmjöl o. vatten, gräddad i ugn o. serverad med grädde (o. socker). En söt råggröt smaksatt med pomerans; ordet har importerats samtidigt med maträtten. – on tullut kieleen vasta, kun Suomesta on alettu viedä mämmiä Ruotsiin. (i Finl.): – mem-riva liten näverskäppa vari memma gräddas, förvaras o. serveras – mic vas din coajă de mesteacăn în care mämmi se coace, se păstrează sau se servește.

molotovcocktailmolotovin cocktail – cockteilul molotov; många språk har lånat ordet för den bensinbomb finnar gav namnet till under vinterkriget, som present till Sovjetunionens utrikesminister. (Ordet cocktail givetvis engelska)

1 motti  motti încercuire; pungă [av fin. motti, eg.: famnmått för långved (i vilket veden liksom inspärras), av sv. mått] mil. (eg. mindre) område där en truppstyrka helt inringsts av fienden; äv. om den inringade truppstyrkan. Mottin vid Koposenselkä hungrades ut .. och tillintetgjordes.  Finnarna ha rivit upp .. en rysk motti och tagit stort byte. Motti, joka merkitsee sodassa mottiin jäämistä eli piiritystä. Suomen sana motti, joka tarkoittaa halkomottia, on sen sijaan päinvastainen laina: se on lainattu suomeen ruotsin sanasta mått – mitta. 1 kubikmeter ved, utvidgad betydelse för en finsk militärtaktik, (ursprungligen lån från svenska mått) fanns med i 1950 och 1976 års upplagor av SAOL men försvann år 1986. Aici a fost un schimb de cuvinte cu formă asemănătoare: motti în finlandeză înseamnă încercuire (în război) cuvânt preluat de suedezi în forma originală; în suedeză mått, care înseamnă măsură, finlandezii l-au luat și l-au adaptat pentru lemne și a devenit motti sau halkomotti – metru ster de lemne. Motti – termen militar cu sensul de pungă. Termenul (echivalent cu Tactica Motti a armatei finlandeze) se aplică de obicei corpurilor mari de trupe.

 

2 motti (äännetään: mutti) – mutti. Tällä tarkoitetaan Pohjois-Pohjanmaalla talkkunajauhopuuroa, jota on syöty sianlihasiivujen ja puolukkahillon kanssa juhlaruokana. Sana on käytössä Värmlannin murteessa. Ordet används bland annat i Värmland, som namnet på den nävgröt man äter med fläsk och lingon i festliga sammanhang, namnet och maträtten kom till Sverige med finnkolonisationen under sen vasatid.http://fi.wikipedia.org/wiki/Mutti

mujka – muikku – (muick-, mujk-, muik-, muikk-) [av fin. muikku, diminutiv av muje, siklöja] (i Finl.) fisken  Coregonus albula Lin., siklöja, förekommer i norrländska dialekter; pește migrator teleostean de lac, din familia salmonidelor, cu solzi argintii; „somon în miniatură”! Käytössä vain norrlantilaisissa murteissa. Jag har mujkorna stekta och nya potäter på elden.

mjölnar-matte, mjolnarmatte, myllymatti, myllematte, myllymats myllymatti – joc de cărți finlandez [efter fin. myllymatti (se myllymatte)] (i vissa trakter) spelt.  benämning på kortspelet mas (Skitgubbe, även Mas, Mattis, Mjölnarmatte, är ett kortspel av svenskt ursprung för 2-4 spelare, mas-spel – ett slags kortspel, „mjölnarmatte”. En afton, när de sutto och spelade mas.), mjölis, tok; äv. benämning på den som förlorar i spelet. – Myllymatti sau skitgubbe se numește cel care piere jocul.

nalle – nalle – ursuleț [sv. dial. nalle; jfr fin. nalli, (ung) björn; av ovisst urspr.] (vard.) benämning på björn; ofta behandlat ss. egennamn. Och kommer han (dvs. björnen) så näär at han kan hinna stallen, / Tå hafwer Bonden ondt utaf then stygga Nallen. Nalle på däcket i kedjan han står. (Han) hade .. nedlagt ej mindre än 52 nallar. Snart är nalle åter i säkerhet i sina fjällklyftor. äv. om leksaksbjörn. – särsk. (vard., skämts.) bildl.: fordringsägare; jfr björn Hotande nallar.  Ordet har tidigast anträffats ss. hästnamn i följ. språkpr. En rödskÿmblet .. (häst) fallen .. vnden Nallen.

nara – naaras – animal de sex feminin [sannol. av fin. naaras, hona] (i Finl., (†)) nedsättande benämning på kvinna.  (Gästgivarens hustru) klagar på .. (Carolus), att han haf(ve)r kallat henne nara och hora.

nucka – nukkua – a dormi (nucka, nukka) [östsv. dial. nucka, nocka, sitta blundande o. nicka m. m.; av fin. nukkua, slumra in m. m., o. fin. nukata, sitta o. sova l. drömma] (i Finl.) halvslumra (i sittande ställning), slumra (nickande), dåsa, „nicka till”. Medan den gamle latinläraren satt och nuckade i katedern (under studentskrivningarna). – nucka in  (numera bl. i Finl.) nicka till, slumra till. Jag nuckade någon gång in i slummer. – nucka till (i Finl.) nicka till.

nutta – nuttu – vestă, jachetă, pulovăr ușor [av fin. nuttu, rock, sämre överrock av ylle] (i Finl., numera bl. mera tillf.) rock, sämre l. utslitet klädesplagg, trasa; särsk. i pi.: paltor; särsk. i uttr. (gå klädd i) gamla nuttor.

nåjd, nojd, nåjde, nojde noita – vrăjitor, magician; vrăjitoare nojd (noid), nojder (noid-), nåid (nåjd), nåide (nåjde)  [av lap. nåide, noaide; jfr fin. noita] (i sht om ä. förh.) lapsk trollkarl. Den lapske nojden gör under sitt medvetslösa tillstånd resor i andevärlden och berättar vid uppvaknandet, vad han sett och erfarit. Ordet förekommer i den finska formen noita (Om trollkarl hos kvänerna hos LING As. 550(1833).

paja – paijata – a dezmierda, a mângâia, a alinta (äv. pajja) [av fin. paijata, smeka, klema, sammanhörande med  paija, leksak, omtyckt sak, estn. pai, snäll, rar, ss. sbst.: smekning, leksak] (i Finl., vard., i sht i barnkammarspråk) smeka (ngn l. ngt); äv. i förbindelsen paja om (ngn), (grundligt l. livligt) smeka (ngn); (Lillan) räkte till och med ut sin lilla hand för att „paja” julbockens raggiga päls.

palva – palvata – a afuma carne sau pește [av fin. palvata, „palva”] (i Finl.) med avs. på kött l. fläsk o. d.: salta o. varmröka; stundom äv. om andra beredningssätt.

parsa – parsi – prăjină pe care se pun snopii de paie la uscat [sv. dial. (Finl.) parso, f.; av fin. parsi, stång l. bjälke i ria m. m.] (starkt bygdemålsfärgat i Finl.) var o. en av de stänger under taket i en ria varpå sädeskärvarna läggas för att torka, riestång.

paska – paska – fecale; murdărie, necurățenie; lături; pleavă de la treierat [jfr sv. dial. (Dalarne) paska, „koruka „, ävensom fin. paska, smuts, orenlighet o. d.; jfr sv. sjönamn som Pasken (Närke), förr kallad Paska Lam, av ett fin. Paskalampi; [sv. dial. pask, n., slask, orenlighet, tröskavfall (delar av halmstrån, agnar, damm o. d.), illa lagad mat, illa förrättad syssla m. m.; sannol. av skiftande urspr.; jfr nor. dial. pasken, svag, sjuklig, sv. dial. pase, vårdslös o. oordentlig mansperson m. m., d. dial. (Bornholm) pasa, traska i orenlighet, driva m. m.; i vissa trakter sannol. delvis utgående från l. påvärkat av fin. paska.

pasma – pasma – jurubiță; referitor la țesături a devenit în românește basma; äv. möjligt att hänföra till sg. pasme [sv. dial. pasma, pasman, basna m. m., motsv. nor. dial. basma, basm, f., basme, m., pasm m. m.; jfr fin. pasma, paasma, estn. pasm, pasman; sannol. av slaviskt urspr. (jfr ry. пасмо pasmo)] textil. viss mängd (hasplat) garn; särsk. (numera bl. i vissa trakter) om en av ett visst antal (vanl. 60) tråd varv bestående del av en härva; numera vanl. angivet ss. utgörande så l. så många meter l. gram garn; ofta om 10 gram garn. [Aici o legătură evidentă cu românescul „basma” dar și cu expresia „ a ieși basma curată” care s-ar mai putea spune „a avea ițele descurcate”.]

pata – padota; pato – a îndigui; dig [efter fin. patoan, dämmer upp, patoutua, uppdämmas, stapla upp sig; till pato (se  pata, sbst. sv. dial. pata, f., pate, m.; av fin. pato, damm, fördämning – îndiguire.].

pattika – patikoida – a umbla, a merge pe jos, [av fin. patikoida, gå sin väg] (i Finl., vard.) gå; i sht i uttr. pattika av, ge sig av, larva i väg.

pavla – paula – laț, ansă; șiret [jfr sv. dial. (finl.) paulopjäxa, pjäxa med snören, pavla, fläta snören på visst sätt; av fin.  paula, snöre, band] (om förh. i finl., tillf.) ett slags band att linda omkring o. ovanför ett skoskaft.

penni – penni – [av fin. penni, kortform av penninki, pänning, av fsv. pänninger] finsk myntenhet utgörande 1/100 av en mark; äv. om motsvarande mynt. För Finland fastställes en för detta land egen myntenhet under benämning af „Markka” (Mark), fördelad uti etthundra mindre enheter med namnet: „Penni”. Nu har du betalt till sista pennin det lilla, som pappa vid sin död var skyldig.

perkel – perkele – dracul (numera i sht, mera tillf., i av finskan direkt påvärkat spr.) perkele i best. anv. utan slutartikel.  (perchel, perchil, perkel, (pär-) perkele, (pär-, -älä) perkilä, (om fin. förh.). pärkale) [sv. dial. perkel, pärkil m. m.; av fin. perkele (perkel, perkale), djävul(en)] (numera i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) djävulen, fan, hin. Perkel sjelf hade fallit på det oråd att blanda sig i Chicots affärer. Han (var) .. övertygad om att det var perkel han sällskapat med. – särsk. i bedyranden, svordomar, eder o. d. Jagh giffuer domaren .. perchel. Se efter djuren! för annars så skall perkel ta dig. Satan! pärkele! – perkla – sanoa perkele, kirota, manata, sadatella – a drăcui (i Finl., mindre br.) eg.: säga l. ropa ordet perkele; svära; jfr djävla.

pjäxa – hiihtokenkä, pieksu – clăpar, ghete de schi. äv. pjäx, sbst. (pjäx (-ks),  pjäxa (-ie-, -iä-, -ks-) [av fin.  Pieksu] (numera i sht om förh. i Norrl. o. Finl.) av (ren)skinn Ined kvarsittande hår l. av läder förfärdigad, tämligen mjuk sko som är sydd på sådant sätt att det stycke varav sulan består äv. omsluter fotens sidor samt häl o. tår o. framtill jämte ovanlädret bildar en „näbb” o. som snöres med en er1da rem förlängd med ett (brett) vävt band avsett att lindas runt skoskaftet o. smalbenet; stundom äv. med ngt avvikande utförande; jfr lapp-sko. Som Öster- och Västerbottns Regementer hälst bruka de så kallade Piexor eller kjängskor; så skola (osv.)(Han rar vid avvikandet från Stockholms arbetshus ikrädd) PÅexor med röda band omkring. Ludna pjäxor. skidpjäxa, slalompjäxa men numera kallas skidpjäxor för „monot” på finska.

pojke – poika – băiat. suomen sanasta poika, lainattu jo 1300-luvulla, ilmeisesti Tukholman käsityöläisiltä lähtöisin: skinnara-poika – skinnarlärling, nahkurin oppipoika – ucenicul blănarului. Ett tidigt belägg är „skinnara-poika”, ‘skinnarlärling’, från 1329, vilket möjligen vittnar om att det var finska hantverkare i Stockholmstrakten som gav ordet spridning.

pojs (äv. pois) vezi și tojspois – în lături, la o parte; afară [av fin. pois, bort] (†) 1) bort. Går pois min kiäre 2) i uttr. veta pojs, veta hut. Vet pojs och knuffa mig ej!

pränika l. prenikaprenikka – turtă dulce (după format, nume ironic dar medaliei rusești) (pren-, prenn-, prän-, pränn-, -icka, -ika) [liksom fin. prenikka av ry. пряник prjanik, ett slags pepparkaka] (i Finl.) ett slags pepparkaka av rysk typ.

pulka, pulk pulkka – sanie (pulk, pulka, pulcka) [jfr fin. pulkka; av lap. pul’hkē, båtformig släde att åka i] bland lapparna bruklig o. från dem övertagen, i snörika trakter använd båtliknande släde, som glider på en under bottnen anbragt planka o. som drages av en l. flera renar l. hundar l. människor; urspr. (o. i fråga om lapska förh. fortfarande i sht) om en rendragen (halvtäckt) åksläde (för en person); jfr ackja Pulka, i hvilken folk åker, och Akja, uti hvilken man lägger lass. (i Finland). (Kulsprutegevär) kan vintertid dras i pulka. Tullut kieleen suomen ja saamen kielistä – săniuță fără șine pentru o persoană [un copil]. = ackja – ahkio, lumessa vedettävä venemäinen kuljetusneuvo, pulkka. – de fapt cuvânt lapon. În Laponia se folosește un amestec de cuvinte lapone, fie cu rădăcini fino-ugrice, fie nordice (suedeze, norvegiene).

pärta, pärt päre, pärettä, päreitä  șindrilă, șiță, șindră (peretor, pl., pert, perta, pyrter, pl., pyrtor, pl., päretta, pärettor, pärltte, pärt, pärta) [sv. dial. perta, pärta; av fin. pärettä l. päreitä, partitiv sg. resp. pl. av päre, pärta] (i sht i Finl. l. om finländska l. ä. svenska förh.) (längre l. kortare) tunn spjäla l. sticka l. spån (av furu o. d.), särsk. använd till taktäckning l. korgflätning o. d.; i formen pärt äv. koll. l. ss. ämnesnamn. 1 lass pärettor. Långa, tunna, par tums breda pärtor eller stickor utaf Furu (till väggbeklädnad). Lidret är uppfördt af bräder under tak af pert. (späntad trästicka, för belysning eller prydnad), taget från den finska partitivformen pärettä/päreitä.

pörte – pirtti – cabană; sala prinicpală dintr-o casă țărănească (perte, pijrte, pirttö, porte, porti, (: portis kona), pyrte, pårte, pörte, pörti, (-il), (: pörtis konnor) – (: pörttiis wallen), pörtö) [fsv. pörte, pyrte, av fin. pirtti, pörte, rökstuga, bastu]

rapakivi – rapakivi on monissa muissakin kielissä käytössä oleva ilmaus tietylle suomalaiselle kiviladulle. Det internationella namnet på en typ av granit, vanlig i Finland – granit roșu erodat [cuvânt specific granitului finlandez preluat în toate limbile]

rappakalja rapakalja, millä suomessa tarkoitetaan huonosti käynyttä kaljaa – poșircă. Sana on saanut ruotsinkielessä merkityksen struntprat – pötypuhetta – vorbărie, vorbe goale, palavre, vorbe de nimic; prostii! fleacuri! Det betyder på finska ‘slarvigt jäst öl’, som på svenska fått betydelsen ‘strunt(prat)’.

ria – hambar, uscător -an; pl. -or –er; rie -en; pl. -ar (ri- (: rijer,pl.) rid-,  rig-, ruij-, ry-, -a (: rijor, pl.), (: ryiann, sg. best.) -ar, pl. -e (: rijen, sg. best.), -er, pl.) [fsv. rie, m., finlandssv. dial. ria, m., pl. riar; sannol. av fin. riihi, av finsk-ugriskt urspr. – Jfr ria, v.¹] (ännu stundom i Finl., övre Norrl. o. Värml., förr äv. i andra delar av Sverige förekommande) till lantgård hörande (oftast ngt avsides från gårdens övriga hus belägen) byggnad (vanl. av trä) för torkning av (oftast otröskad) säd (stundom lin, hampa o. d.) som lägges upp på glest liggande stänger, varvid torkningen sker gm uppåtströmmande värme från en rökugn l. gm luftens passerande genom byggnaden; torkhus; i vissa trakter förr äv. nyttjad till bostadshus o. badstuga; i sht förr äv. (företrädesvis i ssgn frö-ria) om torkhus för torkning av kottar vilkas frön skola tillvaratagas; jfr badstuga 4. I Elfdahls prästgård bruktes rida att torka säd uti, aldeles lik Norhotningarnes. Hos Bönder inom Sverige äro Rior ännu så godt som okända. (Några torpstugor från trakten av Tavastehus) voro rior, i hvilka man bodde och badade tillika, d. v. s. de voro urtypiska rökstugor utan skorsten för ugnen.  Rian är ett litet grått hus, till utseendet ungefär som en lada. Mångenstädes i västernorrlands län finnas ännu rior eller „bastur” kvar. jfr eld-frö-nöd-rök-tork-väder-ria m. fl. – särsk. i utvidgad anv. a) om så mycket säd som på en gång rymmes i en i mer ria. Ryssen .. afförde til några hundrade Rijer Rågh aff the Finskas Swedier. Huru en Rija upstickes, eldas, torkas, nedertages och tryskas. Då sista rian tröskades, tog man med sig brännvin.

rosk äv roskisroska – gunoi (finl. vard.) skräp, avfall, sopor

sarv – av lap. sarves, sarvvis; jfr fin. hirvas, rentjur, älgtjur – täysikasvuinen urospeura t. urosporo – țap de ren sau căprior adult.

sauna on tunnettu monissa kielissä, niin ruotsissakin, mutta se ei ole kovinkaan yleinen käytössä. Ruotsi on nimittäin siitä harvinainen kieli, että siinä on omankielinenkin sana bastu, joka muuten on lyhenne sanasta badstuga – saună. Ordet har lånats från finska till många språk, så svenskan är rätt unik i att ha ett eget ord för ‘bastu’ (därutöver har ryskan ett eget ord, баня [ba:nja]), men sauna förekommer också och har upptagits i SAOL.

sisu – sisu. Käytetään yleensä vain suomalaisista puheen ollen – curaj, caracter, perseverență, constanță, tenacitate, rezistență, încăpățânare (ce mai, toate calitățile finezului într-un singur cuvânt; HyväYstävä ar mai putea adăuga) Envishet, uthållighet, men används väl mest bara på tal om Finland: „den finska sisun”.

tajmen – taimen – păstrăv de munte (taijma-, (: taijma lax ), taiman, tajme-, (: tajmelax ), tajmen (-i-) [sv. dial. tajmen ; av fin. taimen] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (varietet av) laxfisken Salmo trutta Lin., laxöring; jfr börting, grå-lax. Börting, Sikmatk, Taimen eller lödjor: liknar tämmeligen blank-lax . . men är mindre til växten, kårtare ock bredare, har ock tätare svarta fläckar med brun färg omgifne. Floderna, såväl i Österbotten som Lappland, hafva tillgång på taimen och lax. Man kan af . . (laxöringen) särskilja trenne hufvudformer, nämligen tajmen eller hafsforellen . . insjöforellen . . samt slutligen bäckforellen. Prästen (fick) på sin långrev en väldigt grann tajmen på flera kilo.

talko – talkoo, talkoot – muncă voluntară (tradițional, în mediul rural, toți lucrau, pe rând la fiecare, la strânsul recoltei)  (äv. -c-, -ck-) [av fin. talkoo(t), sammankomst med arbete o. fest, grannhjälp] (särsk. om förh. i Finl.) om (sammankomst med) frivillig o. oavlönad arbetsinsats vid (större) arbetsuppgifter inom lantbruket, vanl. med avslutande kalas l. dans o. d.; grannhjälp; äv., o. numera i sht, i allmännare anv., om (sammankomst med) frivillig o. oavlönad arbetsinsats vid gemensamma arbetsuppgifter, t. ex. inom ett bostadsområde l. en förening l. vid en arbetsplats, särsk. i uttr. på talko. I mårgon skal vi ha et af våra lantnöijen, det blir en så kallad Talcko, her samlas . . mycket Folck, som utan dagspenning skär Åkern hela dagen men då blir di trackterade med mat och dryck . . och sen arbetet är slut . . begyns lekar och dans. Talkon börjar därmed att den, som håller talkon, går omkring byn två, tre dagar förut och bjuder alla, som ha tid och vilja gå med. Fem dagar i veckan pågår riktig finsk talko mitt i Södertälje.  Exempelvis gjorde man maten på talko.

tarra – tarra – etichetă autocolantă – klistermärke; dekal; (etiketti) självhäftande etikett.

tippa – tippua – a curge, a picura [sv. o. nor. dial. tippa, droppa, drypa; sannol. ljudhärmande bildning; anv. i Finl. kan äv. ha gynnats av fin. tippa, droppe, o. tippua, droppa] (i Finl., numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) droppa. Det droppar, det tippar från trädens grenar och från stadens alla takrännor.

tojs – pois. En förvrängning av det finska lånordet pois som betyder bort, tojs används oftast i uttrycket „Vet tojs”, med betydelsen „Vet hut”. Käytetään lähinnä sanonnassa vet tojs! – Vet hut! (tietää huutia) – Să-și fie rușine!

1 torraka, torrak – torakka – libarcă, gândac negru de bucătărie (tarakan, tarracon, torack, ( : toracker, pl. ; i rim ),  toracka (-kk-) torackan, torak, torakan, torrack,, torracka (tå-) torrak, torraka, torrakan, tåracka) [ av fin. torakka, av ry. таракан tarakan , ä. ry. o. ry. dial. torokan ; sannol. av kazantatariska tarakan, till en rot med bet.: fly o. d.; former som torakan (med betoning på sista stavelsen) är sannol. påverkade av ry. l. ry. dial.] (numera i sht i Finl.) om arten Blatta orientalis Lin., orientalisk kackerlacka; ngn gg äv. bildl., nedsättande, om person som beskylls för snyltande o. d.; jfr bröd-ätare, russaka. Kackelackor eller Torrakor. Denna Ohyra lärer med Ostindiska Skeppen först inkommit till wåra Södra Provincer. Om afton uppe till kl. 12 . . och dödade torackor med oblidkeligt raseri. Ett sådant folk jag har! . . Torrackor har jag, som äta upp gård och ägor. Bredvid bildens myndighetsperson finns ett antal döda vägglöss, malar, torakaner som bevis på medlets styrka och kraft.

2 torraka, torrake  – torrakka  copac uscat (torraka, torrake, ( : torr-Rakar ), torrhakar, pl. torråkar, pl. (r)  [sannol. av fi. torrakka, stav, käpp, smalt ensamstående träd, vbalavl. till torrottaa, stå (rakt) upp l. ut; sv. dial. (torr-)rage  (se rage, sbst.1) har sannolikt underlättat lånet; formen rake (se rake, sbst.1) är möjl. utlöst ur torraka, sbst., o. formen -hakar beror på felaktig upplösning av torr-rake o. inskott av -h-] (barr)träd som torkat på rot (vanl. som följd av insekts- l. svampangrepp); jfr rage, sbst.1, rake, sbst.1, o. torr-fur, -gran, -tall, -träd. Om man til Skogens besparning nytjar Qwistar, Skatändar, Windfällen och Torrakar til Wedebrand. Jag säger grå skogarne, ty somlige tracter äro så fulle med torrhakar, at de prævalera (dvs. dominerar) och lysa mera än de gröna träd. Då . .  (spillkråkan) är i full fart med att hamra på en torrake, utstöter hon ibland en skarp hvissling. En stor orrtupp, som satt överst i toppen på en hög torrake ute på en bränna. I torrakor av tall som dött för århundraden sedan är veden många gånger så frisk att man kan urskilja och räkna enskilda årsringar.

trafik- – liike- – Acum trei secole suedezii au folosit, pentru comerț, o calchiere pe un sens pur finlandez. Este vorba de o calchiere de sensuri în cuvintele trafik-idkareliikenteenharjoittaja – exercitant de comerț și trafikantliikennöitsijä – comerciant, negustor (comerțul fiind, logic, o circulație a mărfurilor!). Astăzi comerciant este handeslsman iar trafikant se referă exclusiv la circulație.

voj, vojvoi, voi – vai

Osittain – partiellt SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK  [opera citată este în lucru și a ajuns doar până la litera T!]

Neatestate rămân halare sau studenthalare – halat de student și villaavslutning – kesälomakauden päättyy; reîntoarcerea de la cabană (venetiansk afton, forneldarnas natt).

.

colorbar

.

Chiar dacă finn nu vine din finlandeză, la suedezi este cel mai folosit cuvânt pentru a-i desemna pe finlandezi și tot ce este legat de ei și de Finlanda. Mai jos am adăugat un tabel cu cuvântul finn simplu sau în combinații sintagmice.

.

FINN- fin³~.[jfr d. finne, fena, nor. dial. finn, finnskägg, nt. finne, holl. vin, fena, mnt. phinne, vinne, spik, feng. finn, eng. fin, fena; jfr äv. sv. dial. fen, agn, borst på korn; rotbesläktat mod FENA; jfr FINNE, sbst.¹] i ssgr..[FINN- 1]1)[efter motsv. anv. i d.]

för att beteckna ngt (ett valdjur) ss. karakteiserat av ryggfena.

[FINN- 2]

2) för att beteckna ngt (en växt) ss. karakteriserat av borst. Anm. Ovan angivna betydelser torde icke längre vara levande för språkkänslan. I allm. torde nedan anförda ssgr uppfattas ss. hörande till FINNE sbst.³,

FINNE fin³e², sbst.³, i bet. 1–3 m., i 2 a m. l. r., i 2 b r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er (1552: Lappefinner), (finna (ack. sg.) 1591find- 1559 (: findskiers bor))

[fsv. finne i samma bet.; jfr d. finne, finne, nor. finn, lapp, isl. finnr, lapp, ävensom de från de germ. spr. lånade lat. fennni (TACITUS), gr. φίννοι (PTOLEMAIOS); av ovisst urspr.; om olika tolkningsförsök se jfr FENNO-] jfr SKID-, SKRID-FINNE.

[FINNE. sbst 3 1]

1) person av den östeuropeiska ras som sedan omkr. vår tideräknings början utgjort huvudbefolkningen i Finland; äv. (numera företrädesvis i Sv.) utan avs. på ras: person från Finland, medborgare i Finland; jfr FINLÄNDARE FINLÄNNING. Belangandin finarna, som alt fortfara med theras swediefällande, Wåre och Cronones Bergsbruk til största skada; Så (Osv.). Vintern, som i år är envis som den värsta finne. Det kan man kalla en soldat, så skall en Finne slåss. (N. G. Nordenskiöld) var, i politisk bemärkelse, finne genom fredsslut, svensk genom börd. jfr FINSK-, GAMMAL-, LÖS-, NOT-, PUR-, SJÖ-, SVENSK-, VACKE-, VÄST-, ÖST-FINNE m. fl.

[FINNE. sbst 3 2]

2) i utvidgad anv.

[FINNE. sbst 3 2.a]

a) finnhäst. Man (fick) se en mängd olika slag och typer (av hästar), från långryggade, högbenta amerikanska trafvare .. till .. små „finnar” med uttryck af energi och seghet.

[FINNE. sbst 3 2.b]

b) fartyg från Finland; stundom; finnskuta. Hermes … lade genast från bryggan .. med sin kapadin fine.

[FINNE. sbst 3 3]

3)

[efter motsv. anv. i nor.]

(numera bl. starkt bygdemålsfärgat i vissa trakter av Jämtl.) person av lapsk ras, lapp. (Lapparna) kallas Finnar af Norska och Iemtländska fjällboer. NorrlS 89 (1793). jfr: Fjellmän, Fjellfolk, äfven Finne, äro .. namn, hvilka .. (lappana) höra gerna.  jfr LAPP-FINNE, (i allm. till [FINNE. sbst 3 1]

1):

.

colorbar

.

A

:

– FINN-ADEL. (finne- 1779) i Värmland förr bruklig ironisk benämning på de : finska kolonisterna.

– FINN-ALNSTEN, se sp. 602.

– FINN-BASTU( finne- 1685) (numera i sht i Finl.) om stuga l. lokal som användes för s. k. finsk bastu (se BADSTUGA

[FINN-BASTU.ssg 2]

2). Skallen börjer swettas / Och Kroppen såsom i een Finne-Badstu heettas.

– FINN-BLOD. finskt blod (se BLOD

[FINN-BLOD.ssg 5]

5). Din son har hästhår, och kinden är läderaktig och kan inte rodna … Det är tecken på finnblod.

– FINN-BONDE. (finne- 1732) bonde av finsk ras; numera särsk. med tanke på bonden ss. (ägare av o.) husbonde på en gård. Finnebonden (äter) rofvor och skåningen gröt. på hvarje finngård (fanns) ofta, förutom finnbonden själf och hans familj, .. en mängd lösfinnar.

– (2FINN-BORST. (numera mindre br.) == -SKÄGG 2. FRIES Ordb.

– (1FINN-BRUSIG. (†) finnig o. rödbrusig? I en finnbrusig Borgares händer.

– FINN-BY. by (i sht i Sv.) med finsk befolkning. De mest afsides liggandin finbyarna (i nordvästra Värmland).

– FINN-BYGD. bygd (i sht l Sv.) med (övervägande) finsk befolkning; (väsentligen) av finnar befolkad del av ett landområde. Värmlands finnbygder.

– FINN-BÅT.

[FINN-BÅT.ssg 1]

1) ett slags låg, lång o. smal roddbåt begagnad företrädesvis (i Finl. samt Norrbotten) ss. forsbåt.

[FINN-BÅT.ssg 2]

2) finskt fartyg (som angör svensk hamn); finnskuta; jfr FINNE sbst.³ 2 b. Finnbåtarne, som trafikera Sundsvall.

– FINN-BÄR. benämning på (de av kustbefolkningen i Österbotten o. Norrbotten till mos använda bären av) buskväxten Hippophaë rhamnoides Lin.; havtorn.  (från Åland).

– FINN-BÄRS-BUSKE.

– FINN-BÖRDA; [sv. dial. (Södermanl.) finnbölä] (†) tung börda; stor kvantitet; särsk. i uttr. I finnbördor, i riklig l. överflödig; mängd. Tanke- och skrif-fel vankas öfveralt i Finnbördor.

– (1FINN-FISK. [jfr finfisk] zool. valdjuret Balæna physalus Lin.; jfr -VAL samt FENFISK. Fenfisk, Finnfisk. Balaena physalus; kjöttet på denna valfisk äta grönlänningarna.

– (2FINN-GRÄS. == -SKÄGG 2. NORDENSTRENG EurMänRas.

– FINN-GUBBE. (ngt vard.) Finngubben satt med sin pipsnugga vid bordstaflan.

– FINN-GUMMA. (ngt vard.)

– FINN-HARV. (†) ett slags harv. Finnharf af 2:ne delar tillhopa satt, med iskurne fåror.

– FINN-HUVUD, n. l. m. ||ig. ( finne- 1679) (†) bildl.: (person som har ett) „finskt huvud” (se FINSK a). Finnhufvud, Finnsinne äro allmänt kända epitheter.

– FINN-HÄSSJA, r. l. f. (†) högtimrad hässja? Logen anlägges .. midt imellan tvänne Hässjor, sådana som de vanliga Finn-Hässjor.

– (jfr 2 aFINN-HÄST. häst av finsk ras (småväxt o. med god travförmåga). En liten raggig finnhäst, urrig som ett tofvigt nystan. SDS 1900, nr 140, s. 2.

– FINN-KNIV. ett slags kraftig slidkniv använd särsk. av finnar (i Sv. o. Finl). En långbladig finnkniv med skinnvirat skaft.

– FINN-KO. ko av en liten kullig, i Finl. o. Norrl. förekommande ras. Den kulliga (d. v. s. hornlösa) finnkon i Norrland.

– FINN-KOLE, m. ||ig.). [med avs. på senare ssgsleden jfr fin. kuule! kuules! („hör! hör du!”), kuuletkos? („hör du?”), ett bland finnar vanl. tillrop] (i vissa trakter, starkt vard.) skymflig benämning på finne (l. finländare). Din dumma finnkole!

– FINN-KOLEX l. -KOLIX l. -KOLIS, m.||(ig.) [jfr den etymol. avd. under -KOLE] (i vissa trakter, starkt vard.) == -KOLE. Man ska’ få se att den der finnkolisen lägger sina breda labbar på allt.

– FINN-KOLING, m. ||(ig.) (i vissa trakter, starkt vard.) == -KOLE.

– FINN-KÄRING. (starkt vard.)

– (3FINN-LAPP, stundom -LAPPE, m. [efter nor.finlap] (numera bl. ngn gg i fråga om nor. förh.) lapp.

– FINN-LIE. (†) ett slags lie. Dal- och Finn-lijan med krokigt skaft) das jern är 7, 8 a 9 qvarter långt, 3 a 4 tum bredt vid fästet, samt knapt 1 tum vid spetsen.

– FINN-MARK.sbst1, sbst.¹ ( finne- 1746) (väsentligen) av finnar bebodd skogsbygd; jfr -BYGD, -SKOG; numera särsk. om vissa skogstrakter j Sv. som en gång koloniserats av finnar o. vilkas befolkning ännu delvis är finsk. Den väster om Ljusnans dalgång belägna delen af Hälsingland är en så godt som alldeles sammanhängandin finmark.

– FINN-MARK.sbst2, sbst.² om det finska markmyntet.

– FINN-MYRTENbot. den i Finl. förekommande buskväxten Cassandra calyculata (Lin.) Don.

– FINN-OXELbot. oxeln Sorbus fennica Fr., finsk oxel, rönnoxel. på Åland är finnoxeln – – vanligare än oxel.

– FINN-PLOG. ett slags primitiv, i Finl. samt gamla sv. finnbygder förekommande, på stenig mark använd plog, gaffelplog.

– FINN-POJKE. (finne1631–1644) pojke av finsk ras; äv. allmännare: finländsk pojke.

– FINN-PÖRTE. De värmländska finnpörtena.

– FINN-RISSLA. ett slags i Finl. samt övre Norrl. btuklig lång o. låg åksläde.

– FINN-ROSbot. växten Rosa acicularis Lindl.; jfr -TÖRNE.

– FINN-RYSSJAfisk. ett slags stor ryssja med tre nätarmar, av vilka de båda yttersta äro cirkelformiga l. hjärtformigt böjda mot varandra, storryssja.

– FINN-RÅG( finne- 1716–1856) ett slags i Finl. odlad höstråg med långsträckta små korn; (ritorkad) råg från Finland; finsk råg.

– FINN-SINNE. (†)

– FINN-SKOG. == -MARK. sbst.¹ I Värmland utbredör sig den största finnskogen väster om Klarälven, där en trakt ännu heter Norra och Södra Finnskoga.

– FINN-SKOTT( fins- 1596) om hastigt påkommen sjukdom (hos kreatur) tänkt ss. vållad av ett hemligt skott (av ngn trollkunnig finne). ÄARäfst 132 (1596). Att Curera Fålk och Boskap för Durchlopp och Finskått.

– (jfr 2 bFINN-SKUTA. finsk skuta; i sht om var särskild av de finska skutor som bruka komma till vissa svenska hamnar för att sälja ved l. matvaror; jfr  Lyckligt vis sluppo .. alla Finnskutor härifrån i förleden vecka (innan kölden kom).

– (3FINN-SKÄFT. (†) ett slags lodbössa (förfärdigad o.) använd av lapparna. Lapparna .. smida och slöjda sjelfva sina Finnskjäft (räfflor) och andra redskap.

– (2FINN-SKÄGG( finne- 1716)

[FINN-SKÄGG.ssg 1]

1) (†) gräset Phleum Boehmeri Wibel. (Lat)) Gramen typhinum asperum, (sv.) Swart och hwasz Tåtol, Finneskägg. 

[FINN-SKÄGG.ssg 2]

2) gräset Nardus stricta Lin., gråstagg.

– FINN-SKÄR. (†) finskt skär? Uppstigande dunster utur ohyggeliga kiärr och Finnskiär, orsaka svarta moln, som qväfva Folket och döda boskapen.

– FINN-SKÄRS-BO, m. (†) All salt fisk, som botnekarlar, findskiers bor ock skeriekarar föra. RA 1: 639 (1559).

– FINN-SMÖR. om smör som från Finl. exporteras till Sv.; äv. (i sht förr) om smör avyttrat från ngn sv. finnbygd.

– FINN-SOCKEN. socken (i sht i Sv.) med (övervägande) finsk befolkning.

– FINN-STRUMPA. (†) strumpa ( av snodd lintråd) från Finl.? Finnstrumpan .. stuga bebodd av finnar; stuga av finsk typ; jfr -PÖRTE. Slutligen .. kom jag till en samling finstugor bland svedjefallen. En genuin finnstuga, der ugnen upptog omkring en fjerdedel af utrymmet.

– FINN-SUMP. (i vissa trakter, vard.) jfr -SKUTA. En liten finnsump har under fredagen anlänt till Fiskarhamnen som första fartyg efter världskrigets utbrott.

– FINN-SVICKRAbot. == -MYRTEN.

– FINN-TAMP, m. ||ig. (i vissa trakter, starkt vard.) jfr -KOLE.

– FINN-TJÄRA, r. l. f. finsk tjära; äv. om ett slags tjära som erhålles från Nederkalix i Norrbotten, „haparandatjära”.

– FINN-TORP( finne- 1646–1734) av en finne l. en finsk familj bebott torp (i sht i en utmark l. finnbygd i Sv.). J medler tijdh skall synas bolbyerna och finnetorpen. Hällsen .. synes vara det sydligaste finntorpet i finnskogen på den östra sidan om Ljusnans älfdal.

– FINN-TORPARE( finne- 1633–1773) jfr -TORP. Femtiofyra finnetorpare (i Värmland) .. äro så vidt ifrån kyrkorna aflägset boende, att de sällan .. dertill söka kunna.

– FINN-TUPP, m. (i Finl., starkt vard.) jfr -KOLE.

– FINN-TYRE. se C.  n., äv. -TYR?. m.? (finn- 1734)

[jfr ä. sv. dial. tyre, trolltyg (Jämtl.), trolltyre, trolltyg, gjort av tredje magen hos ngt idisslande djur (Smål.)]

jfr FINN-SKOTT. De äro förtrullade, och hafva fått Finnetyrer i sig. Then store beesten tror, sig finnetyre fått. / Han vet ei, hvart han sig för mageref skal vända.

– FINN-TÄCKEvävn. jfr -VÄVNAD.

– FINN-TÖRNEbot. == -ROS.

– FINN-VAL, m. l. r. [efter d. finhval] zool. (individ l. art av) valsläktet Balænoptera Gray.

– FINN-VED. om ved som exporterats från Finl.

– FINN-VÄVNADvävn. ett slags från Finl. härstammande, i senare tid företrädesvis i Bohuslän förekommande dubbelvävd allmogevävnad med (orientaliska) mönster i två färger, numera särsk. vitt o. rödt l. vitt o. svart; jfr FINSKE-VÄVNAD. Täcken i finnväfnad. KultHFörenKonstslöjdutst.

.

.

B

(†):

– FINNA-STUDENT. finsk student; användt ss. skymfligt tillmäle. Bodelius (hade) swarat spotskt, och kallat dem finna studenter.

.

colorbar

.

C

(†):

– FINNE-ADEL.

– FINNE-BASTU.

– FINNE-BONDE. se A.

– FINNE-FALL. svedjefall (hugget av finnar). En .. ondh wägh öffver högder och finnefall.

– FINNE-HUVUD.

– FINNE-MARK,

– FINNE-POJKE.

– FINNE-RÅG. se A.

– FINNE-SKÄGG, se sp. 590.

– FINNE-TORP,

– FINNE-TORPARE, se A.

– FINNE-TYRE, n., äv. -TYR?. m.? (finn- 1734) [jfr ä. sv. dial. tyre, trolltyg (Jämtl.), trolltyre, trolltyg, gjort av tredje magen hos ngt idisslande djur (Smål.)] jfr FINN-SKOTT. De äro förtrullade, och hafva fått Finnetyrer i sig. Then store beesten tror, sig finnetyre fått. / Han vet ei, hvart han sig för mageref skal vända.

.

colorbar

.

D

(†)]

– FINNS-SKOTT, se A.

– FINNIG . förr äv. FINNOT, adj. till 1) som har (mycket) finnar; full av finnar. Röda och finnota Ansichten. Finnig och feter, / Hon nu balen öppna skall.

– finnighet, r. l. f.

 

Introdus  / lisätty 12.2.2015

Blog la WordPress.com.

%d blogeri au apreciat asta: